Vad påverkar stress i vår kropp? Vad gör stress rent fysiskt? Vad gör en orolig tanke?
Den minskar alla kroppsvätskor. (Skapar problem med mage, tarm och skapar torra slemhinnor. Sisådär för sexlivet.)
Den omfördelar blodet. Vid lugn och harmoni finns blodet i könsorganen och i mage-tarmsystem. Vid oro samlas blodet i musklerna. Det gör att oro kan skapa hudproblem eftersom huden inte får tillräckligt med leveranser av syre och näring… blodet är ju inte där. Männen kan uppleva att de saknar blod till penis. Sisådär för sexlivet.
Den ökar muskelspänningar. Ökar de inflammatoriska processerna.
Stress påverkar våra hormoner som påverkar vår hjärna. Ämnesomsättningen kan gå ner, energinivån går ner, håglösheten och ev depression ökar, ångesten ökar.
Vårt nervsystem är bästis med vårt hormonsystem. Så stessystemet ropar på stresshormonerna . Harmonisystemet arbetar tillsammans med våra må-bra-hormon som ex oxytocin.
En extra viktig hormon är kortisol. Obalans på denna kan ställa till med en massa problem överallt.
Stress gör oss redo för anfall. Nervsystemet är på högspänn och blodtryck och puls går upp. Bibehåller du denna spänning i många år kommer nervsystemet ge dig smärta utan ”anledning” och blodtrycket bli konstant högt.
Näringsupptaget i tarm minskar när blodet inte är närvarande. Det är ju det som är transportören av näringen från tarm till kropp. Muskelkontraktionen i tarmen minskar vid stress vilket gör att den blivande bajsen ligger kvar i tjocktarmen för länge. Tjocktarmen som har till uppgift att återta vatten. Det skapar en torr och stenhård bajs – förstopping.
Ja, det var en liten kort redogörelse för stress. Det finns en massa mer.
Kommer i Gnisselzonsboken.
Men att säga ”bara stress” är nog inte helt korrekt. Stress påverkar en massa fysiska processer och kan verkligen ställa till det för oss.
En sak till, stress är blodsockerhöjande. Så du kan äta perfekt men skapa högt blodsocker genom oro.
Stress är inte samma sak som mycket att göra. Stress är oro för att inte hinna med, inte duga, inte kunna, inte vara bra nog, inte tillhöra, inte få vara med, inte ha något att göra, inte vara fin nog, inte vara smal nog, inte vara..
5 svar
Det finns ett TED-föredrag med Kelly McGonigal om stress. Titta på det! Det har hjälpt mig en del så att jag när jag känner stressen komma försöker tänka ”aha! kroppen vill hjälpa mig igenom denna stressfyllda situation, vi klarar det tillsammans”! Men jag vet inte om det funkar för den där bakgrundsstressen som kan finnas på grund av allt som händer runt en hela tiden. Det är trafik, buller, telefoner, datorer, omedvetna tankar om att inte duga… Vad tror du Anna?
Jag tror du sammanfattade det helt underbart i din korta mening. Pinpoint!
Vår hjärna får aldrig vara ledig. Ständigt brus utifrån och ständigt brus inifrån.
Alla är stressade idag – ingen eller mycket lever ett normalt liv. Du har träffat mitt i prick med din nya bok – det är dags att ta nästa steg och inte bara titta på vad vi stoppar i oss!
Ja, livet är så mycket mer än bara mat. Även om många tror att de kommer hitta facit på tallriken.
Jag upplever att vi har sökt lösningen på tallriken så hårt att många nu har skapat en tallrik som inte längre främjar hälsan…
Så sant som det är sagt och hjulet är svårt att stoppa och få att svänga åt rätt håll. Vill också understryka det Lena B säger om bakgrundsstress. Jag tycker att jag nu kan hantera jobbiga situationer riktigt bra genom KBT och insikt.
Däremot tål jag inte när det låter runtomkring mig, allt från entonigt (ständigt) brus till skarpa ljud. Rörelse runtomkring mig gör mig yr och okoncentrerad och jag tål inte plötsligt starkt ljus (eller lampor när det är mörkt) eller dofter. Det gör mig självklart ganska osocial då de flesta människor gillar att ha radio eller TV på samtidigt som man sitter och pratar, använder parfym och starkt doftande tvättmedel/sköljmedel mm. När jag tänker tillbaka så har jag svart på vitt att jag levt med ett viss mått av stress i hela mitt liv och jag kände redan som ung (nu 50 år) en dragning till lugn och ro.
Så…internet är mitt opium…där har jag större delen av mitt sociala liv numer…tyvärr. Min läkare vill att jag ska börja äta medicin (lyckopiller) men den tanken tycker inte jag själv om. Jag har inte ångest eller känner mig särskilt deprimerad men ”för att få upp kortisolnivåerna…”, dock hittar jag inte några 100% belägg för att medicinen ökar kortisolet när jag googlar runt. Status quo!