Eller kickäter. Jag brukar förenklat säga att tröstätningen påverkar serotoninet och kickätningen påverkar dopaminet.
Jag skulle vilja ha hjälp med en massa tips för att bromsa kickätningen. Uttråkning är en stor bov i vårt ätande. Jag själv har ett enormt behov av aktivitet, stimulans och utmaningar för att inte få ”motorstopp” i livet.
Vad gör jag i stället för att kickäta?
Jo…
– kör lite för fort!
– skapar inga rutiner i livet!
– tar arbetsuppgifter som jag aldrig gjort förrut!
– pratar inför en massa människor. (Älskar adrenalin :))
– tränar med hög puls (Zumba till exempel)
– är träningsinstruktör (att vara deltagare kickar mig inte)
– ut och springer (fast inte på vintern tyvärr. Mina luftrör gillar inte kylan.)
Alla har inte så stora behov av kickar som jag. Jag behöver en massa småkickar-exempel.
Vad gör du för att ta bort uttråkning?
Istället för att kick-äta eller tröstäta så sjunger jag i kör, tittar på film, kelar med hunden och kanske målar lite. Det finns alltid annat att göra än det men har jag ett svårt sug så fungerar det rätt bra med en åtta-tio macadamianötter då blir jag mätt igen och tappar ett eventuellt sötsug då jag får både tugga och smaka lite salt.
Håller definitivt med dig om att uttråkning är en av de största fallgroparna. Även om jag inte har samma stora kickbehov som du (ler stort) så är ändå fysisk aktivitet det som funkar bäst i vardagen för mig. Bara gör något; ut och gå, träna stenhårt, lukta på blommorna, knyppla -vad som helst bara kroppen får göra något. Hög puls är inte min grej, men jag älskar styrketräning. Känslan av att få ta i, vara stark, känna hur det riktigt bränner i musklerna – kan låta knäppt, men jag lovar, det funkar för mig. Inte en chokladbit i tankarna då, och inte senare heller!
Och så har vi utmaningarna – jag tror att det största misstag vi människor kan göra är att sluta anta nya utmaningar. De behöver inte vara gigantiska, det handlar inte om att bestiga Everest. Men så där lagom för att ge en kick, så att vi utvecklas, expanderar, känner oss levande! Att överträffa sig själv är den bästa kicken av alla!
Härligt! Fler som har idéer?
Intressanta möten med människor. Allt för ofta springer vi människor omkring och ”träffar” varandra men möts så sällan. Sen gillar jag allt ni sagt ovan också!
Mediterar. När man gjort det regelbundet ett tag så minskas behovet av kickar. Det är dessutom en rackarns go kick i sig. Yoga funkar också.
På vintern har jag problem (så då blir det kickätning med måtta) med aktiviteterna men på sommaren så promenerar jag med hunden eller trixar i trädgårdslandet. Leka med ungarna är oxå högt uppskattat =)
Tar en kopp te. 🙂
Jag går ut och långpromenerar med min mp3 som är laddad med en bra och spännande ljudbok….underbar avkoppling samtidigt som man får frisk luft och motion 🙂 Då kan man t.o.m gå lite längre än man tänkt från början då man vill höra lite till av boken 🙂
Är aldrig uttråkad, livet innehåller alltför mycket som berör. Däremot så kan stress och sömnbrist ge mig en tom,förvirrad känsla som får mig att vilja ”fly”och dämpa känslan. Då tittar sötsuget fram, en längtan efter självmedicinering. För att stå kvar utan att falla hjälper för mig en passionerad hobby som ex musik, läsa något vansinnigt intressant, ringa en god vän, gå eller springa en runda, äta en fet ok måltid, eller om det är ok tid på dygnet – bara slå igen butiken och gå och lägga sig. Det blir alltid bättre nästa dag…
En av mina snabb-lösningar är en kopp kaffe i ena handen, telefonluren i andra, och sedan går jag utomhus och ringer någon. Inga händer lediga att hitta på något i skafferiet med 😉 och tillräckligt ibland med att få snacka med någon.
Jag har turen att ha en helt underbar granne. Vi ses ofta utanför dörren och då bara berättar vi tokhistorier om dagliga småsaker. Skrattar så att tårarna rullar och mår otroligt bra efteråt.
Skratt har en otrolig effekt. Balanserar hur mycket som helst =)
Så fort jag bara misstänker att jag kan känna mej uttråkad/rastlös så tar jag en kopp varmt vatten med kokosfett. Jag vet att fett dämpar sug och när jag druckit den känner jag mej nöjd med smaken samt mentalt inställd på att suget är ’bekämpat’. Annars så har jag börjat måla med olja igen och har inga fritidsproblem längre .. 😀
Spinning, yoga, musik på hög volym, intressanta dokumentärer, bra bok, skidåkning. När inget av det är tillgängligt (typiskt sent på kvällen efter att familjen somnat) så har det förr varit mycket svårt att stå emot belöningsätning/tröstätning. Största vinsten med LCHF har för mig varit att jag slipper det kvällssug som var helt oemotståndligt innan.
Boxning!
Fungerer utmerket å ”slå loss”.
Mitt stora problem brukar jag kalla stressätande. Dvs när saker strular, omgivningen är jobbig, jag inte får gjort det jag vill ha gjort, när allt motarbetar mig, allt känns fel och jag inte ser vägen ut…då är risken stor att jag inhandlar choklad. Det hjälper inte ett skvatt, men jag har inte kommit fram till något alternativ.
Boxning? Det kanske vore något. Jag har ibland på jobbet föreslagit att ha en boxboll, att ta till när man blir alltför frustrerad. Men ingen chef har nappat på idén.
Vill bara säga att jag inte tycker det är ok att lösa det med att köra för fort, vilken rätt har man att riskera andras liv (om man inte pratar om inhägnade områden där ingen annan trafik finns och man är ensam i bilen) för man vill ha kickar? Sitt eget liv, visst, men andras?
Dansa (helst socialdans så man får vara nära andra :)), cykla på isiga vägar, springa i obanad terräng, utsätta mig för nya/okända saker (som jag är lite rädd för) är saker som jag gör för att få den där kicken som jag annars försöker få genom maten.
Äter jag för att jag är uttråkad, vilket sker allt för ofta, försöker jag ta mig nånstans där det inte finns något att äta. Går mycket lättare att låta bli maten om jag sitter på biblioteket och pluggar än om jag sitter hemma…