Cirka 6-12 månader!
Idag är det många som säger ”Men, vi visste inte bättre då!”. Jo, det gjorde vi. Men vi som sa ifrån, det vi visste var fel, kallades för alla fula ord som fanns. Vi var både det ena och det andra. Vi hotades. Vi hatades. Vi hånades.
Problemet var inte att det saknades fakta. Problemet var att vi som sökte efter den ”halshöggs”. Problemet var att många vägrade att lyssna, att diskutera och att nyfiket söka. Det fanns endast en accepterad version och alla andra var oempatiska, egoistiska foliehattar som skadade andra genom att inte lyda. Punkt.
Men jo, vi visste bättre då. Allt var tydligt, öppet och lätthittat OM man ville. Vad visste vi redan i december 2020?
Låt oss gå igenom Pfizers orginalstudie gällande säkerhet och effektivitet av mRNAfrån december 31, 2020 publicerad i New England Journal of Medicin. (En välrenommerad tidning) Den visade resultatet efter två månader för 43 548 personer uppdelade i en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Den visade på säkerhet samt en effekt på 95% 7 dagar efter den 2:a dosen, vilket är imponerande. Dilemmat som de flesta missade var att detta var relativ riskreduktion (RRR). Hade man tittat på absolut riskreduktion (ARR) hade siffrorna inte varit lika säljande, de var nämligen bara 0,84%. Så denna studie hade med tydlighet visat oss studenter hur man med % kan skapa en upplevd sanning och vetenskaplig fakta som inte är korrekt.
Det är viktigt att förstå att det inte ger individen 95% riskreduktion, vilket många nog missuppfattar resultatet som. För att förstå hur effektivt något är för individen så behöver vi absolut riskreduktion. De riktiga siffrorna var att med mRNA var risken att drabbas av Covid 19 0,88% som ovaccinerad och 0,04 som vaccinerad. Alltså en extremt låg risk oavsett och där nyttan alltid ska vara större än risken.
Risken med en helt ny teknik kan vara svårt att utvärdera men med ett ARR på 0,84% kanske många individer hade tagit ett annan beslut än det gjorde när de presenterades siffror på 95%, som de flesta misstolkade som 95% skydd.,
Vad betyder då 95%? Jo det är skillnaden mellan 0,88 och 0,04, ganska irrelevant alltså. FDA rekommenderar därför att ARR alltid används.
Tillbaka till studien. Designen var tänkt att vara korrekt. Studien var blindad vilken betyder att de som deltog inte visste om de fick vaccin eller inte. Studien skulle pågå i tre år, till 22 maj 2023. Då skulle vi veta om det fungerade och om det var säkert.
Men vad hände? Jo, efter bara två månader informeras deltagarna om vad de fått och erbjöd de ovaccinerade att vaccinera sig, vilket de flesta gjorde. De ”trollade bort” största delen av kontrollgruppen. Därefter går det inte att bedöma vare sig effektivitet eller säkerhet.
Men efter sex månader gör de en ny sammanfattning av det lilla material de har kvar. 95% har minskat till 91,3% gällande insjuknande, men vi minns ju att det var RRR. Dock visade siffrorna att fler insjuknade och dog i den vaccinerade gruppen. Här ska vi komma ihåg att studien, oavsett, är helt tämligen värdelös nu i termer av evidensgrad 1 och ”golden standard”. Dock intressant i perspektivet risk vs nytta.
Är det värt att vaccinera en hel befolkning för att marginellt minska insjuknandet, positiva fall, på bekostnad av ökad sjukdom och död för samma grupp?
Hur såg då siffrorna ut för biverkningarna? Här finns inte resultatet att läsa i de sammanfattande tabellerna utan du måste gå in i studien och titta på deras data. Relaterade biverkningar var 300% högre i gruppen som tagit mRNA. Svåra biverkningar var 75% högre i gruppen som tagit mRNA. Ja, att kunna läsa en studie är viktigt så man inte ”köper” medias översättning av resultatet.
Så risken att insjukna i Covid-19 minskar. Men risken för svår sjukdom och död ökar.
Samt risken för biverkningar ökade med 300% respektive svåra biverkningar med 75% – för de som valde mRNA-vaccinet. Det var inte vad jag uppfattade att vi informerades om att Pfizer kom fram till.
Även målgruppen i studien bör ifrågasättas. I verkligheten är 85% av de som har en hög risk att dö av Covid-19 över 75 år. Men studien innehöll bara 4% över 75 år.
Studien gjordes alltså på en grupp med låg risk från början. En forskning bör göras på målgruppen som har mest nytta av en behandling. Vidare visar verkligheten att 95% av de som dog av Covid-19 hade minst en annan svår sjukdom. Genomsnittet var fyra andra sjukdomar. I Pfizers studie fanns bara 21%. De valde även bort många målgrupper som inte fick vara med i studien, hela 7 sidor med sjukdomar och andra tillstånd. Till exempel valdes gravida bort men även de med allergier, immun-sjukdomar mm. Målgruppen överensstämde alltså inte med riskgruppen för att bli svårt sjuk eller dö i Covid-19. Studien gjordes på friska människor för att resultatet sen skulle användas på sjuka.
Ett av flera andra fel som gjordes vara att de som hade testat positivt för C-19 inte fick vara med i studien. Det betyder att det inte finns någon data på om det är säkert för de som haft C-19 att ta mRNA-vaccinet. Detta val gjorde också att vi inte kunde jämföra hur immuniteten ser ut mellan naturligt immunförsvar kontra mRNA-vaccinets effekt. Vilket borde ha varit huvudfokus i studien.
Det finns inga bevis för att mRNA-vaccinet minskar spridning, det är aldrig studerat. Det finns alltså inte med i studien, varken denna eller någon annan. Ändå är detta ett ofta använt påstående.
Det finns fler fel men låt oss titta på slutpunkten/endpunkten. Väljer du frågan ”hur många dog av C-19 med och utan mRNA-vaccinet?” får du ett svar. Är det inte mer intressant att ställa frågan ”hur många dog, oavsett anledning med och utan mRNA-vaccinet?”.
Endpunkten, alltså vad är det som mäts, kan ge ganska så missvisande resultat. Om många dör av biverkningar kan du välja om detta ska synas i studien eller inte beroende på vilken endpunkt du väljer. Denna teknik används även vid studier gällande statiner, annars hade de varit svåra att sälja.
Varför gjordes inte tester på möjliga biverkningar i studien? Det hade varit enkelt att testa, före och efter injektionen, för blodproppar (D-dimer), för inflammation, autoimmuna sjukdomar mm. Detta valdes bort.
”Det görs noga uppföljningar”
Här lämnar vi studier och stannar upp och frågar, vilka uppföljningar göras? Vad söker de efter? Vad är kriterierna? De kommer nämligen inte hitta det som de inte letar efter. De söker inte nyfiket och öppet. De söker efter förutbestämda kriterier.
Var fanns alla som kan läsa studier? Varför ifrågasattes inte detta av alla universitet i hela världen?
(Jag har mest sammanfattat den här gången, andra har gjort grundjobbet.)
Källa? Det är bara att kolla mig. Varsågod! Svart på vitt.
4 svar
Tack för dig!! Du är fantastisk Anna!
Tack!
Så tydligt och bra, vi behöver möta kritikerna med fakta och det här som du skriver, rätt information.
Tack för lättförståligt och tydligt.
🧡
Kärlek
Tack!