Att be en läkare om kostråd är som att be din frisör reparera din bil. Du behöver en massa tur att han eller hon har läst in den kunskapen av ren nyfikenhet på sin fritid.
Vad kan läkare om kosten? Hur många timmar läser de kost på sin utbildning? Det sägs att det är mellan 9-16 timmar…
Sebastian Rushworth tog sin läkarexamen januari 2020. Kostkunskapen han fick i alla sina universitetspoäng var en powerpointbild där hälften av råden inte har vetenskaplig grund.
Han visste detta och reagerade. Men hur många läkare går på detta? Hur många läkare TROR att det som sägs på deras utbildning har vetenskapligt stöd och bara köper allt rakt av?
Skrämmande.
”Detta är en bibel” och sen en PP-bild full av tro, tyckande och fel.
– Ät mer frukt & grönt (ja, den gillar vi men med fokus på grönt)
– Ät mer fisk (underbart så länge det inte är odlad lax)
– Ät mer fullkorn (NEJ NEJ NEJ! Hårda rivande lektin och fytinsyrefulla fibrer? Nej! Och de serveras ofta i form av en macka med massa vetemjöl och gluten. Bästa sättet att skapa låggradig inflammation och näringsbrister.)
– Ät mindre socker (bra där 
)
– Ät mindre mättat fett (Driver de med oss? Nu får universitetsutbildningen skärpa sig. Lever de kvar i 70-talet med lögnen från Ancel Keys? *viskar* Kolla in WHI 2006…)
– Ät mindre salt (skratta eller gråta? Detta är ju pinsamt. Men byt ut det raffinerade tvättade en-mineralsaltet, NaCl, till ett blandsalt, supersaltet är ett bra val.)
– Ät magra mejeriprodukter (jag skulle vilja se EN enda studie som bevisar detta. OM vi ska äta mejerier så ska det vara full-feta, enligt forskningen. sen önskar jag att vi minskar ner dessa då forskningen visar att proteinet A1 Kasein inte är hälsosamt…)
– Ät mindre kött (varför? På vilken grund? Sen kan jag hålla med om att våra biffar blivit lite överiver stora och vi kanske ska äta generellt lite mindre måltider. Men det är en annan fråga.
Allt du lär dig på universitetet är inte sant. Vissa delar är rena lögner utan vetenskapligt underlag. Ändå gills denna kunskap för den har ”poäng” och de som säger dessa felaktigheter har fina titlar som inte ska ifrågasättas.
2 svar
Hej Anna,
Tack för att du delar med dig av dina tankar. Det är viktigt med en öppen dialog om kost och hälsa. Låt mig kommentera några av de punkter du tog upp:
1. **Fullkorn**: Det finns många studier som pekar på hälsofördelarna med fullkorn. De har visat sig minska risken för hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Fullkorn är också kända för att vara rika på fiber och komplexa kolhydrater, som hjälper till att hålla oss mätta och försena hungerkänslor.
(Källor)
Mayo Clinic – https://www.mayoclinic.org/
Healthline – https://www.healthline.com/
Cleveland Clinic – https://my.clevelandclinic.org/
2. **Mättade fetter**: Forskning har visat att mättade fetter kan leda till höga kolesterolnivåer, vilket i sin tur ökar risken för hjärtsjukdom. Det rekommenderas generellt att begränsa intaget av mättade fetter och välja hälsosammare fetter från källor som nötter, frön och fisk.
(Källor)
American Heart Association – https://www.heart.org
WebMD – https://www.webmd.com/
American Heart Association – https://www.heart.org/
MedlinePlus – https://medlineplus.gov/
3. **Saltintag**: Minskning av saltintaget har visats vara fördelaktigt för hälsan, särskilt för att minska risken för hjärtsjukdom. Flera studier och modeller har visat att även en måttlig minskning av saltintaget kan ha en betydande positiv effekt på folkhälsan och minska sjukvårdskostnaderna avsevärt.
(Källa: )
World Health Organization – https://www.who.int/
Jag hoppas att detta svar ger en djupare insikt i dessa ämnen. Jag är öppen för vidare diskussion och ser fram emot att höra mer från dig.
Här har vi också helt olika uppfattningar. Det finns alltid studier som stödjer det ”man” vill bevisa. Både från din sida såsom du gjort här och från min sida. Bara det är skrämmande, att det finns olika ”sanningar” och att vetenskapen inte är överens.
Vi behöver titta på vem som finansierat studien (ofta hittar man dessa som bidragsgivare men de syns inte i själva studien, så klart). Sen behöver vi läsa syftet. Just nu forskar en av min ”lärare” på universitet på ”hälsofördelar med baljväxter” vilket innebär att alla nackdelar redan är bortvalda och resultatet blir skevt. En ärlig studie borde forska på baljväxters sammantagna påverka på vår kropp. Men så designas inte studier tyvärr.
Nästa del är metoddelen, vilka är målgruppen, hur ser urvalet ut men mest viktigt är nog tiden. Men olika tider kan du skapa dig olika resultat.
Även i jämförelse med vad är viktigt. Hur åt deltagarna innan? Om jag som hälsosam på naturlig paleokost och naturliga fetter var en deltagare, hade jag fått fördelar av dessa lösningar? troligtvis inte. Men går du från skräpmat och vita mackor till att mata ditt mikrobiom så kommer du självklart att få
signifikanta resultat.
En forsknings resultat berättar inte sanningen. Den berättar sanningen för just den målgruppen under just den tiden. så med rätt design kan du bevisa vad du vill. Och visar inte forskningen på det du önskar kan du lägga ner den i förtid utan att behöva redovisa resultat.
Men viktigast av allt, funkar det? Blir vi friskare och friskare med fullkorn fulla av fytinsyra. Är det inte bättre med grönsaker och rotfrukter?
Är hjärtinfarkterna fler eller färre sen vi bytte det neutrala mättade fettet mot enkelomättat fett med omega 6-dominans? Nej, vi är sjukare. Så även om det finns en stor ekonomisk vinning på att vi ska vara rädda för mättat fett så har ersättningen inte skapat hälsa. Snarare tvärt om.
Och saltet har jag fått svar på så sent som i våras då jag ställde frågan rakt ut till en föreläsare på Linnéuniversitetet. Är det salt som i NaCl som är farligt eller är det att vi har pajat balansen till kalium? Och då natrium-kalium-pumparna i vår kropp är extremt viktigt för allt så är balansen extremt viktigt. Och när vi fick för oss att tvätta salt och skapa rent vitt NaCl så skapade vi extrema problem. Vi behöver alla mineraler och vi behöver definitivt en bättre nivå av kalium.
Dilemmat med vetenskaplig kunskap är att vi tittar på kroppen i ett mikroskåp, detalj för detalj och missar helt att allt hänger ihop.
WHI (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16990517/) visar med tydlighet att mättat fett inte påverkar varken cancer eller hjärtsjukdomar.
WHO är tyvärr ingen tillförlitlig källa längre. De är sponsrade upp över öronen och stark påverkade av ekonomiska intressen.
Så byt fullkornen mot grönsaker och rotfrukter. Du får samma funktion, eller snarare du får bättre funktion för vårt mikrobiom äter nämligen många olika fibrer såsom inulin, resistent stärkelse, pektin, beta-glukaner mm. Vet inte vilka sorter som finns i fullkorn faktisk. Men då slupper du lektiner och fytinsyra som i sin tur sen hämmar mineralupptaget.
Mättat fett är bara skadligt om du äter det med skäpmat, mackor, pasta mm. Alltså med snabba kolhydrater. Även här hänvisar jag till WHI (2006)
Och gällande salt. Ja, vårt vita tvättade näringsfattiga salt är en katastrof. Håller med. Det är viktig med blandsalter samt att äta grönsaker för att ska balans med kalium.