Jag skrattar ofta gott när jag ska läsa igenom ett gammalt inlägg. Det finns ALLTID minst ett stavfel. Oftast är det orden ”itne” och ”komemr”. Min hjärna arbetar betydligt snabbare än mina fingrar som med pekfingervalsen frenetiskt kämpar för att hänga med. Jodå, jag pratar lika snabbt, men som tur är så hänger munnen vanligtvis med i hjärnans tempo. Fick detta mailen i morse… kan inte låta bli att lägga ut det:
Kan du lsäa dteta?
Braa 55% av floekt kan.
Jag kndue itne tro att jag fkaitkst kndue frsötå vad jag lstäe. Den fneoelmana kfraetn i mnänisnaks hjnräan kan, elnigt en undiöserknng i Cmabrigde Uinervtisy, lsäa oedrn i vlkien odnrig som hlset, det edna vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts. Rsteen kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det unta ngåra porlbem. Vrfaör vi kan det, är att hjnräan lsäer itne vrjae bostakv för sig, utna hlea odert som en hel. Hägtfit va? Och jag som altild ttort att svata rtät viart vitgkit!
4 svar
Tack Peter, min underbara bloggmaster, som fixar snygg blogg till mig. (Jag bara skriver, han gör resten)
Tack Annica för detta inlägg. Du ger mig alltid miljoner nya idéer och uppslag till inlägg. Tack för alla tidningsutklipp du kommer med titt som tätt.
Hej Anna !
Läser Din blog med stort intresse varje dag , och har en bra förklaring till din handling med att blanda ihop bokstäverna i ett ord.
Vi som äter LCHF-kost får ju snabbare hjärna och inte vilket någon på en blog skrev att ”man blir dummare av LCHF”.
Jag läser också din kryptotext ovan utan problem därför tyder jag att fenomenet hänger på fingrarna som är mekaniska inte är tillräckligt tränade men det stör mig inte.
Det är en framgång att ”Bara 55% av folket kan läsa” dvs LCHF-ätare..Vi blir ständigt fler.
Record
Hej Anna!
Jag hade inga problem med att läsa texten även fast jag inte äter LCHF till 100%. (Försöker dock).
Jag har läst en så’n text förut, och jag blir lika förundrad varje gång över att det är så lätt att läsa texten trorts huller om bullret 😉
Ha en bra dag!
Ja, hjärnan är en märklig konstruktion…den där texten är det ju ingen svårighet att läsa. Stavfel däremot kan störa läsningen (ja, inte itne). Och ibland hittar hjärnan på något den känner igen, eller tycker verkar rimligt. Jag hittade en gång en bok som hette ”Du ser det när du tror det”. Jag läste säkert fem gånger ”Du tror det när du ser det” och tyckte det var en ovanligt korkad titel; varför skriva något så självklart?