Nej, men jag är läskunnig och har en stor fördel. Jag är en manisk nörd med hyperfokus som går på speed. (Kallas ibland även för ADHD).
Jag är högintelligent (enligt IQ-test) och tvärvetenskaplig.
Jag ser både träden och skogen samtidigt, vilket är en stor fördel när det kommer till spännande stora ämnen som kroppen och hälsan. Jag ser små detaljer som citronsyracykeln och att cellen behöver koppar för sin syresättning men även den stora helheten som att tarmbakterierna påverkar hjärnan och vice versa. Så om du är rädd för att inte duga så mår din mage dåligt. Och när ett ämne är intressant (och lite svårt) kan jag sätta samman enorma mängder kunskap till en helhet.
Specialister & forskare missar skogen för alla träden. De glömmer att allt hänger ihop. Jag brukar rita en bild med alla experter nere i sina forskarhål, fulla av magisk kunskap i sitt ämne. Och hur jag & du står uppe och kollar ner i alla hål och sen sätter samman all forskning till en.
Jag är inte forskare, men jag är läskunnig och orkar/vill sätta ihop den sammanfattande spretande forskningen/informationen till en.
Gör jag fel ibland? Klart jag gör. Jag är mänsklig.
Gör jag ofta rätt? Ja, det är jag ganska så säker på eftersom 1000-tals människor under åren fått sin livskvalité och hälsa tillbaka med stöd av min kunskap. Den fungerar, även om jag missar ibland. Den fungerar till och med oerhört bra.
Min grund är att naturen är smartare än alla våra forskare tillsammans. Vi behöver bli mer ödmjuka och följa naturens lagar som har fungerar i miljontals år. Vi kan inte ändra på dessa idag, för att de inte passar oss.
Min grund är biokemi, psykologi, näringsfysiologi, lymfologi, sociologi. immunologi och nyfikenhet. Jag älskar tvärvetenskap såsom psykoneuroimmunologi, socialpsykofysiologi och psykofysiologi.
Vad kan jag? Extremt mycket och ju mer jag kan desto mer förstår jag att jag inte kan. Tyvärr har jag läst universitetskunskap hemma och det får man inte. Så nu betar jag av universitetsutbildningarna så jag får det på papper. Tyvärr tar de 3 år i snigelfart…
Har precis läst till Socionom (har till sommaren kvar). Jag har under universitetsstudierna även jobbat heltid, läst i 2 år till ADDCA ADHD-coach i USA, utbildat mig till Cert. coach och är nu godkänd ICF-coach samt läst till ACT-kompetens till min socionomutbildning. Samtidigt. Men jag har mina poäng
Jag är DIHM Marknadsekonom och gymnasielärare (Malmö Lärarhögskola). I september börjar jag (om allt går som det ska) att läsa till Hälsovetare med biokemi som huvudämne. Allt för att kunna svara ja när jag får frågan om jag har poäng. Kunskapen har jag, men den är värdelös utan poäng. Så, då får jag väl skaffa mig poängen för ifrågasättarnas skull.
En sak har jag dock lärt mig på universitetet. Du får inte tänka själv. Hur skulle det se ut om folk tänkte och tyckte. Jag måste följa strömmen och tro på andra. Allt ska refereras och ny kunskap får inte tillkomma. När vi läste psykologi, termin 3, hade vår huvudlärare aldrig hört om ACT. Det var för nytt? (Utvecklades 1982. 1986 publicerades den första vetenskapliga studien. Finns idag minst 300 randomiserade studier som gjorts från mitten av 80-talet och framåt. Används inom vår sjukvård och skolmedicin idag. Och vår universitets”lärare” hade aldrig hört talas om detta. Men okey, poäng är kanske viktigt.)