Metallsmak i munnen?

När du väljer en strikt lågkolhydrat-kost, så äter du ju väldigt lite kolhydrater. Kroppen använder kolhydrater för att bygga om till glukos. Glukos är det som hjärnan lever av tillsammans med ketonkroppar. Resten av kroppens celler kan även leva av fett. När jag skriver ”leva av” så betyder det bygga ATP av. Och när jag skriver fett så menar jag fettsyror.

Kroppen kan också bygga glukos av proteiner, (kött, fågel och fisk). Och när jag skriver proteiner så menar jag egentligen aminosyror. Inte lätt när man vill förenkla.

I början av en lågkolhydratkost hinner kroppen inte med att styra om förbränningen till fettförbränning. Glukosen räcker då inte initialt till allt som den ska räcka till. Då bygger kroppen (läs: levern) ketoner av en del av fettet, såsom reservbränsle till hjärna. Du kan nu få en metallsmak i munnen och kan också lukta lite aceton. Detta då en av ketonerna är just aceton.

Efter ett tag (ca – 1-3 veckor) så har kroppen ställt om energiförbränningen till mer fettförbränning och låter nu hjärnan få glukosen och ketonkropparna. Här försvinner metallsmaken (för de flesta) och kroppen hittar sin balans igen.

Om du nu äter väldigt lite kolhydrater kommer din kropp att öka glukoneogenesen. Förmågan att bygga om proteiner till glukos. Kroppen kommer faktiskt att ta dig ut ketosen genom att öka på fettförbränning och öka på glukoneogenesen.

Vår kropp kommer alltid att kräva runt 20 gram glukos. Den kan inte leva enbart på fett och ketonkroppar. Och om vi inte äter kolhydrater (vilket vi bör) i form av grönsaker, rotfrukter och nötter så tvingas kroppen bygga din kött- eller fiskbit till glukos. Och det känns ju onödigt. Speciellt när det finns en massa nyttiga grönsaker som innehåller en massa andra saker (ca 10 000 växtnäringsämnen) vi vill ha såsom vitamin C, klorofyll, magnesium och fibrer.

Det går att leva på ketoner, men frågan är hur kroppen mår i längden. Ketonkroppar är sura och många hävdar att vi redan har problem med syra/bas-balansen och då blir ju detta ett sämre val. Kroppen gör ju också allt för att ta oss ur ketosen genom glukoneogenesen och det borde visa med all tydlighet att kroppen önskar att slippa… Och jag ifrågasätter om vi verkligen ska leva på reserven när vi inte behöver.

Vilka är då ketonkropparna?

Acetoacetat (AcAc) – den ketonkropp som används som bränsle.

Beta-hydroxybutyrat (BHB) –  den som är antiinflammatorisk och får oss att må strålande. Ångestlindrande, smärtlindrande och den gör oss ohungriga och euforiska.

Aceton –  den som får oss att lukta illa… och smaka metall i munnen.

Det är just BHB som många är ute efter. Att må som superman/superwoman är ju självklart lockande. Och många trodde initialt att detta var lösningen för helt plötsligt kunde man äta såsom man ville. Inget sug, ingen hunger och inget känsloätande. Jag varnade för det runt 2010… men många blev arga på mig då. Jag sa nämligen att det går inte att droga bort känslosuget och grundorsaken till att vi överåt från början. (BHB är ju en drog, om än naturlig och ofarlig.)

Vi uppnår nämligen alltid ökad tålighet gällande alla droger, så även denna. Så efter några år kommer grundorsaken till varför vi övertåt tillbaka – med full kraft. Tyvärr.

Så ketos är härligt och ja fettförbränningen ökar. Och ja, vi stinker i början.
Men ketos är inget hållbart knep för att må strålande och äta perfekt.
Dock är ketos ett kanontips vid tillfälliga svackor eller vid smärt-skov.

Vi behöver hitta grundorsaken när det kommer till viktproblem. Annars kommer kilona och knackar på igen.