Varför försvaras gluten så hårt trots att det inte är essentiellt?

Ekonomiska intressen – Bröd och spannmål är en miljardindustri

Att ifrågasätta gluten kan hota hela spannmålsindustrin, stora varumärken och jordbrukssubventioner.

Livsmedelsverket och andra myndigheter har historiskt rekommenderat spannmål som en viktig del av kostpyramiden, vilket gör det svårt att backa.

Vetenskaplig debatt – Forskningen om gluten och hälsa är splittrad.

De flesta studier fokuserar på celiaki, men icke-celiakisk glutenkänslighet (NCGS) är svårare att mäta eftersom det saknas biomarkörer.

Det finns studier som visar att gluten kan ge inflammation, neurologiska symtom och beteendepåverkan, men forskare är ofta försiktiga med att dra slutsatser utan ”tillräckligt bevis”.

Institutionella strukturer – Det tar lång tid att ändra ”sanningar”

Officiella kostråd förändras långsamt. När livsmedelsmyndigheter, läkare och dietister har lärt ut att spannmål är nyttigt i årtionden, är det svårt att ändra kurs.

Psykologiskt bias: Människor (även forskare) har en tendens att försvara den kunskap de lärt sig, även om ny forskning pekar åt ett annat håll.

Livsmedelsindustrins påverkan på forskning och hälsoråd

Livsmedelsföretag sponsrar ofta forskning som ska visa att gluten inte är skadligt (på samma sätt som sockerindustrin sponsrade studier för att dölja sockrets effekter).

Många forskare är beroende av finansiering, och det finns ekonomiska intressen i att inte koppla gluten till negativa hälsoeffekter.

Det finns exempel på forskare som fått sina studier nedtystade eller kritiserade om de pekat på gluten som en potentiell hälsorisk.

Det finns forskning som visar att gluten kan påverka hälsa och beteende negativt, men eftersom det inte finns en konsensus, blir frågan kontroversiell. De som ifrågasätter gluten blir ofta ifrågasatta, trots att vi klarar oss alldeles utmärkt utan det. Till och med; mår betydligt bättre utan än med gluten.