Vad tycker jag om bönor?

Jag får frågan ganska så ofta.

Så här kommer min personliga uppfattning, men forskningen som jag baserar min tolkning på.

Anna och bönor!

Jag är tveksam mot att äta dessa var dag – även att äta dessa ofta. Någon gång då och då spelar aldrig någon roll (men det gäller ju allt).

Jag njuter ibland av en hummus eller en chili con Carme. Men sällan och inte för att det skulle vara nyttigt utan för att jag tycker det är så gott.

Tyvärr är algoritmerna satta så att det är svårt att hitta något som talar emot bönor. Alla förstaträffar visar på deras förträfflighet, då detta är i ”mode” just nu. Man skriver ofta att det inte finns ”tillräckligt” med forskning som visar att det är skadligt. Vad är tillräckligt? Och det visar ju på att det finns forskning som visar att det är skadligt, men någon anser att det inte är tillräckligt.  ”Trots att vi ser en negativ påverkan så kan vi inte vara helt säkra och mer forskning behövs i ämnet.” 

Sen används också ordet enig. Forskarna är inte eniga och därför är det okey till alla är eniga. Så länge det finns miljoner dollar att tjäna på något så garanterar jag att de inte kommer uppstå enighet och tekniken att ifrågasätta forskning i stället för att själva bevisa, kommer vara tekniken. Den strategin används inom många områden ex rökning, socker och gluten. Ett annat dilemma är att man forskar med fokus, men vill hitta något att bevisa. Men låt oss titta på några av delarna gällande baljväxter.

Vad är det då jag tvekar på?

• Histaminfrisättande (tvåa på sighi-listan =Swiss Interest Group Histamine Intolerance)
• Torkade bönor kan innehålla mögelsporer
• Koppling till inflammation och immunreaktioner genom mastcellerna. Det finns massor med forskning med här är några exempel. #1,, #2 & #3
• Antinutrient (minskar upptag av mineraler) Denna är nästan humoristisk. Abstraktet börjar med att bönor är en utmärkt källa för att i nästa men ing skriva men ” Närvaron av bioaktiva föreningar med antinäringsegenskaper (t.ex. fytinsyra, lektiner, raffinosackarider, proteashämmare) begränsar dock bönans näringsvärde och dess bredare användning i livsmedelsberedningar.” Men det blir bättre (eller värre beroende på hur du läser det): Under de senaste decennierna har samordnade ansträngningar därför gjorts för att utveckla nya vanliga böngenotyper med reducerade näringsämnen genom att utnyttja den naturliga genetiska variationen hos vanliga bönor och även tillämpa inducerad mutagenes. Emellertid har möjliga negativa eller positiva pleiotropa effekter på grund av dessa modifieringar, i termer av växtprestanda som svar på stress eller i de resulterande tekniska egenskaperna hos de utvecklade mutanta genotyperna, ännu inte undersökts noggrant.”
  

  Så de vet att det är skadliga ämnen, de försöker ta bort dessa eller minska genom att manipulera växten, men har noll koll på negativa effekter.

• Lektiner (Minskar upptag av mineraler samt kan binda sig till de röda blodkropparna och klumpa ihop dem). Är lektiner skadliga? En studie sammanfattar det så här: ”Av de granskade föreningarna finns det indikationer på att när de ges i kosten i vad som skulle anses vara måttliga till stora mängder, eller när de administreras isolerat, kan de utöva effekter som skulle vara skadliga eller försämra kroppens reserver eller funktion på något sätt.” Ja, ser försiktigheten i uttalandet, men det beror på att just nu är din karriär slut om du inte kommer fram till ett ”passande” resultat och bönor är inne just nu. Ifrågasätter du dessa så halshuggs du. Mer ärlig kunskap får du om du läser om lektiner i en universitetsbok. Ja, du minskar lektiner genom tillagning och blötläggning, men nej du tar inte bort allt.
• Innehåller proteasinhibitorer (minskar proteinupptaget). Här skriver man ”Konsumtion av baljväxter som livsmedel har positiva hälsoeffekter men begränsas av förekomsten av antinutritionella faktorer (ANF). ANF minskar utnyttjandet av näringsämnen genom olika mekanismer, till exempel inhibering av digestionsenzymer eller komplexbindning med mikro- och makronutrienter, och kan vara direkt skadliga i stora mängder.” De fortsätter ”De negativa hälsoeffekterna i human- och djurstudier varierar från minskat näringsupptag, hämmad tillväxt och förändrad tarmfunktion till förstorade digestionsorgan, hemagglutination och hemolys.” och ”Blötläggning har måttlig reducerande effekt på de flesta ANF, utom för fytat som ökade i vissa studier. ” Hoppla.
• Innehåller antinutritionella glukosider, ex. saponiner och alfa-galaktosider. Wikipedia om saponiner (men kan lätt verifieras): ”Saponiner kan orsaka hemolys vid kontakt med blod och kan därför vara giftiga”.  Tryck på hemolys och läs. Sisådär hälsomsamt.  Alfa-galaktosider är bättre, håller med.
• Innehåller fytater (hindrar mineralupptag). Fytat eller fytinsyra är en katjon. Det betyder att den drar till sig mineraler. Den fungerar som en absorptionshämmande faktor som bland annat påverkar upptaget av mineralämnena kalcium, järn, zink och magnesium. Dessa mineralbrister kommer ge framtida stora hälsoproblem.  Och nej, tillskott funkar inte då dessa inte heller tas upp på grund av katjonerna. Andra namn: inositol hexaphosphate, eller IP6)
• Tanniner (hindrar näringsupptag i tarmen men har fördelen att de fördröjer glukosupptaget i tarmen.)
• Oxalater (är läskiga då de deltar i jonbalansen och minskar upptaget av natrium, kalium och kalcium) Denna artikel belyser oxalater. Så ja, grönsaker innehåller också oxalater men ingår i vår naturliga artegna kost och utan smoothies är det n’st intill omöjligt att överdosera dessa.

Sojabönorna är en värsting: binder till östrogenreceptorer och bidrar till hormonstörande effekter. Det du vill söka vidare på är isoflavoner. Men tänk på att de första 100 träffarna är programmerade med algoritmer så du idag bara hittar fördelar.  Till exempel har isofavoner kopplats till fördelar gällande sin östrogenliknande effekt, men bara i reklam. Inte i forskningen.

Sojabönan innehåller även Hemagglutinin. Ett ämne som får våra röda blodkroppar att klibba ihop sig. Goitrogener. Goitrogener är en samling ämnen som anses belasta sköldkörtelns funktioner genom att hämma upptaget av det så viktiga mineralet jod. Genistein och daidzein. Genistein och daidzein är två fytoöstrogener och östrogendominans i förhållande till progesteron skapar problem i vår kropp.

Ja de är blodsockersänkande – men det är alkohol också. Så den logiken håller inte. Då är det ju bättre att äta lågkolhydratkost från början.

Ja, låga doser av isoflvaoner kan ha en positiv effekt på matsmältning och tarmflora men det har grönsaker, probliotika och lera också. Och ja vissa av dessa ämnen har i studier visat sig minska cancer – i Asien! Men inte i västerländska populationer. En gissning är att de ätert mycket mindre mängder och inte hittepå-produkter. Utan de äter mindre mängder och i sin rena form eller fermenterad såsom t ex. Natto. Liten dos är hälsosam (det är därför det finns forskning som visar på alla fördelar). Stor dos är ohälsosamt /`(det är därför som det finns forskning på det). Och många i väst äter sojakorvar och bönbiffar var dag.

Ja. Resistent stärkelse som finns i bönor är nyttigt men finns även i avokado, aubergine, jordgubbar, rödbetor, kronärtskocka, ärtor, sparris, jordärtsskocka och sesampasta. Så varför inte bara äta fördelarna utan nackdelarna när det valet finns?

Sen har vi tillverkningskemikalierna när det kommer till skapade produkter som hittepå-kött och hittepå-korv, som inte skrivs ut på förpackningen. Helt lagligt! Det som råkar finnas kvar av kemikalier ska ju egentligen inte vara dör och då räknas det inte som ett innehåll (trots att du äter det).

Massan pressas sedan under högt tryck i hög värme. Många anser att vegetabiliska oljor samt omega 6 inte ska utsättas för hög värme eftersom dess egenskaper då förändras.

Trypsininhibitorer
I sojamassan finns trypsininhibitorer. Vad gör då trypsininhibitorer med kroppen? Jo de minskar aktiviteten hos trypsin, som har till uppgift att bryta ner vissa proteiner och är en mycket viktig del i vår matsmältning. Det betyder att om du äter sojaprodukter för att de innehåller alla viktiga aminosyror, hämmar du samtidigt nedbrytningen av proteinerna så du inte kan tillgodogöra dig alla.

Högtemperaturprocessen är viktig för att rensa bort skadliga ämnen, men skapar samtidigt nya problem genom att påverka, förändra och förstöra vissa aminosyror, till exempel lysin, som inte tål den höga värmen.

Ett annat tillverkningsproblem är nitriter som bildas under spraytorkning.

Hexan
Många hävdar att det finns bensinrester i sojaprodukter i form av extraktionsbensinen hexan. Hexan används som ett lösningsmedel i tillverkningsprocessen. Processkemikalier som finns kvar som restprodukter i de livsmedel vi köper i affären behöver aldrig skrivas ut på förpackningen. Och naturligtvis skrivs de då heller aldrig ut.

Fluor
Vissa sojaprodukter lär också innehålla fluor, vilket är något som många i dag vill undvika. Fett ökar upptaget av fluor och fluor hämmar i sin tur upptaget av det så viktiga mineralet jod som är en förutsättning för sköldkörtelns funktion. Om du väljer en kost rik på naturliga fetter kan det finnas ännu större anledning att välja bort fluor.

Det finns naturligtvis ingen forskning på processkemikalierna och deras påverkan. Ingen vill betala för en forskning som det inte går att tjäna pengar på. Så här får du söka kunskap in de olika processkemikalierna själv. Varför tillåts detta? För att i var liten biff eller korv som understiger värdet den akut giftiga nivån. Ingen har sen forskat på dagens sammanlagda summa eller vad som händer med en låggradig belastning under 10 år.

Behöver vi vara överens? Är detta en kamp om vem som har rätt eller fel? Svaret är nej på båda frågorna. Alla äter som de vill. Alla söker upp den forskningen som passar. Allt bestämmer över sin kropp och alla får ta konsekvenserna från sina val. Jag informerar om vad jag har hittat. Du väljer vilken information du vill ta del av och sen gör du som du vill. Det enda jag önskar är att alla gör informerade val. Inte bara läser ”reklam”-forskningen sponsrad av bön och soja.-industrin. Utan även läser på om riskerna. Därefter känner du efter, är de marginella eller betydande? Min konklusion är att riskerna är betydande, jag personligen skulle aldrig våga lägga bönor och soja som min basföda. Men ja, jag äter gärna en god hummus eller en Chili con Carne.