Må bra i höst och vinter. Jag får ganska ofta meddelandet: ”Jag ångrar mina stick, finns det något jag kan göra?” Ja, det finns det. Men ja, det är även några gissningar. Men, ja det finns även lite studier som stödjer detta.
Är detta bara ett inlägg för dig som valde sticket? Nej, alla vill nog vara så friska som det går när höst och vinter är på väg. Så detta är rader för alla som vill boosta sitt immunsystem inför snörveltider.
För att boosta ditt immunsystem (som ju tyvärr sänks av sticken):
1. Quercetin
2. Tallbarrsenzymer (suramin)
För att minskar risken för proppar och inflammation (som tyvärr visat sig vara vanliga biverkningar):
3. Dubbel dos omega 3
För att nedmontera de skadliga spikarna som nu byggs:
4. Nattokinas
Finns spännande positiv japansk forskning på möss.
Hur mycket? Hur länge? Vi har ingen aning så allt är gissningar i dags läge. Men jag gissar, med kunskap, på att längden i tid är viktigare än hög dos. Detta då kroppen oftast vill jobba långsamt och upptaget i tarmen inte kan ta emot hur mycket som helst (det blir då bara dyrt bajs).
Så mal på med rekommenderad dos så länge din plånbok tillåter.
Förutom med omega 3, där du gärna får köra med både dubbel eller trippel dos.
Jag tjänar inget på dessa råd, har ingen kickback och är inte kopplad till företaget på annat vis än att jag har lyxen att (obetalt) få välja ut vilka produkter som ska finns i shopen. Min ex man äger företaget.
Tillbaka till Aquanatur
7 svar
Det finns flera påståenden i inlägget som behöver kritisk granskning och evidensbaserad information. Först och främst, begreppet ”stick” verkar vara något negativt laddat, men det är oklart exakt vad som avses. Det är viktigt att ha en öppen dialog om medicinsk forskning och behandlingar, och stödja dessa samtal med vetenskaplig evidens. Nedan följer en punktvis analys baserat på de ämnen som nämns i inlägget:
Quercetin: Quercetin är en typ av flavonoid antioxidant som sägs ha antiinflammatoriska egenskaper. Det finns viss forskning som tyder på att quercetin kan vara gynnsamt för immunförsvaret, men mer forskning behövs för att fastställa dess exakta fördelar och doseringsrekommendationer.
Tallbarrsenzymer (suramin): Suramin är en medicin som har använts för att behandla sömnsjuka och flodblindhet. Det är inte en tallbarrsenzym och dess användning bör övervakas av medicinsk personal på grund av dess potentiella biverkningar. Det finns inga vetenskapliga bevis som stöder användningen av suramin för att öka immunförsvaret.
Dubbel dos omega-3: Omega-3 fettsyror är kända för sina antiinflammatoriska egenskaper och kan vara bra för hjärtat. Men en ökad dos bör diskuteras med en hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt om det finns andra medicinska tillstånd eller mediciner involverade.
Nattokinas: Nattokinas är ett enzym som härstammar från natto, en japansk maträtt gjord av sojabönor. Det finns viss forskning som tyder på att nattokinas kan ha fördelar när det gäller att förbättra blodflödet och minska blodproppar, men mer forskning behövs.
Om doseringsrekommendationerna och hur länge dessa ämnen ska tas, är det viktigt att betona att självmedicinering utan råd från en hälso- och sjukvårdspersonal kan vara farligt. Det finns en anledning till att doseringsanvisningar finns och följs. Dessutom bör alla påståenden om hälsa och välbefinnande stödjas av solid vetenskaplig forskning, inte bara anekdotiska bevis eller personliga gissningar.
Slutligen, det är olämpligt att rekommendera ökad dosering av omega-3 eller något annat tillskott utan professionell medicinsk rådgivning. Det är viktigt att närma sig hälsa och välbefinnande med en balanserad och informerad synpunkt, och att vara öppen för vetenskaplig evidens och professionell medicinsk rådgivning.
Här håller jag dock inte med dig. Det finns kulturer som lever enbart på fisk så tillskott på 3 gram omega 3 (EPA och DHA) kommer inte att skapa några problem (förutom för de som äter blodförtunnande, men det är en känd kontraindikation.)
Att jag använder ordet ”sticket” för mRNA-injektionen är för att algoritmerna idag gömmer alla informerande inlägg. Så ja, det gör det mindre seroöst i text, men texten blir i alla fall inte cencurerad.
Och ja, precis som jag skriver i inlägget. Det saknas en hel del gällande den vetenskapliga grunden. Men så kommer det nog förbli av den enkla anlednignen att forskning styrs av forskningsbidrag och dessa kommer från industrin. Så vill du forska på något som ingen kan bli rik på så är det i stort sett omöjöligt att få ihop medel till en stor och lång studie.
Och sen har man skapat iden om att finns det bara få och små studier så är det inte sant. Finns det stora och långa med många som refererat till dessa så är det sant. Ett system som tyvärr lätt kan utnyttjas om man har extremt stor ekonomiska tillgångar.
Jag tjänar noll kronor på AquaNatur. Ända jävet som finns är att det är min ex man som äger företaget. Men jag har ingen vinning.
Tänk dig att du ramlar ner i en virvlande fors. Du är på väg att drunkna och forsen för dig obönhörligen mot ett stort vattenfall. Jag ser dig och rusar fram till kanten där det ligger ett rep, jag tar repet, för att det är en rimlig lösning, och ska precis kasta iväg ena änden till dig. Då dyker en man upp och stoppar mig. ”Anna, det finns ingen forskning på att repet fungerar. Du vet inte om det är långt tillräckligt och om det är det så vet du inte om det håller. Du måste vänta till det finns forskning på det!”
Vad vill du i detta läget? Vill du att jag chansar? För att det låter rimligt. Det finns en chans att det faktiskt funkar rent kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt. Eller vill du vänta på att forskningen ska göras? OM den någonsin kommer att göras?
Rent vetenskapligt och som vi arbetar idag så ska jag låta dig åka över stupet och om du överlever står ambulansen där och väntar och du mottas sen av skickliga läkare som ska lappa ihop dig. Låt mig försöka slänga ut repet. Funkar det så minskar vi köerna i vården. Funkar det inte så har inget hänt.
Doktor är ett svårt ord, men jag utgår från att du är Leg. läkare. Både du och jag vet att i vården så skrivs medicin ut för andra saker än det är forskat på, bara för att ”man har sett” att medicinen har andra effekter. Eller hur? Jag hoppas att den logiken även får gälla för nattokinas, suramin och quercetin.
För oavsett var vi landar i kunskap så bör samma logik gälla för alla sidor.
Anna, tack för ditt utförliga svar. Jag förstår att du har starka åsikter i frågan och att du tar en pragmatisk inställning till komplexa hälsofrågor.
Här är några punkter som jag tycker är värda att överväga:
Omega-3 och kulturella skillnader: Det är sant att vissa kulturer konsumerar stora mängder fisk och därmed får i sig mycket omega-3. Men det är viktigt att notera att matvanor är en del av ett större kulturellt och hälsomässigt sammanhang, och att vad som fungerar i en kultur inte nödvändigtvis kan överföras rakt av till en annan.
Språk och Algoritmer: Jag förstår problematiken med algoritmer och censur, men det är viktigt att hålla en hög nivå av vetenskaplig noggrannhet när vi diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor, speciellt om vi vill att vår information ska vara tillförlitlig.
Forskningsfinansiering: Medan det är sant att mycket forskning finansieras av industrin, finns det också en mängd oberoende, statligt finansierad forskning. Denna forskning är ofta mindre benägen att vara partisk.
Användning av Anekdotiska Bevis: Ditt exempel med repet och forsen är gripande, men det är viktigt att komma ihåg att anekdotiska bevis inte är en ersättning för rigorös, evidensbaserad forskning, särskilt inte i medicinska sammanhang.
Off-label användning av medicin: Det är sant att läkare ibland skriver ut mediciner för off-label användning baserat på klinisk erfarenhet. Men detta görs inom ramen för en medicinsk praxis där risk och nytta noggrant vägs mot varandra, ofta med en bred evidensbas som stöd.
Sammanfattningsvis: Det är viktigt att närma sig hälsa och välbefinnande med en balanserad och informerad synpunkt, och att vara öppen för vetenskaplig evidens och professionell medicinsk rådgivning. Det är alltid bättre att försöka lösa problemet med så mycket information som möjligt, och det är här den vetenskapliga metoden och medicinsk expertis kommer in i bilden.
Jag lutar mig på nyfiken forskning och grundkunskap inom biokemi och fysiologi. Jag är intresserad av sammanhang som fascian.
Vetenskapen är väldigt detaljfokuserad och delar upp oss i olika delar. Kroppen fungerar inte så.
Anekdotiska bevis förringas ofta. Vilket är intressant. När människor blir friska av logiska biokemiska och fysiologiska lösningar så förringas detta och vi ska vänta på den ofta köpta vetenskapen som i sin tur hittar lösningen i ett kemiska piller. Vi har kört vilse här. Vi är nog lite lurade.
När det kommer till off-label så förklaras det med medicinska praxis, vilket är byggt på anekdoter. DÅ är det ok. Varför är det inte samma regler för alla?
”Jag förstår att du har starka åsikter i frågan och att du tar en pragmatisk inställning till komplexa hälsofrågor.” Ja, men jag lyckas göra tusentals människor friska när vården och läkare har misslyckats. År efter år tillfrisknar människor från sjukdomar som deras läkare sagt är kronisk. År efter år tvingas människor att sluta med sina mediciner (naturligtvis i samråd med sin läkare, jag beblandar mig aldrig i mediciner. jag har inte den kompetensen) som läkaren sagt de ska äta i restren av sitt liv.
Möts dessa patienter av nyfikenhet från sina läkare? nej, de förringas som just tillfälligheter och anekdoter.
Borde inte en läkare bli nyfiken när en patient lyckats blir frisk från något läkaren trodde var omöjligt? Tyvärr sker inte detta. Och läkaren samlar inte ihop anekdot efter anekdot efter anekdot sill en intressant grupp.
Det gör jag. Vad är grundorsaken? Kan den lösas av att ta bort det som retar kroppen? I stället för att dölja symptomet?
Att be mig sluta och vänta in en forskning som sen bara stänger av symtom och tillåter patienten förbli sjuk, nja. Då är det bättre att jag kallas både det ena och det andra. Mitt enda mål är att människor mår bra och i bästa fall blir friska utan att skada sig på vägen.
Och med alla biverkningar från våra mediciner så är trippel dos omega 3 en droppe i havet. Vi accepterar biverkningar men oroar oss för lite fiskfett? Det är inte logiskt eller rimligt.
Däremot hotar människor som jag vården. Vilket är synd. Tänk om vi kunde samarbeta.
First do no harm <3
Läkare är magiska på sjukdomar och skador, det akuta. Läkare är inte lika duktiga på livsstilssjukdomar eftersom de försöker lösa dessa med piller som industrin själva forskat fram. När jag försöker lösa livsstilssjukdomar med livsstilsförändringar så ifrågasätts jag.
Är inte det det enda rimliga? Livsstilsorsakade sjukdomar löser vi med förändring i livsstilen?
Vi kommer inte komma överens. Och så länge jag hjälper tusentals människor och inte skadar någon så kommer jag fortsätta att kasta ut repet.
Baserat på biokemi och fysiologin och förståelsen att allt hänger ihop samt kunskap om fascian så är det väldigt logiska och rimliga lösningar jag presenterar.
Vad är ditt förslag till de som mår dåligt och inte hittar lösningen i vården för läkaren hittar ingen orsak till deras symtom utan stänger bara av signalen (som snart poppar upp någon annanstans samt biverkningarna som snart knackar på dörren också blir ett problem?
Vi är inte konkurrenter! Vi borde vara kollegor. Jag är inte alternativ, jag är kompletterande. Ditt och mitt enda fokus borde vara människorna som inte mår bra.
Kan inte jag så hoppas jag att du kan.
kan inte du så hoppas jag att du hoppas att jag kan. Inte lägger tid på att stoppa mig.
Ja, jag brinner för att hjälpa andra. Men jag lyckas också väldigt ofta.
Just det, en sak till: Termen ”tallbarrsenzym” och suramin är inte samma sak och bör inte blandas samman. Suramin är en syntetisk kemisk förening som har använts som läkemedel för att behandla vissa sjukdomar som sömnsjuka och flodblindhet. Det är inte ett enzym och det kommer inte från tallbarr eller någon annan växtkälla.
Suramin är korrekt ett läkemedel. Men suramin finns även i tallbarr (Pinus). Du kan utvinna oljan eller göra te på tallbarren för att få i dig suramin.
Men som vanligt när något fungerar så gör man ett läkemedel på det. De flesta substanserna kommer, enligt vår professor i farmakologi på Linnéuniversitetet, från naturen.
Helt korrekt att det inte är ett enzym, det stämmer.
Vad är ditt syfte med vår diskussion egentligen? Om jag slutar, tar du över alla tusentals som idag hittar lösningar för att må bättre och hjälper dom vidare?
Vi landar helt olika, full respekt. Jag kommer inte lyckas övertala dig och du kommer inte lyckas övertala mig.
Du landar i patologin och jag i det salutogena förhållningssättet. Full respekt. Jag kommer inte ändra mig. det jag gör fungerar. Kanske inte alla mina förklaringsmodeller är 100% korrekta, men det är inte vetenskapens heller. Vi vet ju inte ens verkningsprocessen av paracetamol och ändå låter vi folk tugga den som halstabletter.
Vi släpper här. Hade varit kul att fika med dig. Prata med dig på riktigt. Men i text blir det bara tidskrävande och vi kommer ingenstans.
Hej Anna,
Tack för ditt genomtänkta och utförliga svar. Det verkar som vi har olika perspektiv på detta, och det är helt okej. Det viktiga är ju att vi har respekt för varandras åsikter, vilket det verkar som vi båda har.
Jag håller med om att diskussioner som dessa kan vara mer givande face-to-face snarare än via text, där nyanser och förståelse ibland går förlorade. Det är lätt att fastna i detaljer och missa helheten.
Mitt syfte med vår diskussion är inte att övertyga dig om något, utan snarare att förstå din synvinkel och, om möjligt, bidra med information som kan vara relevant och hjälpsam. Det verkar som att du har funnit en väg som fungerar för dig, och det är ju det viktigaste. Om folk mår bra och finner lösningar som fungerar för dem, så är det positivt. 😊
Det hade varit trevligt att fika och diskutera dessa frågor på ett mer personligt sätt, det är så man kommer fram till de mest intressanta insikterna.
Tack för en intressant diskussion och önskar dig allt gott!