Förkastar jag forskning?

Nej, det är klart att jag inte gör det. Men jag köper den inte heller med hull och hår. Ett problem jag har med forskning är att det kan finnas forskning som bevisar varandras motsats. Det är inte logiskt!

Ett annat problem är när jag får veta en ”forsknings-sanning” som presenteras som fakta som jag vet i verkligheten inte stämmer. Hur kan jag veta det? Ja, ofta har det börjat med att det inte var sant på mig. Sen har jag under de senaste 10 åren fått tusentals bekräftelser på att det inte stämmer på andra heller.

Erfarenhet har alltid setts som lite mindre fint. Akademisk kunskap har alltid bott i finrummet. Tänk om de två hade arbetat tillsammans, undra var vi hade varit idag om detta skett?

Ett exempel. Mormors mor visste att fet fisk var bra för intelligensen. Hon sa ofta ”Ät fisk så blir du smart!”. Hon visste inte varför, men hon såg ju tydligt att det stämde.

På 50-talet bevisade forskarna, män i vita rockar, att fett var farligt. Även fiskfett. De som vågade tänka själv blev utskrattade.

Nu visade det sig att fiskfett (omega 3) visst var bra och att mormors mor hade rätt, men hon visste inte varför. Tänk om vi blint hade lyssnat till forskningen då utan att ifrågasätta.

Är det likadant idag? Ja, varför inte?

Här kommer några rader som kan vara värda att fundera över:

”Det är en enorm skillnad mellan sanning och fakta. Fakta kan skymma sanningen. ~ Maya Angelou”

Food QualityJag fick en underbar liknelse om forskning och verklighet.

Tänk dig en lång vacker slingrande väg med brunnar och brunnslock.

Forskarna är nyfikna på en detalj och lyfter nyfiken på ett brunnslock. De kryper ner i brunnen och gräver längst ner efter ny fakta. De hittar sin sanning i botten på hålet. En sanning och fakta som är sann just där och då.

Några meter bort sitter an annan forskare i sitt hål med sin sanning. De möts aldrig.

På vägen står vi som lever i verkligheten. Nyfikna på vad forskarna hittar men samtidigt har vi tillgång till många brunnar och vi har tillgång till den samlade bilden.

Om vi vågar.

Jag blir ofta ganska så kantstött när jag inte tror att ett håls fakta är den enda gällande sanningen.

”Det är tillåtet att tänka själv.” skrev en läsare till mig en gång. Ibland undrar jag, är det verkligen tillåtet?

11 svar

  1. Det farliga med forskning är inte bara att inte ser utanför sin eget hål utan att man oftast försöker enbart bekräfta sin egen hypotes inte ifråga sätta den dvs man missar att vara objektiv.

  2. Forskningens resultat beror ju till stor del på hur man ställt frågan. Och hur frågan formuleras beror på…jaa, på vad man vet, vad man tror är viktigt, och en del annat.

  3. Människor som tänker själva är inte sällan jobbiga för sin omgivning. De utgör också ofta ett hot mot den förhärskande ”sanningen” som bildar en gemenskapsbas för umgänge.
    Två vanliga reaktioner som man kan få av omgivningen är:
    – Att man ska talas tillrätta så att man faller in i ledet igen.
    – Att man på olika sätt visas hur mycket besvär/besvikelse man orsakar genom sitt ställningstagande.
    Så, jag skulle nog vilja påstå att det är tillåtet, men inte populärt.

    1. Och jag spinner vidare på din kommentar. Det finns fyra saker som fördummar:

      TV, Facebook, tidningar och skolan…

  4. Åh detta har jag såna problem med, folk som litar blint på allt dom hör och aldrig använder ens en enda liten logisk gen. Jag är glad att min npf-superkraft är logiskt tänkande så jag slipper vara en av dom som aldrig ifrågasätter! Bra skrivet!

  5. Åh såna som köper allt med hull och hår för att de läst att det gjorts någon forskning. Glad att mitt logiska tänkande är min superkraft i min begåvningskurva ^^

    1. (Hm, ser att min blogg sätter kanonbra kommentarer i spam-nätet. Vet inte varför. Släpper ut dem så snabbt jag ser. Det gör att har ni skrivit om kommentaren som försvann så blir det i ibland två nästa likadana. men hellre två är noll)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *