Vi får aldrig glömma att det var ILSI som var expertpanel till WHO för att skapa kostråden som vårt Livsmedelsverk nu använder.
Vem ILSI var? Jo, en sammanslutning av världens bästa forskare.. från:
ILSI än Coca Cola, PepsiCo, Nestlé, Mars, Unilever, Kellogg’s, McDonald’s och Danone, Bayer, Campbell Soup Company, Arla Foods och Monsanto. Även Bayer och Ajinomoto (som är stor producent av glutamat) var med.
Sen får vi ju inte glömma Bengan… Bengt Vessby är professor och var länge en central expert inom fett och näringsforskning, med uppdrag i Livsmedelsverkets expertgrupper för kostråd.
I början av 2000 talet uppmärksammades att han samtidigt som han medverkade i myndighetsarbete kring kostråd också hade finansiering från margarinbranschen. De råd han stod bakom betonade minskat intag av mättat fett till förmån för omättade fetter, inklusive sådana som finns i margarin. Hoppla!
Så nu är det lätt att fatta varför SLV tjatar om macka, pasta, mjölk, fil och tycker att glutamat är ok i skolmaten.
Lite överkurs:
ILSI i Europa
Den europeiska grenen, tidigare kallad ILSI Europe, har varit särskilt aktiv gentemot EU institutioner och EFSA. Här har fokus ofta legat på näringsrekommendationer, tillsatser, socker, fetter, bekämpningsmedel och riskvärdering.
Företag som varit särskilt aktiva i Europa via ILSI
Coca Cola Europe
Nestlé
Unilever
Danone
Mondelez
Mars
Kellogg’s
General Mills
Ajinomoto
BASF
Bayer
Syngenta
Dessa företag har ofta varit representerade genom finansiering, arbetsgrupper, workshops och expertmöten där ILSI fungerat som plattform. I Europa har ILSI haft ett tydligt fokus på att påverka hur vetenskap ska tolkas snarare än att direkt skriva policy, till exempel genom att definiera begrepp som hälsosam kost, evidenskrav och risknivåer.
Kopplingar till EFSA
ILSI Europe har återkommande kritiserats för att personer med koppling till organisationen samtidigt suttit i eller haft inflytande över EFSA paneler, särskilt inom områden som
socker och kolhydrater
kostfett
livsmedelstillsatser
bekämpningsmedel
Och då ska vi även ha koll på hur EFSA i sig jobbar:
Problemet med industriberoende underlag till EFSA är verkligt och strukturellt. I flera av de mest konsekvensrika beslutsprocesserna, särskilt vid godkännande av bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser, GMO, nya livsmedel och vissa bioaktiva ämnen, är nästan hela det toxikologiska och säkerhetsmässiga underlaget framtaget och finansierat av den industri som söker godkännande. I dessa ärenden kan 80 till 90 procent av det faktiska beslutsunderlaget vara industriproducerat, eftersom regelverket kräver att företagen själva tar fram dessa data och myndigheten inte har mandat att beställa oberoende studier.
Detta skapar ett kunskapsmonopol där industrin i praktiken styr vilka frågor som ställs, vilka doser som testas och vilka studier som publiceras. Oberoende forskning saknar ofta resurser att genomföra motsvarande studier, vilket leder till en tydlig kunskapsasymmetri. Konsekvensen blir en systematisk snedvridning där osäkerheter ofta tolkas till industrins fördel, med risk för högre gränsvärden, långsammare reglering och sena upptäckter av skadliga effekter.
Europeiska granskningar och journalistiska genomgångar har visat hur samma individer cirkulerat mellan akademi, industri och rådgivande roller.
ILSI i USA
I USA har ILSI haft en ännu tydligare roll som strategisk plattform för industrin, med starkare kopplingar till policy, myndigheter och internationella organisationer. Ojdå!
Företag som varit särskilt aktiva i USA via ILSI
Coca Cola Company
PepsiCo
Mars Inc
General Mills
Kraft Foods
Mondelez
Kellogg’s
Nestlé USA
DuPont
Dow Chemical
Monsanto
Bayer Crop Science
De perfekta företagen att låna ut sina experter för att skapa hälsosamma råd och kunskap… NOT!
I USA har ILSI ofta varit mer direkt involverad i att forma narrativ kring fetma, socker, energibalans och fysisk aktivitet. Och där ser vi ju hur bra det har gått…
Kopplingar till WHO och FAO
ILSI har haft officiell status som NGO i relation till WHO, vilket gett möjlighet till deltagande i möten, workshops och konsultationer. Kritiken har handlat om att detta gett industrifinansierade aktörer tillgång till processer där globala riktlinjer tas fram.
Hoppsan!
Särskilt områden där ILSI haft inflytande
Socker och energibalans, där fokus ofta flyttats från produkt till individ
Ultraprocessad mat, där definitioner och riskbedömningar tonats ned
Bekämpningsmedel, där säkerhetsgränser och riskmodeller diskuterats
Näringsrekommendationer, där osäkerhet betonats för att fördröja skarpare råd
No shit Sherlock! Nu förstå du varför så mycket gifter och skit är godkända.
Mönster som återkommer i granskningar
ILSI fungerar ofta som mellanhand snarare än öppen lobbyorganisation.
Industrifinansierade forskare presenteras som oberoende experter.
Vetenskaplig osäkerhet lyfts fram för att bromsa restriktioner.
Ansvar för ohälsa flyttas från livsmedel till individ och livsstil.
Sammanfattning
ILSI har fungerat som en strategisk nod där stora livsmedels, dryckes och kemikalieföretag samordnat inflytande över hur vetenskap tolkas och används i policy. I Europa har tyngdpunkten legat på EFSA och riskvärdering, i USA på WHO, FAO och det globala narrativet kring kost och hälsa.