Hej!
Tycker du tvärtemot än vad jag gör? Det är helt ok!
Jag älskar frågor, nyfikenhet och även ifrågasättningar. Det är bara så vi hittar rätt.
Och jag respekterar att du väljer en annan väg. Se bara till att du fysiologiskt och biokemisk kan förklara deras val.
Jag vet också hur det känns när man har gått en lång utbildning och kommer på att det inte var helt korrekt. Under 80-talet och 90-talet trodde jag på myndigheterna och fettskräcken, margarinpropagandan mm. Men jag fick till slut inte ihop det med verkligheten. När vi åt ”fel” för 70 år sen var vi friska. När vi idag äter ”rätt” är vi sjukare än någonsin. Och det gick snabbt. Kolla bilder från 50-talet, du hittar inte en enda tjock person.
Har du koll på Ancel Keys och hans fuskforskning? https://youtu.be/v8WA5wcaHp4?si=F_tizDWEZvjeMgGm
Han är idag avslöjad som fuskare MEN hans resultat används än i dag av SVL. I min värld skrämmande.
Och på George McGovern och hur han skapade fettfattigt kostråd mot all forskning i USA? Titta gärna på denna: https://www.youtube.com/watch?v=xbFQc2kxm9c Han köpte forskare för att bevisa sin gissning, som visade sig vara fel.
Hoppas att du lägger några minuter på att kolla upp dessa. Och ja, de tål granskning. 😉
Även denna vill du nog läsa: https://annahallen.se/glom-inte-728-listan/
SLV skrev på sin hemsida att mättat fett var farligt. det fanns 100 000 studier som visade på detta. Ett gäng läkare och forskare hittade inte en enda av dessa 100 000 studier så de bar SLV att plocka fram i alla fall en… som visade att mättat fett var farlig. De plockade fram 72. Det de inte räknande med var att någons skulle läsa dessa och gå igenom studierna. Som visade sig värdelösa. De plockade bort 72:8 listan från sin hemsida och skriver nu att de har 200 000 studier som visar att mättat fett är farligt. Men du kan inte få läsa en enda av dessa…
Jag har suttit på en hel del möten i Uppsala med några av SLVs näringsfysiologer och diskuterat. Vi hade jättebra samtal. Men det slutade med att de ändå ljög på sin hemsida och då avslutade jag mötena. Nu visste jag i alla fall att de mot sin kunskap ljuger i sin information till allmänheten.
Jag tål kritik, så du får gärna fråga vidare. Egentligen har jag inte tiden, men jag uppskattar respektfulla dialoger, även när man inte landar i samma svar. Så fråga på. Det jag dock vill är att vi hela tiden landar i verkligheten, biokemin och fysiologin. Inte bara i köpa resultatet från producerade studier. En fråga, har du koll på vetenskaplig metod, studiedesign och forskningsmetodik? Kan du avslöja metodfusk? För det är en viktig del i hur man läser resultatet.
Nu kanske du kan allt detta, men jag lägger in det i alla fall:
Här är en enkel sammanfattning av de vanligaste forskningsproblemen och knepen som kan ge önskade svar utan att de är sanna. Det här är själva kartan över hur resultat kan vinklas utan att någon behöver ljuga rakt ut.
Absoluta och relativa tal
Relativa tal låter dramatiska men kan dölja hur liten den verkliga effekten är. En riskökning på 50 procent kan i praktiken betyda att risken går från 2 till 3 personer per 10 000. Utan absoluta tal går det inte att förstå betydelsen i verkligheten. Relativa tal används ofta för att förstärka effekter som egentligen är små. Används nästan alltid för att ”vinna” en diskussion.
Val av endpunkt
Vad man väljer att mäta avgör vad man hittar. Till exempel om man ställer frågan: Vilka hälsofördelar har baljväxter? så får du ett helt annat resultat (du du bara forskar på fördelarna) än om du ställer forskningsfrågan: Hur påverkar baljväxter vår kropp? (där du ärligt och nyfiken forskar på kunskap). Jättevanligt fusk för att få de svaren man vill ha.
Målgrupp och urval
Resultat gäller bara den grupp som studerats. Studier på unga, friska, motiverade personer kan inte automatiskt överföras till äldre, sjuka eller stressade människor. Snäva inklusionskriterier ger renare data men sämre verklighetsförankring. Ibland väljs grupper som man redan vet svarar bra. Smart sätt att manipulera på.
Tidsperspektiv
Kort uppföljning kan visa positiva effekter som inte håller över tid. Många negativa konsekvenser syns först efter år. Studier avslutas ofta innan problem hinner uppstå, särskilt vid läkemedel, tillskott och kostinterventioner. Används i stort sett alltid vid statinforskning (kolesterolsänkande medicin) eftersom den ökade cancern annars syns. Där stoppar de efter 24 månader. Används även inom forskningen på ADHD-medicin. Där stoppar man efter 6 månader, för sen försvinner fördelarna och det vill de inte att det ska finnas forskning på….
Jämförelsegruppen
Vad man jämför med spelar stor roll. Att jämföra ett nytt preparat med ingen behandling, placebo eller en svag standardbehandling ger helt olika resultat. Ibland väljs en medvetet svag kontroll för att den egna metoden ska se bättre ut. Detta är vanligt när du ska hävda att en skitprodukt, såsom t ex välling är bra. Då jämför man järnvärdet mot havregrynsgröt. Och vällingen vinner. hade barnen i stället fått äta riktig mat i stället för välling hade vällingen förlorat med hästlängder. Smart lögn som många går på. För det finns ju forskning på det. Och många läser bara resultaten. Inte metoddelen. Tyvärr.
Dos och exponering
Fel dos kan ge fel slutsats. För låg dos ger ingen effekt, för hög dos ger biverkningar. I koststudier klumpas ofta hela livsmedelsgrupper ihop trots stora skillnader i kvalitet och sammanhang. Här var Ancel keys smart. Han slängde ihop härdat kemikaliefett med smör och kallade allt för mättat fett (och var ändå tvungen att ljuga för han fick inte fram de siffrorna han önskade).
Statistisk signifikans utan klinisk relevans
Ett resultat kan vara statistiskt signifikant men praktiskt ointressant. Små skillnader blir signifikanta i stora studier men gör ingen verklig skillnad i människors liv.
Selektiv rapportering
Alla resultat publiceras inte. Utfallsvariabler som inte stöder hypotesen kan tonas ned, flyttas till bilagor eller utelämnas helt. Ibland ändras primära endpunkter efter att studien är klar. Denna är skrämmande vanlig.
Intressekonflikter och studiedesign
Finansiärens intresse påverkar ofta vilka frågor som ställs, hur studien utformas och hur resultaten tolkas. Det sker oftare genom struktur än genom fusk. Här behöver du läsa in dig på ILSI. https://annahallen.se/glom-aldrig-ilsi/
Korrelation presenteras som kausalitet
Samband tolkas som orsak utan att andra faktorer uteslutits. Detta är jättevanligt i observationsstudier och epidemiologi. Alltså livsstilsforskning och kostforskning. Du måste ha koll på skillnaden mellan korrelation och kausalitet.
Man kan alltså skapa önskade svar genom att välja rätt tal, rätt tid, rätt grupp, rätt jämförelse, rätt mått och rätt presentation, utan att bryta mot några formella regler. Därför kräver god forskningsläsning alltid frågan: vem studerades, vad mättes, hur länge, jämfört med vad, och vad saknas. Och detta görs hela tiden av livsmedelsproducenterna och läkemedelsindustrin (som står för den mesta forskningen som skolor sen använder som underlag).
När jag läst till hälsocoach fick vi till och med utdelat material från livsmedelsindustrin. Det hette Uppladdningen om jag minns rätt. Det användes som utbildningsmaterial. Och 2000 var året jag började vakna, men ännu inte hade koll. Så jag köpte att en skola använde ett ”reklamblad” som utbildningsmaterial. Jag litade på dom. Tyvärr. AXA och Korvbrödsbagarn var två av grundarna till detta utbildningsmaterial. Lantmännen var inblandade och man tog fram materialet tillsammans med SISU Idrottsutbildarna. Vilket gjorde att många uppfattade det som seriöst… och missade helt att det enbart var reklam med noll förankring i hälsa och i biokemi.
Nu ska jag inte ösa på mer. Men det jag vill visa är att detta har inget med vad man ”tror” på, utan vad du vet. Sen kan du och jag tolka forskningen olika, det stämmer. Men vi kan inte diskutera tro. Vi behöver hålla oss till vetenskap som grundar sig i biokemi och fysiologi. Inte studier köpta och manipulerade av industrin, för de visar på det som industrin vill visa.
Kram
Anna