Har du källa på det du säger om gluten?

Ja, varsågod. Kunskap är ju inte en studie, kunskap är ett stort sammansatt pussel av många studier som skapar en helhet. Sen finns det alltid en diskussion om vilka vilka som ska inkluderas och vilka som ska exkluderas. Även vilka som ska få vara ramen i pusslet och vad bilden ska visa. Kompetens är sen att kunna använda det lagda pusslet.

Lite som att det är kunskap att veta att tomat är en frukt, men kompetens är att inte lägga tomat i en fruktsallad.

När jag lägger ett kunskaps-pussel av vetenskapliga studier så har jag krav på att det ska stämma i biokemin och fysiologin, i evolutionen men även i verkligheten. Det gör att jag inte förringar anekdoter och erfarenheter. Kunskapen ska fungera på väldigt många för att det ska vara en värdefull kunskap. Det finns tyvärr en hel del studier med resultat som sen inte fungerar i verkligheten, människor mår inte bra eller blir friska om de följer resultaten. Dessa väljer jag bort. Jag väljer även bort köpta studier som vill bevisa något för att få argument för att kunna sälja mer.

Fokus är att du och jag ska må bra. Sen väljer alla att äta som de vill, så klart.

För att förstå gluten vill du ha koll på zonulin:

🧬 Zonulin – din tarmväggs dörrvakt

Tarmen är som en gränskontroll. Längs insidan finns ett långt pärlband av celler som sitter ihop som en dragkedja. Tillsammans släpper de bara igenom det som är godkänt – näring, vatten och byggstenar. Resten stannar kvar i matsmältningssystemet. Det är ordning och reda. Ingen snubblar in utan biljett.

Men… då dyker zonulin upp – en liten kemisk dörrvakt med humör.

När zonulin får signaler, till exempel från gliadin (en del av gluten), så drar den isär dragkedjan litegrann. Den öppnar grinden mellan cellerna. Lite som att dörrvakten plötsligt börjar släppa in folk utan att kontrollera om de ens hör hemma där.

🌾 Gluten blir som en lömsk gäst

När gluten (särskilt gliadin) kommer in, så knackar det alltså på dörrvakten zonulin – som svarar med att öppna. Inte så farligt i början, men om du är genetiskt känslig eller utsätter kroppen för detta ofta, så blir tarmen till slut mer genomsläpplig än den borde vara.

Det är som att hela dragkedjan glider upp. Nu kommer halvsmälta matbitar, bakterier och kemikalier ut i kroppen – och immunförsvaret får full panik. Det skickar ut arméer, bygger inflammation och kan i vissa fall börja attackera kroppen själv.

🔥 Från zonulin till inflammation

En öppen tarmbarriär är en röd matta för kaos. Man misstänker att detta spelar en roll i flera autoimmuna sjukdomar, till exempel:

  • Celiaki

  • Typ 1-diabetes

  • Hashimotos

  • Reumatoid artrit

  • Och kanske även neurologiska tillstånd som MS

💡 Så, vad kan vi göra?

Det handlar inte om att demonisera gluten för alla, men att förstå kroppens kemi:

  • Zonulin är en väldigt viktig spelare i tarmens immunförsvar

  • Gluten kan hos vissa trigga zonulinfrisättning → tarmöppning → inflammation

  • Kunskap gör att du kan utforska vad din kropp mår bäst av… kanske välja bort gluten helt?

Gluten

Gluten och autism

Alessio Fasano, M.D., Mucosal Biology Research Center, University of Maryland School of Medicine, Zonulin, regulation of tight junctions, and autoimmune diseases

Alterations of the intestinal barrier in patients with autism spectrum disorders and in their first-degree relatives.

Bartonek Roxå Eva, 2024. Autoimmunitet – när kroppen angriper sig själv.

Bieber et al. Autoimmune pre-disease. Autoimmun Rev. 2023 Feb;22(2):103236.

Biesiekierski J R. What is gluten? J Gastroenterol Hepatol. 2017 Mar:32 Suppl 1:78-81.

Biesiekierski JR et al. Gluten causes gastrointestinal symptoms in subjects without celiac disease: a double-blind randomized placebo-controlled trial. Am J Gastroenterol. 2011 Mar;106(3):508-14;

Cárdenas-Torres et al. Non-Celiac Gluten Sensitivity: An Update. Medicina (Kaunas). 2021 May 24;57(6):526.

Catassi et al. High prevalence of undiagnosed coeliac disease in 5280 Italian students screened by antigliadin antibodies. Acta Paediatr. 1995 Jun;84(6):672-6.

Chorzelski et al. IgA anti-endomysium antibody. A new immunological marker of dermatitis herpetiformis and coeliac disease. Br J Dermatol. 1984 Oct;111(4):395-402.

Daulatzai M A. Non-celiac gluten sensitivity triggers gut dysbiosis, neuroinflammation, gut-brain axis dysfunction, and vulnerability for dementia

de Magistris et al. Alterations of the intestinal barrier in patients with autism spectrum disorders and in their first-degree relatives. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2010 Oct;51(4):418-24.

Di Sabatino et al. Small Amounts of Gluten in Subjects with Suspected Nonceliac Gluten Sensitivity: a Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled, Cross-Over Trial. Clin Gastroenterol Hepatol. 2015 Feb 19

Does cryptic gluten sensitivity play a part in neurological illness?

Dolinger M., Torres J., Vermeire S. Crohn’s disease. Lancet. 2024 Mar 23;403(10432):1177-1191.

Gluten sensitivity: from gut to brain.

Grob PM, Bothwell MA.Modification of nerve growth factor receptor properties by wheat germ agglutinin. J Biol Chem. 1983 Dec 10;258(23):14136-43.

Hadjivassiliou,et al. (2010). Gluten sensitivity: from gut to brain. The Lancet. Neurology, 9, 318–330.

Hadjivassiliou et al. Transglutaminase 6 antibodies in the diagnosis of gluten ataxia. Neurology. 2013 May 7;80(19):1740-5.

Hadjivassiliou et al. Neuromuscular disorder as a presenting feature of coeliac disease. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1997; 63: 770-5.

Hadjivassiliou et al. Does cryptic gluten sensitivity play a part in neurological illness? Lancet 1996; 347: 369-71.

Halmos EP, Power VA, Shepherd SJ, et al. A diet low in FODMAPs reduces symptoms of irritable bowel syndrome. Gastroenterology 2014;146:67–75.e5.

Hashimoto S1, Hagino A. Wheat germ agglutinin, concanavalin A, and lens culinalis agglutinin block the inhibitory effect of nerve growth factor on cell-free phosphorylation of Nsp100 in PC12h cells. Cell Struct Funct. 1989 Feb;14(1):87-93.

Herrera M G., Dodero V I. Gliadin proteolytical resistant peptides: the interplay between structure and self-assembly in gluten-related disorders. Biophys Rev. 2021 Nov 18;13(6):1147-1154.

Ihnatowicz P., Drywień M., Wątor P., Wojsiat J. The importance of nutritional factors and dietary management of Hashimoto’s thyroiditis. Ann Agric Environ Med. 2020 Jun 19;27(2):184-193.

Ivarsson et al. High prevalence of undiagnosed coeliac disease in adults: a Swedish population-based study. J Intern Med. 1999 Jan;245(1):63-8.

Junker et al. Wheat amylase trypsin inhibitors drive intestinal inflammation via activation of toll-like receptor 4. J Exp Med 2012; 209: 2395-

Katsimbri P et al. The Effect of Antioxidant and Anti-Inflammatory Capacity of Diet on Psoriasis and Psoriatic Arthritis Phenotype: Nutrition as Therapeutic Tool? Antioxidants (Basel). 2021 Jan 22;10(2):157.

Kim SY, Jeitner TM, Steinert PM. Transglutaminases in disease. Neurochem Int. 2002 Jan;40(1):85-103.

Leffler et al. Larazotide acetate for persistent symptoms of celiac disease despite a gluten-free diet: a randomized controlled trial. Gastroenterology. 2015 Jun;148(7):1311-9.e6.

Lerner, A., et al. (2024). Gluten is a Proinflammatory Inducer of Autoimmunity. Journal of Translational Gastroenterology. 2024;2(2):109-124.  

Lis et al. Exploring the popularity, experiences, and beliefs surrounding gluten-free diets in nonceliac athletes. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2015 Feb;25(1):37-45.

Elli et al. Diagnosis of gluten related disorders: Celiac disease, wheat allergy and non-celiac gluten sensitivity. World J Gastroenterol. 2015 Jun 21;21(23):7110-9.

Non-celiac gluten sensitivity triggers gut dysbiosis, neuroinflammation, gut-brain axis dysfunction, and vulnerability for dementia

Pathological Manifestations of Gluten-Related Neuro-Psychiatric Disorders and the Impact of Gluten-Free Diet in a Pediatric Age Group: A Systematic Review

Passali M et al. Current Evidence on the Efficacy of Gluten-Free Diets in Multiple Sclerosis, Psoriasis, Type 1 Diabetes and Autoimmune Thyroid Diseases. Nutrients. 2020 Aug 1;12(8):2316.

Piticchio et al. Effect of gluten-free diet on autoimmune thyroiditis progression in patients with no symptoms or histology of celiac disease: a meta-analysis. Front Endocrinol (Lausanne). 2023 Jul 24:14:1200372.

Rondanelli et al. Ideal food pyramid for patients with rheumatoid arthritis: A narrative review. Clin Nutr. 2021 Mar;40(3):661-689.

Rubio-Tapia A, Murray JA. Celiac disease. Curr Opin Gastroenterol 2010; 26: 116-122

Rubio-Tapia et al. Increased prevalence and mortality in undiagnosed celiac disease. Gastroenterology. 2009 Jul;137(1):88-93.

Sawada Y, Saito-Sasaki N S., Mashima E, Nakamura M. Daily Lifestyle and Inflammatory Skin Diseases. Int J Mol Sci. 2021 May 14;22(10):5204.

Saturni, L., Ferretti, G., & Bacchetti, T. (2010). The gluten-free diet: safety and nutritional quality. Nutrients, 2, 16–34.

Shor et al. Gluten sensitivity in multiple sclerosis: experimental myth or clinical truth? Ann N Y Acad Sci. 2009 Sep;1173:343-9.

Small Amounts of Gluten in Subjects with Suspected Nonceliac Gluten Sensitivity

Sofi et al. Effect of Triticum turgidum subsp. turanicum wheat on irritable bowel syndrome: a double-blinded randomised dietary intervention trial. Br J Nutr. 2014 Feb 13:1-8

Stevens, L., & Rashid, M. (2008). Gluten-free and regular foods: A cost comparison. Canadian Journal of Dietetic Practice and Research: A Publication of Dietitians of Canada = Revue Canadienne de la Pratique et de la Recherche en Dietetique: Une Publication des Dietetistes du Canada, 69, 147–150.

The gluten-free diet: safety and nutritional quality

Tovioli F et al. Clinical and diagnostic aspects of gluten related disorders. World J Clin Cases. 2015 Mar 16;3(3):275–284.

Ullah H, Tovchiga O, Daglia M, Khan H. Modulating Gut Microbiota: An Emerging Approach in the Prevention and Treatment of Multiple Sclerosis. Curr Neuropharmacol. 2021;19(11):1966-1983.

Vader et al. The gluten response in children with celiac disease is directed toward multiple gliadin and glutenin peptides. Gastroenterology. 2002 Jun;122(7):1729-37.

van de Wal et al. Glutenin is involved in the gluten-driven mucosal T cell response. Eur J Immunol. 1999 Oct;29(10):3133-9.

Wang L., Wang F-S., Gershwin M E. Human autoimmune diseases: a comprehensive update. J Intern Med. 2015 Oct;278(4):369-95. 

Whiteley P et al. Gluten- and casein-free dietary intervention for autism spectrum conditions.

Zuidmeer et al. The prevalence of plant food allergies: a systematic review. J Allergy Clin Immunol. 2008 May;121(5):1210-1218.e4.

Intressant om Gut-brain-axis

 

Liten sammanfattning i text:
Enligt en översiktsartikel av Aristo Vojdani publicerad i Alternative Therapies in Health and Medicine 2015, kan lektiner binda till tarmväggen, störa dess integritet och trigga immunförsvaret. Detta kan leda till ökad tarmpermeabilitet, vilket i sin tur kan vara en inkörsport till olika autoimmuna sjukdomar. Artikeln diskuterar även hur lektiner kan orsaka näringsbrister och störa matsmältningen när de konsumeras i överskott, särskilt hos individer med dysfunktionella enzymer.

Här är fem forskare som har uttryckt kritik eller visat vetenskapligt intresse för de negativa effekterna av vetegluten – särskilt utanför diagnosen celiaki:

1. Alessio Fasano, MD

  • Bakgrund: Pediatriker och forskare vid Harvard Medical School.

  • Känd för: Upptäckte zonulin – ett protein som reglerar tarmens genomsläpplighet.

  • Position: Fasano har visat hur gluten kan öka tarmens genomsläpplighet även hos personer utan celiaki, vilket potentiellt kan trigga autoimmunitet.

  • Exempel på studie:

    Intestinal permeability and its regulation by zonulin: diagnostic and therapeutic implications (PMID: 21248165)

    🔬 Sammanfattning: Alessio Fasano om gluten

    • Gluten är en potentiell trigger för sjukdom, inte bara vid celiaki utan även vid icke-celiakisk glutensensitivitet (NCGS).

    • Fasano upptäckte zonulin, ett protein som reglerar tarmens barriärfunktion. Gluten stimulerar frisättning av zonulin, vilket ökar tarmens genomsläpplighet – även hos personer utan celiaki.

    • Ökad tarmpermeabilitet (läckande tarm) tros vara en nyckelmekanism bakom autoimmun sjukdom, där gluten kan vara en del av den utlösande faktorn.

    • Han menar att alla människor inte påverkas negativt av gluten, men hos genetiskt känsliga individer kan det utlösa inflammatoriska och autoimmuna reaktioner.

    📚 Exempel på vetenskapliga publikationer:

    1. Fasano A. (2012). ”Leaky gut and autoimmune diseases.”
      Clin Rev Allergy Immunol. 42(1):71–78.
      PMID: 22109896

    2. Fasano A, et al. (2000). ”Zonulin, a regulator of epithelial and endothelial barrier functions…”
      Ann N Y Acad Sci. 915:214–222.
      PMID: 11193586

    3. Fasano A. (2020). ”All Disease Begins in the (Leaky) Gut.”
      Clin Gastroenterol Hepatol. 18(8):1592–1593.
      PMID: 32059953

2. Aristo Vojdani, PhD

  • Bakgrund: Immunolog och forskare inom autoimmunitet och tarmhälsa.

  • Känd för: Har visat hur gluten och andra livsmedelsantigener kan korsreagera med kroppens egna vävnader.

  • Position: Kritisk mot vetegluten i samband med ”non-celiac gluten sensitivity” och dess immunologiska påverkan.

  • Exempel på studie:

    Gluten sensitivity: Is it really the gluten? (PMID: 25599185)

    🔬 Sammanfattning: Aristo Vojdani om gluten

    • Gluten kan aktivera immunsystemet även hos personer utan celiaki, vilket kan leda till subklinisk inflammation och autoimmuna reaktioner.

    • Han menar att gliadin (en komponent i gluten) kan störa tight junctions i tarmen och därmed bidra till ökat tarmpermeabilitet – även hos individer utan genetisk predisposition för celiaki.

    • Har visat att glutenrelaterade peptider kan korsa tarmbarriären, binda till olika kroppsvävnader och trigga antikroppsbildning mot exempelvis nervsystemet, sköldkörteln eller bukspottkörteln.

    • Förespråkar avancerad blodtestning av glutenrelaterade antikroppar utanför celiaki (t.ex. anti-gliadin IgG, transglutaminas 6, cerebellära antikroppar).

    • Ser gluten som en potentiell ”trigger” vid autoimmun sjukdom, även hos personer som inte får utslag på traditionella tester.

    📚 Exempel på vetenskapliga publikationer:

    1. Vojdani A, et al. (2013). ”Markers of gluten sensitivity in children with autism.”
      Nutr Neurosci. 16(3):177–183.
      PMID: 23061688

    2. Vojdani A. (2009). ”A Potential Link between Environmental Triggers and Autoimmunity.”
      Autoimmune Diseases
      DOI: 10.1155/2009/183139

    3. Vojdani A, Tarash I. (2013). ”Cross-reaction between gliadin and different food and tissue antigens.”
      Food and Nutrition Sciences, 4, 20–32.
      (Finns som open access)

3. David Perlmutter, MD

  • Bakgrund: Neurolog och författare till ”Grain Brain”.

  • Känd för: Driver hypotesen att gluten kan ha neuroinflammatoriska effekter även hos personer utan celiaki.

  • Position: Mycket kritisk till vetegluten, särskilt i relation till hjärnans hälsa.

  • Referens: Även om mycket är populärvetenskapligt, bygger han sin kritik på studier om glutenrelaterade neurologiska tillstånd.

🧠 David Perlmutter om gluten – kort sammanfattning:

  • Gluten kan orsaka inflammation i hjärnan, även hos personer utan celiaki. Detta kan bidra till depression, ångest, ADHD, migrän, demens och Alzheimers.

  • Han menar att gluten och kolhydratrika spannmål driver på insulinresistens och kronisk inflammation – två centrala faktorer i många neurologiska sjukdomar.

  • Perlmutter anser att tarmen och hjärnan är djupt sammankopplade via tarm-hjärnaxeln, och att gluten kan skada tarmbarriären (”läckande tarm”) → vilket i sin tur påverkar hjärnan negativt.

  • Han hänvisar bland annat till forskningen från Dr. Fasano om hur gluten påverkar zonulin och därmed ökar tarmpermeabiliteten – även hos vissa utan celiaki.

  • Förespråkar en glutenfri och lågkolhydratkost, gärna ketogen, för att förbättra kognitiv hälsa och skydda hjärnan.

📚 Källor (exempel från PubMed och hans egna referenser):

  1. Leaky Gut and Neurological Disorders
    Fasano A. Physiol Rev. 2011;91(1):151-75.
    PMID: 21248165

  2. Gluten sensitivity: a many-headed hydra
    Hadjivassiliou M, et al. BMJ, 2004.
    PMID: 15073084

  3. Perlmutter, D. (2013). Grain Brain: The Surprising Truth about Wheat, Carbs, and Sugar – Your Brain’s Silent Killers.
    (Boken är populärvetenskaplig men bygger på refererad forskning i bakgrunden.)

4. Marios Hadjivassiliou, MD

  • Bakgrund: Neurolog från University of Sheffield.

  • Känd för: Forskat på ”gluten ataxia” – ett neurologiskt tillstånd kopplat till gluten.

  • Position: Har visat att gluten kan påverka nervsystemet oberoende av celiaki.

  • Exempel på studie:

    Gluten sensitivity: from gut to brain (PMID: 12052037)

    Sammanfattning av Hadjivassilious syn på gluten:

    • Gluten kan påverka hjärnan även hos individer utan celiaki. Han myntade begreppet gluten ataxi, där immunreaktioner mot gluten påverkar lillhjärnan och orsakar koordinationsstörningar.

    • Enligt honom är glutenintolerans i grunden ett neurologiskt tillstånd där tarmen är ett av flera möjliga mål – inte nödvändigtvis det primära.

    • Antikroppar mot gliadin (AGA IgG och IgA) förekommer ofta hos patienter med neurologiska symtom, även om de inte har typiska tarmskador.

    • Han har visat att många patienter med idiopatisk ataxi (utan känd orsak) förbättras på glutenfri kost, vilket tyder på en bredare glutenkänslighetsspektrum än bara celiaki.

    • Hadjivassiliou varnar för att glutenkänslighet är underskattad som orsak till neurologiska problem, såsom:

      • Ataxi (obalans)

      • Perifer neuropati

      • Migrän

      • Epilepsi

      • Kognitiv påverkan (t.ex. ”hjärndimma”)

    📚 Vetenskapliga källor från PubMed:

    1. Gluten sensitivity as a neurological illness
      Hadjivassiliou et al., J Neurol Neurosurg Psychiatry, 2002
      PMID: 11861603

    2. Gluten ataxia in perspective: epidemiology, immune mechanisms and treatment
      Hadjivassiliou et al., Cerebellum, 2018
      PMID: 29349599

    3. Gluten Sensitivity: From Gut to Brain
      Hadjivassiliou et al., Lancet Neurology, 2010
      PMID: 20170845

5. Umberto Volta, MD

Slutligen kort om zonulin:

Zonulin är ett kroppseget protein som fungerar som en ”portvakt” i tarmen. Det reglerar tarmens genomsläpplighet, alltså hur tätt tarmens celler sitter ihop. När zonulin frisätts öppnas de så kallade tight junctions mellan cellerna, vilket gör att ämnen från tarmen lättare kan ta sig ut i kroppen.

🔗 Kopplingen mellan zonulin och gluten:

  • Gluten – särskilt en komponent som kallas gliadin – stimulerar frisättning av zonulin hos genetiskt känsliga individer.

  • När zonulin frisätts ökar tarmens genomsläpplighet, vilket i sin tur kan leda till läckande tarm (intestinal permeability).

  • Denna ökade genomsläpplighet kan släppa ut bakterier, toxiner och osmält mat till immunförsvaret, vilket kan trigga inflammation och autoimmuna reaktioner.

🧠 Varför är detta viktigt?

Forskaren Dr. Alessio Fasano har visat att zonulin spelar en central roll i uppkomsten av:

  • Celiaki

  • Icke-celiakisk glutensensitivitet (NCGS)

  • Och kanske även andra autoimmuna sjukdomar, som typ 1-diabetes och multipel skleros

📚 Vetenskaplig källa:

Fasano A. (2012). ”Leaky gut and autoimmune diseases.”
Clin Rev Allergy Immunol. 42(1):71–78.
PMID: 22109896

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  • Senaste Inläggen

  •  

  • Kategorier