Vem ska man tro på?

Jag fick en kanonbra fråga av Håkan som jag väljer att lyfta:

”Kolhydrater triggar ju insulin som är vårt stora FETTINLAGRANDE hormon. Vi måste minska på fettinlagringen INTE på fettet” skriver Du Anna.

Förvirringen blir stor när jag läser detta av en man som säger sig ha torrt på fötterna: http://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/#comment-9537

Anna svarar Håkan skriver:
  • Hej Håkan. Problemet med hormoner är att de gör så mycket. Ibland till och med motsatsen till sig själva. Eller resultatet blir så.

    Ex. Insulin är ett mättnadshormon. Men äter du snabba kolhydrater som stimulerar mycket insulin kommer du snabbt att bli hungrig . Detta för att insulin gör så mycket mer än bara vara ett mättnadshormon. Så frågan är då blir du mätt eller hungrig genom att stimulera insulinet? Ja, då kommer nästa problem. Mätt nu? Eller fortfarande mätt om en timme eller om tre timmar? Nu kan du återigen få tre olika svar från forskningen beroende på hur den är gjord. (och det får vi också). Därefter går vi bara ut emd svaret, inte under vilka förutsättningar svaret gäller.

    Vi forskar på grupp. Alla är alltså lika i sina reaktioner?

    Problemet är också att när vi forskar så måste vi utesluta en massa saker annars blir inte forskningen tydlig. Mycket av det du tar bort är det som kallas livet. Sen finns det ett annat problem med forskning, du kan alltid hitta studier som visar det du önskar och sen kan man köra en ”fotbollsmatch” och se vem som gör mest mål. Det står ”6-8″ i studier….

    Sen kommer vi till det problemet som jag tyvärr bidrar till. Förenkling. Jag tar den ganska så invecklade näringsfysiologin och så förenklar jag den i massor. Men jag känner inget dåligt samvete för detta då mina förenklingar oftast överensstämmer med verkligheten för väldigt många människor. Men jag rör till det, det håller jag med om 🙂

    Vad fungerar i verkligheten och stämmer i näringsfysiologin? Det är viktigt att se på verkligheten. Se på helheten. Forskning och detaljer är viktigt men det är inte alltid sanning tyvärr. Vissa detaljer är så svaga i förhållande till andra funktioner i kroppen att trots att de är sanna så blir det inte det som händer i det vi uppfattar. Sidan du visar på talar ju om ett hormon som skapar fettinlagring och stimuleras genom fett. Säkert sant, men alla som äter fett och rasar i vikt undrar nog hur starkt detta egentligen är. I förhållande till allt annat som händer i kroppen samtidigt.

    Sen har sidan rätt i att vi äter mindre. Men det är inte något att förringa. Det är ju en underbar effekt. Fast då pratar vi mer glukosets påverkan på våra signalsubstanser/opiatsystem samt hormonen som påverkar blodsockerkurvans påverkan på vår kropp. Samt även ketonkropparna. Och nu var förenklingen snart borta. Skratt. Så snart vi tror oss ha ett svar så ska vi alltid ödmjukt vara medvetna om att det finns minst tio system till som påverkar kroppen.

    Vilket vinner i just din kropp? Ja, det har tyvärr med din unika biokemi. HÄR tror jag att vi har ett jätteproblem i diskussionen. Många tror att alla reagerar lika på samma hormon och signalsubstans. De fungerar på samma sätt i allas kroppar, men vi ”hör” dem olika mycket.

    Vissa äter en bulle, njuter, blir nöjd och inget händer.
    Vissa äter en bulle, blodsockerkurvan öser upp och rasar ner.
    Vissa äter en bulle och seotoninet och dopaminet exploderar.
    Vissa äter en bulle och upplever en pigghet följd av en trötthet.
    Vissa äter en bulle och tömmer sen hela fatat på tio till.

    Så vad händer när ”man” äter en bulle?

    Vem har rätt till sanningen om hur kroppen fungerar? Och det mest spännande är att jag kan hitta forskning på att allt detta är sant. Alla reaktioner… fast naturlgtvis inte i samma forskning och inte på samma person. De motbevisar hela tiden varandra. Jobbigt, motsägelsefullt och otydligt.

    Mitt jobb är att hitta förklaringsmodeller inom näringsfysiologin, evolutionen och biokemin som kan ge människor en möjlighet att hitta just sin optimala fördelning. Superspännande och jättesvårt! Men det bästa jag vet.

    Mitt jobb är att berätta att detta händer, mer eller mindre, och sen är det upp till dig att känna efter: Är denna kunskap relevant och styrande i just min kropp? Kan denna kunskap hjälpa mig att nå dit jag vill? Är det denna kunskap som gör att mina problem försvinner?

    Det bästa med det jag gör är att det kan inte bli fel. Det värsta som kan hända är att inget händer. Men det har jag fakttiska aldrig varit med om. Antingen blir det bara mycket bättre, eller så blir det helt bra. Ganska så underbart facit på ett jobb.

    Så, vem ska man tro på? Den, vars kunskap, ger dig positiv effekt på 4-12 veckor. Längre än så ska det inte ta att känna att detta är rätt eller fel väg.

    Foto: Jenny Grimsgård

13 svar

  1. Jacob Gudiol som driver bloggen dit länken ovan går, verkar inte vara en särskilt trevlig eller sympatisk person. Att påstå att han är överlägsen är nog det minsta man kan säga. För att inte tala om det språk han använder…skitsnack, ja hur många gånger skriver han det i varenda kommentar han ger..nej han ger inget förtroendeingivande intryck alls. Huruvida han har rätt i det han säger är dock inget jag är kompetent att bedöma men i mina ögon verkar det inte särskilt trovärdigt med tanke på hur vi reagerar i verkligheten.

    Är han verkligen själv kompetent till att bedöma och dra slutsatser av den forskning han hänvisar till? Enligt faktarutan är han ju knappast utbildad inom det medicinska området förutom då till sjukgymnast men det ger ju ingen direkt kompetens att tolka forskning eller?

    1. Hans civilingenjörsutbildning (som han för övrigt läste paralellt med sjukgymnastutbildningen) ger honom extra stöd att tolka forskning. Han och hans kollega Nicklas Neuman tolkar forskningen som görs med en mycket kritisk baktanke. De gör inte heller anspråk på några färdiga kostmodeller som de sen försöker stärka med vinklad forskning. Nu skall det även sägas att jag är en lågkolhydratsperson som förespråkar det och om man faktiskt följer träningslära.se så ser man att de inte är negativt inställda till lågkolhydratskost utan anser bara inte att det är ”guds gåva till männskligheten” som många LCHF:are gör.

  2. Stephan Guyenet på Whole Health Source har ju också skrivit en lång serie om insulinhypotesen. Han är ju mer seriös och ger ett mer ödmjukt intryck, men jag tror nog att vi får lov att erkänna att teorin ”mycket (snabba) kolhydrater leder till högt insulin leder till fetma” är allra minst starkt förenklad, mest sannolikt helt felaktig.
    Det är andra saker som gör att kroppsfettregleringen kommer ur spel, och starka bidragande orsaker är säkert spannmål (frankenvete mm), socker och annan processad skit som inte innehåller något av värde för kroppen. De råkar också innehålla en massa snabba kolhydrater, men det verkar inte ha så mycket med grundproblemet att göra.
    Sen är det en annan sak att LCHF oftast fungerar vid övervikt och vidhängande insulinresistens.
    Jag tycker att det är viktigt att skilja på ”roten till det onda” (och där är inte alla kolhydrater lika) och att det för många funkar bäst att vara helt strikta med alla kolhydrater efter att ha fått en skadad metabolism.

  3. Jacob Gudiol är bra på att ta fram studier och göra fina artiklar av dem. Ibland bidrar de till högre kunskap och framför allt kan det ifrågasätta sådant som säger annorlunda. Han är också bra på att tolka studier och vetenskap rent generellt. Men Anna Hallén är inne på samma spår som jag själv är när jag läser Jacobs artiklar, var är kopplingen till verkligheten? Ibland blir det precis som Rössner var förr. Ingen människa kan få sockersug just för att det inte är bevisat i studier. Numera verkar han dock ha insett att det är annorlunda. Likadant är det med Jacob och exempelvis metabol fördel. Det finns ingen metabol fördel (högre aktivitet i kroppen, högre förbränning) av LCHF, enligt Jacob, eftersom det finns en studie på några som satt still i ett rum och då kunde man inte se något. Vad händer om man rör på sig i vardagen och träning kan ju inte Jacob svara på men med denna ynka studie i bakfickan så existerar ingen metabol fördel enligt honom. Det finns alltså bara en studie som har tillräckligt lite kolhydrater för att närma sig LCHF och det är bara den studien som är tillförlitlig på grund av bra kontroll av personerna. Denna enstaka studie får alltså forma vår värld, eller rättare sagt, världen enligt Jacob.

  4. Hej Anna!

    Tack för en inspirerande och bra inlägg i din blogg 🙂

    Jag har en fundering, jag upplever nämligen att jag blir mättare av att träna istället för hungrigare… är detta normalt? Är såklart glad över det, men är intresserad av hur det kan bli så? 🙂

    1. Det som händer när du tränar är att dina hormoner fungerar bättre och tydligare. Ditt blodsocker blir också mer balanserat.

      Det betyder att du känner mättnad och hunger tydligare och att suget brukar försvinna. Många upplever att den samlade upplevelsen blir att man är mer nöjd, mindre sugen och äter bättre.

      Om du däremot (från en redan fungerande kropp) sen ökar din träningsdos kan ökad hunger dyka upp. Men det är ju som det ska. Kroppen behöver ju då mer ”byggnadsstenar” att bygga muskler av, mer fett för energi och även lite mer kolhydrater.

  5. Rakt på sak Anna och med mycken sunt förnuft…. å kunskap förstås!

    Självklart gäller helheten och resultatet! Bra skrivet!

  6. Hej Anna! Jag har chrons och äter lågkolhydratkost för det mesta och har blivit bra i magen med denna kost. Men nu till min fråga…jag kan äta vispad grädde i massor men när jag har den till ngn stuvning tex och den får koka blir jag dålig på en gång! Riktigt dålig!!! Vad beror detta på?
    MVH Pompom 😉

    1. Prova dig fram. Vad fungerar för dig? Jag är inte ute efter att vinna eller hitta studien som är ”större och starkare” än studien som precis presenterats.

      Jag har inte heller tiden för att ständigt fastna i debatter om vem som äger sanningen. Om Jacob hjälper en massa människor med sin kunskap så är jag överlycklig. Vad skönt att han hittat en bra väg, för så många presentera vägar som inte ger resultat. Som bara skapar ett livslångt kämpande.

      Jag vet att jag genom kunskap från studier, kunskap från näringsfysiologin, kunskap om prykologi, erfarenhet och sunt förnuft hittat något som fungerar på oerhört många. Soom ger hälsa och välmående. Som skapar en önskad vikt. Som får diabetes typ 2 att försvinna. Som får värk att minska eller försvinna.

      Min nyfikenhet är fortfarande stor. Jag lär mig nytt var dag.

      Låt Jacob köra sin väg och jag köra min väg. Jag lägger hellre tiden på att hjälpa andra än på att debattera om vem som har rätt. Jag liter på att läsaren väljer den och det som hjälper bäst. Kul att han ser mig så viktig att han förärar mig med ett inlägg 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *