Funferar det att dricka bikarbonat?

Nej!

Jag och Sanna Ehdin har haft en spännande diskussion om detta då vi landar i olika slutsatser. Jag lägger in mina inlägg från FB här så får du bilda dig din egen uppfattning. Och det är ok att tänka tvärt emot än vad jag gör. Med vi hoppar över tycka och tro.

Detta är låååångt. Men här har du allt.

Det var så här historien började (ett inlägg av mig på FB):

”Nu är det början på januari och alla vill ta nya tag. Tipsen haglar över oss. Ett tips är att basa kroppen med bikarbonat för att basa kroppen. Tyvärr funkar det inte! Kroppens fysiologi funkar inte så. Det du stoppar in i munnen hamnar inte i kroppen!
Det låter bra men stämmer inte fysiologiskt!
Låt oss följa bikarbonatet på resan genom kroppen.
Steg 1. Magen
När du dricker bikarbonat hamnar det först i magsäcken. Där möter det saltsyra. Resultatet blir en kemisk reaktion där syran neutraliseras och koldioxid bildas. Det är därför man rapar.
Problemet är bara att magsyra inte är något kroppen råkat få för mycket av. Den behövs för att bryta ner protein, ta upp mineraler och hålla bakterier borta. Att “basa” magsäcken är alltså inte ett hälsoprojekt, utan snarare ett sätt att störa matsmältningen. Men ja, jag vet att den ofta rekommenderas att tas på kvällen så vi går vidare.
Steg 2. Tarmen
I tarmen är bikarbonat inget konstigt. Kroppen använder själv bikarbonat från bukspottkörteln för att neutralisera magsyran där. Så här är allt okey.
Steg 3. Upptag och lever
En del bikarbonat tas upp vidare. Men här kommer den punkt som ofta missas i hälsodebatten.
Blodets pH är extremt hårt reglerat.
Inte lite. Extremt. Jag menar jätteextremt!!!
Blodet ska ligga runt 7,35 till 7,45. Absolut inte 7,6 för att du druckit något “basiskt”. (Inte heller 7,3). Små avvikelser påverkar enzymfunktion, jonbalans och cellernas överlevnad. Därför tillåts inga avvikelser här. Kroppen slutar helt enkelt att funka om blodet blir för basiskt eller surt. Blodets buffert är effektiv åt båda håll. Den är dock något bättre och snabbare på att hantera syra än överskott av bas. Detta speglar att kroppen normalt producerar mer syra än bas. Basöverskott betraktas som mer onormalt och bromsas hårdare.
Blodets buffertsystem kan dock ta hand om små, akuta variationer. Inte stora tillskott av bas i form av att du äter bikarbonat.
Steg 4. Njurarna tar över
När kroppen märker att det finns ett överskott av bikarbonat som inte behövs, gör den det den alltid gör för att skydda pH balansen i blodet. Den skickar därför snabbt bikarbonaten till njurarna. (Inte in i din vävnad eller till din ”kropp” = fascian)
Och sen kissar du ut det. Japp, så var den borta.
Resultatet blir inte en basisk kropp, utan en basisk urin. Det är därför pH stickor ofta “bevisar” att bikarbonat funkar. De mäter inte blod, inte vävnader, inte cellmiljö. De mäter kiss!
Kroppen jobbar inte efter principen “mer bas är bättre”. Den jobbar efter principen stabilitet till varje pris. Balans är det viktiga ordet här. Kroppen är jätteduktig på syra- basbalansen.
Ja, det finns bra tillfällen när bikarbonat faktiskt används. Till exempel vid vissa medicinska tillstånd med verklig metabol acidos (dödligt), med då ges det kontrollerat. Men det är inte samma sak som att “basa kroppen”.
Det går alltså inte att basa kroppen genom att dricka bikarbonat Kroppen tillåter inte det. Hade det funkat hade du dött!
Men, det du däremot kan påverka med bikarbonat är magsyran (och det vill du inte) och urinens pH (vilket är kanon om du har urinvägsinfektion).
Så nästa gång någon säger att de basar kroppen med bikarbonat kan man lugnt tänka: ”Nej. Du basar inte kroppen. Du testar kroppens säkerhetssystem genom överbelastning. Och det vinner alltid (för annars dör du).
Fysiologi 1. Trender 0.
(Igen)”
och lösningen:
”Men Anna, har ska man basa kroppen då?”
Sluta förstöra och börja möjliggöra!
Sluta försura och börja andas rätt. Andningen ansvara för 70% av arbetet att hålla oss balanserade.
Så vad försurar oss (inte vårt blod för då dör vi)?
Stress
– Kronisk stress ökar koldioxidproduktion och mjölksyra
– Höga nivåer av kortisol och stresshormoner driver metabolismen uppåt
– Ytlig andning försämrar koldioxidreglering
Sömnbrist
– Ökar inflammation
– Försämrar njurarnas och lungornas reglering av syra och bas
– Leder till mer katabol metabolism
Ineffektiv andning
– Underandning eller ytlig andning gör att koldioxid hålls kvar
– Andningen är ett av kroppens snabbaste pH reglerande system
Högintensiv träning utan återhämtning (Normal träning med återhämtning är kanon).
– Ökad produktion av laktat och vätejoner
– Särskilt belastande vid låg energitillgång
– Kan ge lokal syrabelastning i muskler och fascia
Kost med hög syrabildande belastning
– Stora mängder processad mat
– Raffinerade spannmål och socker
– Ultraprocessade livsmedel
– Alkohol och läsk
– Obalans mellan syrabildande och mineralrika livsmedel
Mineralbrist
– Kalcium, magnesium, kalium och natrium behövs som buffertar
– Vid brist tas mineraler från skelett och vävnad
Alkohol
– Metaboliseras till syror
– Belastning på lever och njurar
– Försämrar sömn och mineralstatus
Rökning
– Ökar oxidativ stress
– Försämrar syresättning och vävnadsmiljö
– Påverkar koldioxidreglering
Viktigt att komma ihåg!!!
– Kroppen blir inte kroniskt försurad av enstaka måltider
– Det är den långvariga belastningen som avgör
– Det är reglering och återhämtning som avgör, inte att tillföra något basande pulver, som ändå inte kommer att fungera.
Jag vet att många hoppas på att slippa göra en livsstilsförändring och mer något att dricka eller ett piller att äta kunna kompensera för ohälsan man bygger upp. Men tyvärr funkar inte kroppen så.
Vill du må bra så måste du göra jobbet ❤

Sen blev det en spännande diskussions-storm. Så mitt nästa inlägg blev:

Jag hade inte tänkt att lägga ut detta. Jag ville att vi, med respekt, skulle enas om att vi inte var överens och sen släppa där.

Men.
Sanna ville att jag inte skulle ”slingra mig”. Så av respekt till Sanna så svarar jag. Jag har inte till avsikt att slingra mig.
Jag och Sanna Ehdin delar inte uppfattning när det gäller bikarbonat. Vilket jag hade hoppats på var okey. För mig handlar det här inte om vem som har rätt som person, utan om vad som faktiskt stämmer fysiologiskt.
Detta är en diskussion om biokemi och kroppens regleringssystem, inte om person.
Här är ett litet axplock.
Vi delar samma faktagrund i flera viktiga delar:
Bikarbonat absorberas inte i magsäcken. Det kan absorberas i tunntarmen. Det finns natrium–bikarbonat-transportörer som för bikarbonat vidare via portådern till levern. Bikarbonat fungerar som ett buffertämne. Det finns idrottsstudier där bikarbonat används kortvarigt för att buffra laktat, mjölksyra, vid extrem anaerob belastning.
Allt detta är korrekt biokemi. Här säger vi i grunden samma sak.
Under ”funktionella effekter” på sin blogg skriver Sanna samma saker som jag står för. Jag landar då i att vi inte ska ta bikarbonat medan hon landar i att man ska göra detta.
Det är i tolkningen och i de praktiska slutsatserna som våra vägar skiljs åt.
Min invändning handlar inte om enskilda molekyler, utan om hur kroppen som system faktiskt reglerar sig.
För det första. Absorption betyder inte automatiskt en meningsfull systemeffekt. Bara för att något kan, så betyder det inte att det gör så. Vilket Sanna påstår och jag håller inte med.
Att ett ämne kan tas upp i kroppen innebär inte att det fritt får påverka blodets pH.
Blodets pH måste hållas inom ett mycket snävt intervall, pH 7,35 till 7,45. Avvikelser utanför detta är direkt livshotande.
Sanna blandar även ihop pH i olika kroppsdelar. Hon nämner att cancerceller dör vid pH 8,5. Korrekt. Men hur ska du få 8,5 till en cancercell? Hur ser den transportvägen ut om blodet inte får överstiga 7,45? Sanna håller med mig om att man dör av alkalos, så jag förstår inte logiken. Så jag upplever att Sanna blandar biokemisk korrekt fakta med slutsatser som logiskt inte hänger ihop.
När bikarbonat tillförs i överskott sker därför två saker. En del (det som hamnat i blodet) omvandlas till koldioxid och ventileras ut via lungorna. Resten (det som levern inte vågar släppa ut i blodet, då blodet då hade blivit basiskt och du hade dött) utsöndras via njurarna med urinen. Ditt kiss blir nu mer basisk. (Vilket ofta används som ”bevis” på att det funkade).
Man blir alltså inte mer basisk i blodet av att tillföra bikarbonat. Om blodets pH faktiskt hade höjts på det sättet hade man utvecklat alkalos, vilket är farligt. Kan även vara dödligt. Här är vi överens. Kroppen tillåter helt enkelt inte att extra bas blir kvar i cirkulationen ”för säkerhets skull”. Och hamnar det inte i blodet kan det inte heller föras vidare ut i fascia och/eller vävnad. Här tappar jag den logik som Sanna presenterar.
Det går inte ihop!
För det andra. Påståendet att bikarbonat ger syre och CO₂ (som påstås i en kommentar till mig samt på bloggen) är är helt missvisande. Det är till och med faktamässigt fel.
Bikarbonat producerar inte syre! Detta är ren kemi. Natriumbikarbonat innehåller natrium, väte, kol och syre bundet i en stabil jonform. När bikarbonat reagerar i kroppen sker detta via jämvikten:
H⁺ + HCO₃⁻ ⇌ H₂CO₃ ⇌ CO₂ + H₂O
Ingenstans i denna reaktion bildas fritt syre O₂. Syre i kroppen kommer från lungorna via gasutbyte (vår andning), inte från kemiska buffertsystem. Det här är basal biokemi.
Att som Sanna säger, att bikarbonat “ger syre” är alltså kemiskt helt fel. Troligtvis är detta en feltolkning av Bohr-effekten. Ett fel alla kan göra. Vi får tänka fel, det ingår i att nyfiket skapa nya lösningar. Men denna gång är det inte jag som gör feltanken. Bikarbonat ger aldrig syre!
Tillbaka till påståendet: bikarbonat ger syre och CO₂ (som påstås i bloggen). Det stämmer att det blir CO2 och H2O.
Men.
Koldioxid är inte något kroppen behöver eller ska tillföras, utan något som kontinuerligt måste regleras bort.
CO₂ är dessutom den viktigaste syrakomponenten i kroppen. (Här gäller det att hålla skillnad på syre och syra) Det är just därför andningen är det snabbaste och mest effektiva sättet att reglera pH. Att beskriva koldioxid som något man bör tillsätta genom bikarbonat för hälsa blir därför fysiologiskt bakvänt. Kanske har jag missuppfattat just denna del och i så fall ber jag om ursäkt.
Påståenden om antiinflammatoriska effekter av bikarbonat vid vardagsbruk saknar i dag robust kliniskt stöd. Men jag förstår tanken som biokemist är korrekt.
För det tredje, och denna är viktig. Idrottsstudier som hon har använt, är helt använda utanför sitt sammanhang. Det blir glidande logik.
Studierna som hänvisas till på bikarbonat gäller mycket korta tidsfönster, extrem anaerob belastning och elitidrottare i kontrollerade miljöer. Dessutom får många tydliga mag- och tarmbiverkningar.
Dessa studier säger ingenting om intag för hälsa hos vanliga människor. Att använda dessa studier som grund för generella hälsoråd är därför inte vetenskapligt rimligt. Jag anser att Sanna här drar för stora slutsatser från fel målgrupp och fel tidsram.
Man får inte använda resultatdelen och abstrakt utan att även läsa metoddelen noga.
För det fjärde. Mekanismerna stämmer med några undantag, men hälsoslutledningarna och slutsatserna blir fel. Enkelt uttryckt, beskrivningen av bikarbonat är helt korrekt men du får inte ut bikarbonatet till vävnaden som det är tänkt.
För den femte. Sanna skriver att kroppen producerar eget bikarbonat vilket gör detta helt naturligt. Helt sant. Men med den logiken är även saltsyra, aceton och ammoniak också helt naturligt och dessa kommer nog ingen få för sig att tillsätta trots att de skapas av kroppen var dag.
Men tillbaka till bikarbonat, kroppen producerar exakt det den behöver, när den behöver. Detta är med exakt precision. Oerhört precis och exakt! Extra tillsatt bikarbonat kommer inte vara i den exakta nivån vid det exakta tillfället. Och eftersom kroppen redan har sin perfekt nivå kommer tillskottet att bli överdos, som kroppen behöver göra sig av med. (Genom andning och njurar).Min sammanfattning är att Sannas beskrivning (de flesta) av mekanismerna i sig är korrekt, men att slutsatserna om vardaglig hälsopåverkan blir överdrivna och därmed missvisande. Och i vissa fall även fel.
Samt att Bohreffekten måste ha missuppfattats. Ett svar i mikroskop stämmer inte alltid systemiskt.
Fysiologiskt anser jag att det ser ut så här:
Blodets buffertsystem är kraftfullt, men strikt begränsat. Extra bikarbonat får inte stanna i cirkulationen (blodet) som en extra buffert.
Magsäckens låga pH är avgörande för proteinspjälkning och aktivering av matsmältningsenzymer.
Bikarbonat neutraliserar magsyran, och det är väletablerad fysiologi att detta kan försämra näringsupptag, särskilt vid upprepad användning.
Kroppens syra–basbalans löses i första hand genom andning, genom reglering av koldioxid samt genom njurarnas utsöndring av urin. Inte genom tillskott.
Min ståndpunkt är därför inte att bikarbonat är fel som molekyl. Problemet är att vid intag får vi inte molekylen dit vi vill. Min poäng är att kroppen redan har ett mycket sofistikerat regleringssystem som inte kan kringgås med pulver eller drycker. Vår uppgift blir i stället att inte överbelasta vårt underbara naturliga system.
Det är där jag menar att helheten i fysiologin, systempåverkan och grundkunskap måste få väga tyngre än enskilda mekanismer. Ja, kroppen kan, men det betyder inte att den gör så. Vi båda har bra biokemiska utbildningar, men att att slänga högskolepoäng på varandra känns inte som en respektfull nyfiken spännande dialog om olika tolkningar. Jag respekterar Sannas tolkning, men jag delar den inte. Hoppas att hon kan respektera min på samma sätt. Att detta inlägg överhuvudtaget finns är för att Sanna kräver att jag inte slingrar mig. Jag hade inget behov av att skriva det.
Min övertygelse är egentligen att ibland får man vara överens om att man inte är överens. Inte ens forskarvärlden är överens. Jag hade hellre släppt det och låtit dig som läsare bilda dig din egen
uppfattning. Tyvärr hamnar du som läsare i att du behöver hitta din tolkning av fysiologin och biokemin. Vad låter mest rimligt? Visst hade det varit underbart med ett facit, men så ser det tyvärr inte ut när fysiologi och biokemi ska tolkas och översättas till hela du, där allt hänger ihop. Detta långa inlägg kan sammanfattas i en fråga: Hur ska du få ut bikarbonatet dit det ska, om det inte får åka i blodet?
Här ställde jag två frågor till Sanna för att diskussionen höll på att bli för stor:
”Nu har jag gjort vad du bad mig om. Jag har svarat. Din önskan.
Jag önskar nu sakliga svar på två delar:
1 Hur förklarar du vetenskapligt ditt påståendet att bikarbonat ger syre och CO₂ ? (CO2 är korrekt, jag vill veta hur du förklarar O2)
2 Hur ska bikarbonat nå fram till cancerceller/vår vävnad/fascian utan att påverka pH i blodet på vägen dit?”
Bara för att du som läsare lättare skulle kunna landa i ren kunskap. Men så kunde jag inte vänta på svaret så jag svarade själv 😉 

Under tiden vi inväntar svar från Dr Sanna Ehdin på mina två frågor kan jag inte låta bli att svara på den ena redan nu. Jag ser fram emot att Sanna motbevisar mig.

Sanna påstår att bikarbonat ger syre, så då kommer vi till frågan, stämmer verkligen detta? Ger bikarbonat verkligen syre? (Här gäller det att inte blanda ihop syre och syra). Det korta svaret är nej. Men jag förstår hur man kan köra vise här. Låt oss titta närmare på detta.
Först och främst måste vi fastslå att bikarbonat kan inte producera syre. Det finns ingen kemisk eller fysiologisk reaktion där bikarbonat HCO₃⁻ omvandlas till syrgas O₂. Syre kommer uteslutande från inandningsluften via alveolerna i lungorna. Punkt.
Så varifrån kommer då idén om att bikarbonat skulle “ge mer syre”? Ja, här kommer vi till dilemmat att flera korrekta fysiologiska fenomen blandas ihop till en felaktig slutsats.
Nyckeln till svaret är Bohr-effekten.
Bohr-effekten beskriver hur hemoglobinets förmåga att binda och släppa syre påverkas av pH och koldioxid. Det är alltså en reglering av syreleverans, inte en produktion av syre. Vilket är en stor betydande faktaskillnad.
När arbetande vävnad producerar mer koldioxid och vätejoner sjunker pH lokalt. I det läget släpper hemoglobinet lättare ifrån sig syre till vävnaden. När koldioxid ventileras bort i lungorna stiger pH igen och hemoglobinet binder syre starkare. Det är ett elegant distributionssystem, inte ett sätt att skapa nytt syre.
Detta är viktigt. Det handlar om var syret hamnar, inte om hur mycket syre som finns.
I mycket specifika sammanhang, till exempel vid extrem anaerob belastning hos elitidrottare, kan bikarbonat tillfälligt buffra vätejoner i extracellulär vätska. Det kan indirekt påverka pH-miljön runt musklerna och därmed hur effektivt syre kan avges från hemoglobin under mycket kort tid. Det är precis här som missförståndet ofta uppstår.
Förenklat kan man säga att detta ibland skapar att “mer syre finns tillgängligt”. Men man kan aldrig säga att bikarbonat ger syre. Det fysiologiskt korrekta sättet att beskriva det är att syreavgivningen från hemoglobin kan påverkas indirekt via pH-förändringar.
Inte att bikarbonat ger syre!
Syre kan inte skapas via buffertsystem. Syre kan inte tillsättas via kost. Syre levereras genom andning, cirkulation och hemoglobinets funktion. Punkt. Här finns ingen diskussion.
När man säger att bikarbonat ger syre blandar man ihop gasutbyte i lungorna, buffertkemi, hemoglobinets affinitet och extrema idrottsfysiologiska specialfall till en slutsats som låter rimlig, men inte håller på systemnivå. Kopplingen mellan bikarbonat och koldioxid är korrekt i buffertsammanhang.
Men bikarbonat producerar aldrig syre. Den påstådda “syreeffekten” är i bästa fall en indirekt pH-relaterad effekt på syreavgivning, inte på syretillgång.
Det här är ett klassiskt exempel på hur korrekt detaljkunskap kan leda fel när man tappar helheten i hur kroppen faktiskt reglerar sig själv. Ett fel som är lätt att göra och alla får och kan göra fel, naturligtvis även jag. Därför är det viktigt att vara lyhörd och ödmjuk när det kommer till tolkning av fakta. Alla kan köra vilse. Vi pratar djup biokemisk systemisk kunskap. Alltså kunskap som ska sättas ihop av en massa faktadetaljer.
Jag ser fram emot att Sanna bevisa mig och biokemin fel.”
Svaret kom till slut, så jag analyserade det. 

”Tack Dr Sanna Ehdin för ditt svar.

Jag lägger in det här (längst ner) så alla kan läsa det samtidigt som mitt svar. Du gör en hel del spännande saker och jag ser att jag svarar på ett svar där du hämtat vetenskap från ChatGPT, men det är okey (det gör vi alla).
Chattis är bra. Frågar man Chattis vad tomat är så svarar den att det är en frukt. Men sen behöver man filtrera faktakunskapen med egen kompetens så man inte stoppar tomaten i en fruktsallad. Ditt svar är tyvärr fullt med tomater i fruktsalladen.
Du säger också emot dig själv i ett och samma svar. Du har skapat ett vetenskapligt slarvig svar med en hel del konstigheter och felaktiga slutsatser, men blandar sen upp det med snygga och vetenskapliga korrekta begrepp . Det gör att texten låter logisk, men inte håller ihop fysiologiskt.
Du använder korrekta begrepp som t ex. Bohr-effekten, CO₂–pH-systemet, karbonat-anhydras. Snyggt. Men sen blandar du hej vilt akuta lokala processer med systemisk effekt av bikarbonatintag. Det går inte!
Du tillskriver bikarbonat effekter som inte är belagda hos friska personer med hänvisning till elitidrottare med massor med mjölksyra. Det går inte!
Din logik håller inte biologiskt. Låt mig ta några exempel (och detta kommer enbart från ditt svar som skulle bevisa mig fel)
Du beskriver snyggt Bohr-effekten men sen tillämpar du den helt fel. Det stämmer att lägre pH med mer CO₂ i vävnaden gör att hemoglobin släpper syre lättare.
Problemet är att du sen sätter ihop detta med att man ska dricka bikarbonat. Det som då händer är man höjer blodets pH (alkaliserar). Du påstår alltså med syre till vävnaden i en surare miljö (sant) och in nästa mening så ger du ett råd som ger motsatt effekt. En högre systemisk pH kommer ju att öka hemoglobinets syreaffinitet (hur hårt hemoglobinet håller fast i syret), vilket försvårar syreavgivning.
Du säger alltså en sak och svänger dig med svåra begrepp (som stämmer) men som bevisar motsatsen. Så när du kopplar bikarbonatintag till Bohr-effekten för att detta ska ge en bättre syreleverans så är det fysiologiskt fel.
Du påstår också att “Ökad CO₂ → vasodilatation” Detta är ett förvirrande logiskt hopp. Än en gång, du börjar bra, med en vetenskaplig fakta; CO₂ kan lokalt ge vasodilatation. Det stämmer.
Men när du dricker bikarbonat som om något så kommer det att binder vätejoner och minskar aciditet (surheten) Detta skapar inte automatiskt mer CO₂ i vävnad, vilket du påstår. Kroppen reglerar CO₂ extremt hårt via andningen.
Du gör en logisk habrovinkel, som är lätt att köra vilse på. Jag vet, jag har också gjort det vid flera tillfällen. Man dra en för snabb logisk slutsats, men de blir fel.
OM: “CO₂ kan göra X” och “bikarbonat leder till CO₂, så blir det alltså X”. Problemet är att mellanledet är inte bevisat.
Du tar sen upp ännu en faktapunkt som är korrekt, att pH och CO₂ påverkar andningscentrum. Det stämmer och är grundläggande. Men sen drar du överväxlar på detta och påstår stor effekt. Effekten av bikarbonat via munnen på CNS hos friska är minimal eller obefintlig. Detta är mer upplevelsepsykologi än biokemi.
Du ger sen en komplicerad RBC-beskrivningen med 100% korrekt fakta. Snyggt. Men sen drar du ännu en gång en fel slutsats. Det är helt sant att RBC använder karbonat-anhydras (denna del var ny för mig) och att pH påverkar hemoglobinets affinitet.
Problemet är igen att du sen drar slutsatser som inte är sanna. Du skriver att bikarbonat “optimerar” detta system. (Detta kunde jag inte frång början så jag har varit tvungen att läsa på) Men i verkligheten är RBC-systemet redan optimalt reglerat hos friska.
Bikarbonat i drickform förbättrar inte denna mekanism i vila. Du kan inte optimera ett optimalt system.
Sen kommer det stora och enkla felet. Ett fel du, med din titel inte får göra: “Cellerna får mer syre” Detta är en stor vetenskaplig miss. Bikarbonat ökar inte syretransport, syreinnehåll eller syremättnad. Punkt!
Däremot kan det kännas så, men det är en annan sak. Det finns flera psykologiska förklaringar.
När jag sen läser din avslutande text så förstår jag varför denna diskussion är så viktigt för dig att ”vinna!. Du har byggt upp dina protokoll på en slutsats som nu visar sig felaktig. Och då rasar korthuset. “Jag använder bikarbonat i alla mina protokoll för att rena kroppen… hemlig ingrediens… enorm effekt på RBC och blodet”
Jag erbjöd dig initialt att kan vi inte respektfullt bara vara överens om att vi inte är överens. Kanske hade det varit ett bra val.
Det stora felet i ditt svar är att du använder riktiga vetenskapliga begrepp men applicerar sen dessa fel. Du förväxlar lokal vävnadsfysiologi med systemisk effekt av kosttillskott. Det felet får man inte göra. Du tolkar subjektiva upplevelser som objektiv syreökning. Den är inte heller ok.
Jag blev sen nyfiken på om ditt svar överensstämmer med ditt blogginlägg och började jämföra de mot varandra. Du bör ju säga samma sak på alla ställen. Det gör du inte.
Du säger emot sig själv! Och inte lite…
Du ger ett kvantitativt påstående, att mer syre faktiskt tillförs och når vävnaden.
“Bikarbonat tillför syre snabbt”
“ökar syresättning i kroppen”
“förhindrar lokal syrebrist i musklerna”
Sen skriver du ett kvalitativt påstående: att ingen ökning sker av syre, bara hur det används.
“Det handlar inte om mängden syre, utan användningen”
“Samma mängd syre – men bättre distribution”
“optimerar användningen av syre, inte mängden”
De två är motsatser. Båda kan inte vara sanna samtidigt. Och du påstår båda. Hur får du logiskt ihop två ”fakta” som motsäger varandra? Antingen så ökar syre eller så är mängden densamma. Du hävdar att båda är sanna. Orimligt.
Men det blir ännu mer spännande dåden kemiska bilden också är en motsägelse. Du har en bild med
2 NaHCO₃ → Na₂CO₃ + CO₂ + H₂O
Och sen en rubrik precis under med “Bikarbonat tillför syre”. Det finns ju inget syre (O₂) i reaktionen som tillförs kroppen. Hur får du ihop det? Du kan inte trolla fram syre ur CO2. Mer CO₂ är inte samma sak som mer O₂ och kroppen använder aldrig CO₂ som en tillgång och en “syreleverans”
Du leker med svåra termer och skapar en kemisk förvirring för att skapa en biologisk slutsats som inte är sann. Och jag håller med, den är inte lätt att se för du är duktig med ord och det ”låter så bra”. Med svår akademiska kan man lätt förvilla sina läsare och få det att se ut som man kan en massa.
Av denna anledning skriver jag alltid så mina läsare kan avslöja mig (hjälpa mig rätt igen) om jag kör vilse.
Men det blir värre. Läser i bloggen om Bohr-effekten, vilken även här är korrekt beskriven, men också även här helt fel kopplad…
Det är sant som du skriver att mer CO₂ lokalt ger ett lägre pH och att ett lägre pH ger ett Hb som släpper syre lättare. Snyggt och sant. Sen gör du ett spännande logiskt hopp och skriver “När bikarbonat påverkar CO₂–pH-balansen → mer syre till cellerna”
Ny motsägelsen! Bohr-effekten drivs av lokal metabolism i vävnad. LOKAL! Bikarbonatintag anses höja pH systemiskt. Så om bikarbonatet funkar så blir det ett högre pH vilket alltid innebär att hemoglobin håller hårdare i syre (alltså ger motsatt effekt från det du påstår i din logik).
Så du beskriver mekanismen rätt och snyggt. Men kopplar sen ihop den till fel orsak. Glidande logik och inte okey på din nivå.
Det är inte faktiskt inte ens bara en liten logisk motsägelse här, det är en katastrofal fysiologisk felkoppling.
Du skriver även “När bikarbonatintag leder till ökad CO₂-bildning…” samtidigt som du skriver “Bikarbonat minskar försurning och gör kroppsvätskorna basiska”
Detta är ännu en intern motsägelse. Du hävdar att det som sker är att mer CO₂ ger mer syra OCH att bikarbonat kommer att buffrar syra. Du kan inte hävda en ökad CO₂-effekt (som försurar)
OCH en alkaliserande systemeffekt (basar) som EN drivande mekanism. Det är omöjligt och orimligt och motsägelsefullt.
Sen backar du från dina egna påståenden. Först skriver du “tillför syre snabbt” & “ökar syresättning”.
Sen skriver du “Det kan optimera användningen av syre, inte mängden”
Börjar med starka påståenden för att sen ta tillbaka dessa. Detta är inte vetenskap, det är snygg men oärlig retorisk gardering.
Du säger emot dig själv på tre nivåer:
Syre tillförs vs syremängden är oförändrad
CO₂ ökar vs kroppen alkaliseras
Kemisk reaktion utan O₂ används för att påstå syretillförsel
Ditt svar till mig som skulle bevisa att jag har fel och du äger sanningen är motsägelsefulla, fysiologiskt felkopplade men snyggt retoriskt konstruerade för att “låta rätt”.
Du använder svåra ord och korrekt terminologi, men byter betydelse på orden syre, syresättning och syreutnyttjande mellan styckena, vilket gör att texten inte håller ihop logiskt.
Sannas svar som jag har gått igenom, om du vill läsa det:
”Svar: Kan bikarbonat tillföra syre till kroppen?
Ja bikarbonat kan indirekt förbättra syreleverans till vävnad genom pH- och CO₂-beroende mekanismer som påverkar de röda blodkropparna (RBC), främst via Bohr-effekten och förbättrad cirkulation.
Var kommer den upplevda “syreeffekten” ifrån?
Det handlar om syreleverans till vävnad, inte syreupptag i lungor.
Tre mekanismer där bikarbonat kan bidra indirekt
1. Bohr-effekten (viktigast)
När bikarbonat påverkar CO₂–pH-balansen kan det ändra hur lätt hemoglobin släpper ifrån sig syre i vävnaden.
• Mer CO₂ lokalt → lägre pH
• Lägre pH → hemoglobin släpper syre lättare
• Resultat: mer syre till cellerna där det behövs
––> OBS detta sker i vävnaden, inte i lungorna.
2. Ökad cirkulation (CO₂-effekt)
CO₂ har en vasodilaterande effekt (vidgar blodkärl).
När bikarbonatintag leder till ökad CO₂-bildning leder det till:
• ökar mikrocirkulationen
• förbättras blodflöde till hud och muskler
• når syre lättare fram
––> Så samma mängd syre – men bättre distribution
3. Nervsystem och andningen
Via pH/CO₂ kan bikarbonat:
• påverka andningscentrum
• ge lugnare, djupare andning hos vissa
• minska stresspåslag
––> Resultat: Det kan optimera användningen av syre, inte mängden.
Slutsats: Bikarbonat påverkar RBC direkt med följande funktionella effekt:
RBC använder bikarbonat–CO₂-systemet internt (via karbonat-anhydras)
pH-förändringar i RBC påverkar hemoglobinets affinitet för syre
alltså: RBC släpper syre effektivare i vävnad
EFFEKT: Många känner sig piggare av att göra Bikarbonatkuren för att cellerna faktiskt får bättre tillgång till syre, vilket kan ge:
• mer energi
• mindre muskeltrötthet
• klarare huvud
• bättre återhämtning
Subjektivt känns det som “mer syre” – objektivt handlar det om ett bättre syreutnyttjande.
Bra Anna att du vill gå till botten och lära dig mer om bikarbonat, för det är en av de enklaste och mest fascinerande kemikalier vi har i hemmaapoteket! Jag använder bikarbonat i alla mina protokoll för att rena kroppen, Sannas saltflush etc.
Jag gör en superblandning och mixar det med två saker till, och wow vilken positiv effekt det blir. Den andra är aktivt kol men den tredje är hemlig tills vidare. Den har enormt positiv effekt på RBS och blodet.”
Så sammanfattningsvis:
Så, fungerar bikarbonat att dricka för att basa kroppen?
Efter spännande diskussioner och nyfiket grävande i biokemi är det korta, enkla och korrekta vetenskapliga svaret: NEJ!
Låt oss sammanfatta min och Sannas dialog kort med alla felaktigheterna:
”Lokal fysiologi förväxlas med systemisk effekt av oralt bikarbonat.” Vad betyder då det? Jo att effekter som händer på cellnivå, lokalt, när bikarbonat är där har felaktigt översats till att detta händer i hela din kropp när du dricker bikarbonat. Vilket inte är sant.
”Bohr-effekten beskrivs korrekt men tillämpas felaktigt på bikarbonatintag”. Vad är då det? Jo, Bohr-effekten är hur hemoglobinets förmåga att binda syre påverkas av pH och koldioxid. Ni som följt mig vet att jag har skrivit om kolsyrad dryck och hur detta skapar överandning för att bli av med CO2 och hur detta kan skapa att syret binds hårdare till blodet. Med resultat att vi får syrebrist på cellnivå. Detta är Bohr-effekten.
Jag har bara hoppat över de fina orden. Så tolkningen av denna effekt är helt feltolkad när det kommer till att dricka bikarbonat.
OM det hade funkat att basa sig, vilket det inte gör, men OM så hade effekten blivit mer syrebrist på cellnivå. Och det kanske du inte vill skapa dig.
”Höjt systemiskt pH presenteras som om det skulle förbättra syreavgivning, trots att det ökar hemoglobinets syreaffinitet”. Ha ha ha, ja akademiska är inte det roligaste språket. Jag vet. Högt pH betyder basiskt. En lätt basiskt blod binder upp syret på taxibilen hemoglobin och syret stannar i blodet och hamnar inte i cellen. Affinitet betyder hur hårt något binder fast.
Så mer bas i blodet ger mindre syre till cellen. Och det blir alltså helt fel att hävda motsatsen. Bikarbonat-drinken kopplas tyvärr till ökad syreleverans trots att det är precis tvärt om. Så nej celler får mer syre! Det är fysiologiskt fel. Du kan inte dricka bikarbonat för att öka syreinnehåll i dina celler. Detta är inte ok att säga eller använda i sin reklam.
Lite som att säga att om du välter ut ett glas vatten på bordet så blir taket på våningen över blött. Alltså helt käpprätt fel. Inte ens en diskussionsfråga.
”Lokal CO₂-beroende vasodilatation blandas ihop med systemiska effekter av bikarbonat”. Denna är lite kluddigare men jag försöker. Vasodilatation betyder att blodkärlen vidgas och CO2 gör så att detta händer. Vilket är bra. Här påstås det felaktigt att om du dricker bikarbonat så kommer detta hända. Det är också fel.
Ja, vi har fel i trängsel. Att dricka bikarbonat funkar inte. Tanken är god men tekniken är fel.
Det dyker alltså upp en ”önskan” om att bikarbonatintag kommer att skapa mer CO₂ i vävnaden, alltså delar av din kropp utanför blodkärlen. Detta är fel. Du och din kropp fixar till all balansering och reglering av CO₂ via din andning. Så jobba med andningsminuten, stresshantering, diafragma-andning och lägg fokus på att trivas och vara trygg.
Effekter som man korrekt kan se hos elitidrottare med extrem metabol acidos översätts till friska personer i vila. Metabol acidos är att du är lätt sur på grund av en massa mjölksyra. Nu kan vi med stress och stillasittande skapa en lätt försurad miljö i vår fascia, det stämmer. MEN lösningen (som inte fungerar) att bibehålla orsaken och dricka bikarbonat är inte ett smart val. Oavsett, jobbar man med att läsa forskning så vet man att du kan inte använda resultatet på en specifik målgrupp direktöversatt till en annan målgrupp.
Det är ett No-No.
Tänk att du forskar på 18-åriga män och ser att de mår strålande på att träna i uppförsbacke-träning med viktbälte 1 timme om dagen. De blir starka, får bra syresättning och …. Så då tar du resultatet, slänger på 90-åringarna på ett äldreboende ett viktbälte och så upp i backen. Är jag löjlig nu? Nej, tyvärr inte. Ja, jag överdriver för att det ska bli tydligt. Men precis så här fel blir det att felaktigt använda resultat som passar sin egen försäljning.
Jag tog även upp att det presenteras en kemisk reaktion utan O₂ (syre) och denna används sen som argument för syretillförsel. Detta är lite som att ge dig ett recept på sockerkaka och säga att denna ska du äta för att öka vitamin C och kollagen i din kropp. Finns det inte i reaktionen (receptet) kan man inte få i sig det. Tyvärr kan man med akademiska och svåra kemiska formler luras. Sen om det är en medveten lögn eller okunskap, det vet jag inte. Men fel är det oavsett.
En annan kemisk felaktighet för att sälja in ”kunskapen om bikarbonatdrinken är att CO₂ (lätt liten försurning) ökar i blodet och alkaliserande effekt (liten lätt bas) används samtidigt. Du blir alltså både ock, samtidigt. Lite som att du är varm och kall, eller blöt och torr, eller lång och kort samtidigt.
Så nej, bikarbonat-drinken funkar inte. Och argumenten för att jag har fel och att den visst fungerar är vetenskapligt och biokemiskt jättefel. Det är inte ens bara tolkningsfel. Det är stora fel.
Men varför är det så svårt att se och själv avslöja detta? Jag gissar på att det är för att de vetenskapliga begreppen används helt korrekt. Man blir lite impad över språket och termerna och de svåra kemiska formlerna. Så man väljer att ”tro”. Inte själv förstå, utan man köper lösningen och så hamnar man i ”tro”.
Då kommer även problemet ”Vem ska jag tro på?”
Min dröm är att du får grunderna beskrivning på vardags-svenska och sen bildar du dig din egna uppfattning. Du vet och slipper tro.
Hoppas att jag har förklarat någorlunda tydligt. Detta ÄR svårt. Det är lätt att köra vilse. Det gäller därför att vara ödmjuk och nyfiken. Jag har lärt mig en massa nytt under dessa dagar och för det är jag tacksam.
Tack Sanna för att jag tvingades in i denna spännande djupdykning. Uppskattar det i massor.
Jag har lärt nytt och då även sett att jag har sagt fel till dig. Jag har sagt att citron kan basa. Jag hade fel.
Så tack vara denna djupdykning så har min kunskap växt och jag måste nu säga att det inte fungerar att dricka citron för att basa kroppen.
Citron är surt och innehåller organiska syror. När dessa bryts ned i kroppen försvinner syran som CO2 via andningen. Det som eventuellt blir kvar är mineraler, främst kalium, men mängden är för liten för att påverka kroppens pH.
Idén om att citron “byggs om till bas” är en förenkling som blandar ihop metabolism, urinens pH och kroppens faktiska syra basreglering. Så ja, alla kan göra detta förenklingsfel och denna gång gick jag i fällan.
Feltanken jag lyckades med är att jag översatte att det som händer med citronen i kroppen automatiskt ändrar kroppens pH. Man ska lära sig något nytt var dag. ❤ Så citronens syror bryts ned i metabolismen (vår ämnesomsättning) och lämnar kroppen som CO2 via andningen. Det betyder inte att kroppen blir basisk, bara att syran inte finns kvar. Och det som lurar oss mest är att urinen kan bli mindre sur. Då tror man lätt att hela kroppen har blivit basisk, fast det bara är ett utsöndringskvitto.
Så förlåt för att jag har gett dig en felaktig fysiologisk tolkning.
Blodets och vävnadernas pH styrs separat av lungor och njurar och hålls inom mycket snäva gränser. Kosten kan inte flytta detta system hos friska personer.
Men, livet kan. Så ja, du kan skapa ”försurning” och ja, de flesta behöver ”basa” sig. Men det gör du genom en livsstilsförändring. Inte genom att dricka bikarbonat.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *