Om du inte äter det kroppen behöver kommer du att få brister och troligtvis sen bli sjuk.
Vi kan också dränka kroppen och på det sättet skapa problem.
När vi dränkte kroppen i kolhydrater och underåt på fett enligt tallriksmodellen fick vi, till dags datum, ett skrämmande resultat. Halva svenska befolkningen är överviktiga. Minst 300 000 diabetiker typ II, troligtvis upp emot en halv miljon med ”mörkertalet” inräknat. Hjärt- och kärlstatusen är katastrof… ja, visst minskar dödligheten nu, men är det på grund av bättre mat eller på grund av bättre piller?
Vetenskapen granskades och vi såg att den rekommenderade kosten inte hängde ihop med vetenskap utan med politik, omtanke om tredje värden, pengar och prestige. Vad behöver då kroppen? Vad mår vi bäst av?
GI blev ett stort begrepp för ca 7-8 år sen. Många blev mycket bättre och friskare. Men många problem fanns kvar. GI räckte inte hela vägen. Ett steg framåt, men ett för ltiet steg. Många har problem med hårda fibrer som fullkorn och kli. Mångas magar förblev problemmagar. Gluten fanns kvar – ett stort problem.
Väldigt många, där fanns jag, märkte också att med GI kosten kunde vi inte riktigt hålla suget ifrån oss. Vi åt ända saker som vi inte ville. Kändes som att karaktären inte räckte till. Eller att kolhydratberoendet helt enkelt var för stort. Vi dränkte oss fortfarande i kolhydrater och glömde fettet.
Dags för en ny djupdykning i vetenskapen. Jodå, sockerberoende finns. Och det triggas av mycket mer än socker. Mitt problem var så kallade nyttiga flingor, frukt och grovbröd.
Nu dök LCHF upp. Jag hade inget namn på det då men mitt matval hamnade där. Fortfarande var hela mitt fokus på vad behöver kroppen och vad mår den bäst på! Näringsfysiologi är en viktig kunskap.
Vi fungerar alla på samma sätt men vi tål olika mycket. Det finns de som mår bra på tallriksmodellen. Nja… fel av mig. Rättelse, de finns de som är smala på tallriksmodellen. De som kan hantera lite av allt. Däremot träffar jag många av dessa som sover dåligt, är trötta och hängiga, behöver mellanmål för eftermiddagströtthet, besvärliga magar, huvudvärk mm. Så visst hade även smalisar vunnit i hälsa på att minska kolhydraterna. Men i alla fall… det finns de som upplever att det är ok med en kolhydratsdränkning av kroppen…
LCHF blev för mig ett underbart val. LCHF med kunskap.
Allt som är bra och nyttigt kan dock sen överdrivas. Så fort du mår bra av något betyder det inte att du mår ännu bättre om du ökar mängden. Och här måste vi tänka till. Vi måste undvika att skapa nya problem. Tänk på att det tar många år innan kroppen mår dåligt. Vi måste ta hänsyn till allt. inte bara kolhydrater, fett och proteiner. Vi måste titta på magnesiumbalansen, folsyra, selen mm. Glömmer vi finliret kommer kroppen att råka ut för nya problem. Något somkanskew kommer att ge våra ”motståndare” en hel del belägg för sin kritik. DET vore oerhört synd.
Kolhydrater är inget gift. Vi har ätit det i alla tider. Kolhydrater har alltid varit en bristvara så vår sug efter kolhydrater är enormt. MEN om vi dränker hjärnan och kroppen i kolhydrater så blir vi INTE piggare och mer koncentrerade. Det vet vi!
(Snabba kolhydrater som socker till och med sänker vårt immunsystem drastiskt)
Men varför tror vi att om vi överdriver kunskapen åt andra hållet – att vi skulle blir piggare och friskare då?. Många har nu blivit kolhydraträdda och försöker äta minimalt med kolhydrater… varför skulle vi nu helt plötsligt få pluseffekter? Bara för att vi mår mycket bättre när vi minskar betyder det inte att vi skulle må strålande om vi tar bort!
Grönsaker äter vi för de vattenlösliga fibrernas skull. För att det ger färg och variation till den goda maten. För att det är gott och friskt när det knaprar…. Grönsaker äter vi också för C vitaminens skull, eftersom den fattas i kött och fett. Mörkgrönsagrönsaker äter vi för folsyrans skull. Och kanske även för sakers skull som vi inte ens känner till ännu… Växtdelar har varit vår naturliga föda längre kött. En tanke värd att tänka.
Nötter äter vi för våra mineralers skull, ex magnesium. För alla vattenlösliga fibrers skull. För att de innehåller ett bra fett. (Enkelomättat) Och för att många tycker att nötter är evinnerligt gott.
Mejeriprodukter är i så fall de kolhydrater vi bör jaga. Det är inte naturlig kost. Mejeriprodukter har inget speciellt som vi inte kan få på annat vis, men många uppskattar dem i alla fall.
Vi pratar om att vi inte behöver äta kolhdrater för de är inte essentiella. Helt sant. Men mättat fett är inte heller esentiellt… och det ska vi äta. Vi får inte heller glömma kunskapen om längden på de mättatade fettsyrorna. Mättat fett och mättat fett är inte samma sak. Redan nu börjar vi uppmärksamma kokosnötet. Det kommer mer kunskap i ämnen. Lovar 🙂
Vi får inte bli fanatiska och glömma kunskap som näringsfysiologi och evolution. Vi får inte bli prestigefulla och kolhydratskrämda.
Min rekommendationer (grundstarten som jag sen fininställer för individen) ligger på 5E% Kh och då finns nötter och grönsaker med.
Hej Anna! Det låter lite som en mer fettrik stenålderskost, har jag rätt? 🙂
Vi inom LCHF pratar ju mycket om ursprunglig naturlig kost. Så det är naturligt att det blir ”back to basic”. 🙂 Mejeriprodukterna finns med då de är så evinnerligt goda och många kan hantera både laktosen och mjölkproteinerna. Mejerifettet är ju mättat fett som passar perfekt i LCHF tankarna.
(Jag älskar mejeriprodukter men tror tyvärr att vi hade mått ännu bättre utan dem. Men som jag brukar säga ”Lite skräp tål kroppen”.)
Som vanligt jättebra och tänkvärt skrivet! Du lyckas alltid variera dina inlägg i det oändliga så att man alltid lär sig något nytt när man redan trodde att man visste allt…:-)
Du har helt rätt att det finns saker vi måste hålla koll på även med vår kost.
Att skaffa sig brister kan faktiskt inträffa och här kommer en sak som jag fått se till att åtgärda.
Jag är antagligen en av dom som hållit på allra längst med kosten och det har gått bra i nästan 10 år men förra året åkte jag på ett bakslag.
Jag började känna av stickningar i händer och fötter och fick även problem med tarmen.
Jag hade råkat ut för brist på B1
De flesta mjöler har som bekant berikning av vissa b-vitaminer.
Nu inser jag varför berikningen infördes 🙂
Trodde inte det var nåt problem för oss eftersom kött innehåller bra med B1 men tydligen tål den inte upphettning så bra.
Äter man mycket välstekt svinkött och hoppar nötterna kan alltså
b-vitaminerna behöva ses över.
Det var iof enkelt fixat, med lite tillskott så försvann symptomen snabbt
Nu underhållsäter jag lite öljäst bara för att slippa drabbas igen.
B1 brist? Det har jag inte hört om tidigare. Var dag ska man lära sig något nytt. 🙂 Eftersom jag upplever att brist är ovanligt har jag ganska så dålig kunskap på vad B1 tål och var den finns. Kan du berätta mer? Vad kan jag rekommendera till de som vägrar tillskott?
Jag lyckas aldrig bli riktikt klok på E%, så hur mycket är 5E%, är det antal gram? Kan det möjligen betyda att ca.20 gram kolhydrater per dag är rekommenderat?
Du glömde alkoholen.. lagom dos är hälsosamt enligt de flesta rön, iallafall ett glas rött om dan.
Därför dricker jag två för säkerhets skull! 😉
E% angav jag mest för att många tror att jag rekommenderar så mycket kolhydrater. Att översätta det i gram går inte eftersom % är beserat på ditt totala intag. Men det är i alla fall inom LCHFs riktlinjer 🙂
Min dröm är att alla slutar räkna och letar upp SIN optimala gräns genom erfarenhet kombinerat med kunskap.
Ler stort. Ett glas rött för män och en litet glas rött för kvinnor per dag är bra för hjärtat. Fast skrumplevern verkar vi få i alla fall…
Och många kolhydratomaner verkar skrämmande nog söka sig till vinet. Samma beroende (serotoninet).
Jag vet fortfarande inte vad E% betyder.
Från Wikipedia: Energiprocent eller E% är en benämning som används i samband med kosthållning. Det man då talar om är en fördelning av energin (Kcal) från de olika delarna i kosten, det vill säga protein, kolhydrater och fett. Som rekommendation anser Livsmedelsverket att kostens fettmängd i snitt endast bör var 30 E%, vilket innebär att 30 % av all energi från kosten ska komma från fett, inte 30 % av kosten ska vara fett.
Exempel: Standardmjölk
Energi 60,6 Kcal
Protein 3,4 g
Kolhydrater 5 g
Fett 3 g ⇒ 3 X 9 = 27 Kcal ⇒ 27 / 60,6 = 0,445 = 44,5 E%
Ja E% är lite av överkurs men jag är lite nyfiken vad det rör sig om. Jag gör precis som Du skrev i svaret jag struntar helt i att räkna mina kolhydrater, jag bara håller dem rejält lågt och det fungerar ypperligt.
🙂
Anna
Jo, jag trodde också att vi inte hade några problem med B-vitaminerna eftersom det finns gott om dom i animalier.
Brist på B-vit är ingen höjdare eftersom det blir inflammation i nervsystemet som kan bli permanent om man inte förstår bristen i tid.
Inälvsmat är ju som bekant rik på hela komplexet och en bra lchf-kost bör nog innehålla lite lever emellanåt.
B-vitaminerna saknar förråd i kroppen (b12 är undantag) och lakas dessutom lätt ur livsmedel som upphettas.
De viktigaste kostkällorna för tiamin är fläskkött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris, vetegroddar, jäst samt det berikade mjölet.
Förutom fläsk/lever går som synes flertalet av källorna bort för många av oss och som sagt kanske upphettat fläskkött inte har så mycket kvar så det räcker (åtminstone inte i mitt fall).
Jag får känslan av att det handlar om en balansbräda (en rund platta med ett halvklot undertill) snarare än en gungbräda, som bara svänger längs en avel, i det här fallet fett/kolhydrater. Sedan har vi ju O3/O6-balansen och alla mineraler och vitaminer som ska tillföras i lagom mängd, och som stöttar och motverkar varandra. (Oxalsyra binder kalk, C-vitamin underlättar upptaget av icke-hemjärn t.ex.) Allt sammantaget blir en balansövning i den högre skolan, som snarare blir svårare ju mer man lär sig.
Ibland känns det bättre att inte tänka för mycket på vad man stoppar i sig. 🙂
Ju närmare vi äter det vi är designade för desto mindre behöver du veta. Ju mer vi lägger till utanför vår naturliga kost desto större kunskap krävs.
För då ska det balanseras och kompenseras i det oändliga.
1. Skaldjur och ekologiska ägg
2. Fisk
3. Växtdelar, kokosnöt och nötter
4. Fågel och kött från gräsbetande djur
5. Bär, frukt och honug när det växer fritt och du har en frisk kropp med mycket rörelse.
Mat som kräver kunskap (en snabblista. jag har säkert glömt en massa saker)
1. Kött av alla slag från djur uppfödda på skräpmat…
2. Frön & sädesslag
3. Mejeriprodukter
4. Baljväxter
5. Majsprodukter
6. Potatis
Jag vet, det är nog mest jag som behöver hålla mina ortorektiska tendenser i schack, och inte tänka för mycket på hur mycket som pågår inombords hela tiden http://www.expasy.ch/cgi-bin/show_thumbnails.pl och som kan gå fel på något decenniums sikt om balansen rubbas aldrig så lite.
Sedan finns det ju yttre faktorer att ta hänsyn till också, för fisken till exempel.
– Inte för mycket miljögifter i fisken, alltså inte för mycket dioxinspäckad strömming.
– Den ska komma från uthålliga bestånd, där försvinner en hel massa fisk. Den märkning som finns är långt ifrån tillräcklig för att göra ett bra val, ’Nordostatlanten’ buntar ihop Biscayabukten, Bottenviken och Barents hav till ett och detsamma.
– Fångad på rätt sätt, som inte ger för mycket bifångster som kasseras, eller dränker sälar och delfiner när de fastnar i näten.
– Odling av fisk ger upphov till miljöproblem lokalt, dessutom får fisken ofta soja och annan skräpmat istället för den marina föda den behöver för att få högsta möjliga halt av det nyttiga omega-3.
– Helst ska den vara fiskad och beredd i närområdet, långa transporter är inte bra för miljön.
– Ur ett resursperspektiv, hur vettigt är det egentligen att äta rovfisk som lax och torsk, högt upp i näringskedjan?
– För min egen hälsas skull ska det vara fet fisk, O3 är som sagt nyttigt.
Jag vet för mycket för mitt eget bästa 😉
Jo, jag vet, jag behöver hålla mina ortorektiska tendenser i schack, och inte tänka för mycket på vad av allt detta http://www.expasy.ch/cgi-bin/show_thumbnails.pl som kan gå fel om balansen på det som kommer in är aldrig så lite fel. I själva verket finns ju många av de processerna där för att sköta balansbrädan, så att jag kan tänka på annat.
Men sedan finns det ju många andra faktorer att väga in, vad gäller fisken t.ex.
– Den ska helst vara vildfångad, eftersom odlad fisk för med sig bl.a. miljöproblem lokalt och antingen utfiskning av foderfisk eller en fisk uppfödd på sojabaserad skräpmat. (Se punkt 1 på din andra lista.)
– Hur är den fångad? Vilka bifångster har kastats tillbaka i havet? Har sälar eller delfiner fastnat och drunknat? Har bottengarnen förstört bottnarna?
– Var är den fångad? Kommer den från ett uthålligt bestånd? Är vattnet rent, eller är fisken full med miljögifter?
– Hur högt upp i näringskedjan lever fisken? Vi väljer ofta rovfisk som torsk och lax hellre än växtätare som t.ex. olika karpfiskar. Inte särskilt bra för en hållbar utveckling.
– Hur långt har den transporterats efter fångsten? Närfiskad och lokalt beredd eller har den åkt till Kina för att filéas?
– Visst ja, det ska gärna vara fet fisk också, så att jag får i mig tillräckligt med O3.
Var finns denna perfekta tulipanaros?
Ibland är det bra att inte tänka för mycket på var man har ändan, för den sitter därbak hur man än vänder sig. 😉
Ajdå, datorn åt inte upp min första kommentar, som jag trodde. Det var inte min mening att tjata.
Skratt. Tyvärr äter min dator upp en hel del inlägg somd en inte ska. Jag försöker att komma tillrätta med detta. Fram till jag ahr hittat en lösning så ”släpper jag ut” inläggen så snart jag ser att de fastnat. Ibland blir det då dubbelt 🙂
Är växtdelar = grönsaker?
Växtdelar är både grönsaker och rotfrukter. För en frisk kropp spom rör på sig så fungerar båda. Vill du tappa i vikt eller har fått diabetes är rotfrukter oftast alldeles för kolhydratrika.