Jag förundras hur lite vi vågar tänka själv i dag.
När hände detta? När blev vi så styrda att vi slutade tro på oss själva?
Jag får frågor i mina grupper om när ”man” ska vara mätt eller hungrig. Hur mycket ska ”man” äta?
Och när jag svarar ”Känn efter själv” så blir många osäkra och känner sig vilsna.
Vi är så styrda att vi inte ens idag kan och får bestämma över våra egna känslor, signaler och impulser, och vi går med på detta!
Detta skrämmer mig. Vem, när och var lärde vi oss att andra kan bättre, att andra känner oss bättre än vi själva och att andra har alla svar?
”Du ska inte tror att du är något!”
När lärde vi oss att sluta lita på oss själva och vända oss till titlar och vita rockar för att berätta vad vi känner, vilka vi är och vad vi får?
Forskningen blir bara bättre och bättre och vi blir bara sjukare och sjukare. Så därför ska vi lita på forskningen?
Sjukvården blir bara bättre och bättre och vi blir bara sjukare och sjukare. Så därför ska vi lite på sjukvården?
I Sverige är vi rena, har mat, tak över huvudet och ändå mår oerhört många skit. Och det är hela tiden någon annans fel?
När någon vill ta över makten i sitt liv så anfalls denna snabbt och möter: – ”Det du gör kan skapa ångest i andra. Det kan ge andra skuld & skam”. Och så frågan, ”källa på det?”.
Vill du mår bra så är det dags att du ror din båt.
Jag lovar att ingen annan kommer ro den åt dig.
I alla fall inte i den riktning som optimalt tar dig dit där du mår bäst.
”Men Anna, alla kan inte ro sin båt?”
Nej, men ca 98% av alla som TROR att de inte kan detta – kan!
Sen ja, det finns en lite lite del som behöver draghjälp.
Men någonstans har någon fått många att tro att de inte kan. Vi har skapat en stor massa som tror att andra kan bättre.
Ingen vet bättre än du när du är hungrig eller mätt.
Dags att träna tillbaka kompetensen att styra sitt egna liv.
När stals den från oss?
Och hur gick det till utan att vi märkte det?