Ja, för att förstå kroppens syra-basbalans så måste vi förstå kroppens förmåga att hantera syror och baser genom buffert. Om du har ett glas med vatten och ett precis lika stort glas med blod och droppar i samma mängd surt i båda glasen så blir resultatet helt olika. Samma gäller om du häller i en bas. Vattnet reagerar mycket men i blodet sker knappt någon förändring alls.

Varför blir det nu så? Jo, tack vare att blodet har ett buffertsystem. Blodet har en kemisk förening som har till uppgift att hålla blodet stabilt trots att det utsätts för påverkan både av surt och av basiskt. Blodet pH ska ju vara stabilt 7,4 oavsett hur vi äter och hur vi blir påverkade utifrån.

Buffertsystemet går ut på att det finns i kroppen som kan åka omkring utan att påverka. Dessa ämnen kan dock avge laddade väteatomer, vätejoner. Det vanligaste systemet och det som är absolut viktigast för kroppen är systemet med kolsyra och vätekarbonat. Dessa kan alltså släppa iväg sitt laddade H (väte) för att kompensera. Vatten har inte denna buffert.

Andra buffertar är homoglobin och fosfat.

Kroppen kan sen genom utandning reglera de flyktiga syrorna i gasform och genom urinen reglera de icke-flyktiga syrorna. Om detta system inte fungerar uppstår snabbt en livshotande förändring i pH. Enligt läroböckerna är detta dock inte en situation som uppstår i en frisk kropp. Njurarna bildar hela tiden nya värekarbonatjoner i samma takt som de används för att balanser de icke-flyktiga syrorna.

Konstant högt blodsocker påverkar njurarna mycket negativt. Kan detta påverka kroppens system genom njurarna att hantera vår syra-basbalans?   Acidos är dock ett tillstånd där bufferten inte orkar med eller räcker till. Blodets pH hamnar nu under 7,35. Blodet börjar bli surt. Detta kan ske vid två tillfällen. Nummer ett, du håller andan eller av annan anledning inte kan andas. Så snart du andas igen så regleras detta.

Nummer två, det som är intressant för vår del – kosten.  Lungorna kommer nu att öka sin del av arbetet, du kommer att andas djupare och mer. Men fortfarande kan lungorna bara påverka de syrorna som finns i gasform. Lungorna hjälper till en del men det räcker inte. Det är fortfarande bara njurarna som kan ta hand om de icke-flyktiga syrorna.

Vilka är då de icke-flyktiga syrorna? Det är ketonsyror, svavelsyra, fosforsyra och urinsyra. Resonemanget att ketos går att kompensera med utandningsluften och koldioxiden är därmed felaktig. När buffertsystemet fungera som det ska kommer urinen hos en frisk person vara sur. Många tolkar detta felaktigt som att kroppen är sur. Urinen hos en frisk person ligger mellan 5,5 och 6 i pH.

Acidos uppstår bara när njurarnas buffertsystem inte fungerar som det ska. Acidos uppstår när njurarna har förlorat sin förmåga att balansera pH. Vi vill alltså vårda våra njurar.

Ketoacidos är överskott på sura ketoner i kroppen. Ett dödligt sjukligt tillstånd som kan uppstå vid diabetes typ1. Ketonkroppar byggs av fria fettsyror. När mängden ökar mer än buffertsystemet kan hantera så släpper kroppen ut insulin som packar bort byggnadsmaterialet, fettsyror, från blodet. Utan byggnadsmaterial avstannar produktionen av ketonkroppar och vi förblir friska.  Vid avsaknad av insulin, såsom vid diabetes typ 1, finns inte detta regleringssystem och mängden sura ketoner kan alltså försura blodet till dödlig nivå.

Min tolkning blir att vi bör äta artegen föda av god variation. Grönsaker för basen och animalier för surheten. Vi bör bibehålla blodsockernivån på en balanserad nivå så att våra njurar är starka och fullt friska. Njurarna är ju ett av organen som snabbast reagerar negativt på kroniskt förhöjt blodsocker. Vad blir din tolkning av kunskapen?