Vid svält av energi ELLER för lite Kh så inträffar ketos.
Denna tar bort all hunger (ett tag, den kommer tillbaka!)
Lägger man ihop svält (fasta) och lite Kh så bli ketosen större och vissa får nu svårt att äta överhuvudtaget.
Några gillar detta då de äntligen ”lyckas”. Men alla kommer på att det inte varar för evigt. Hungern och suget kommer tillbaka. Var gång. Alltid!
Troligtvis är detta en naturlig reaktion. En överlevnadsmekanism.
Stenåldersmannen/kvinnan råkar ut för svält. Ketosen kickar in. Han/hon blir nu ångestfri, full av energi, superman/woman och ohungrig (för hunger gör ont)
Nu kan han/hon ge sig ut ur grottan och jaga mat.
Men om man sitter kvar i grottan så försvinner effekten och man dör – på stenålderstiden.
Sitter vi kvar i ”grottan” och njuter av ketosen kommer det troligtvis sluta med att vi äter någon vi inte vill när kroppen dra igång sista överlevnadssignalen i grottan – det extrema suget.
Äter vi inte får vi näringsbrister. Och dessa kommer såsmåning om skapa problem i kroppen. Garanterat! Vilka? Ja det skiljer sig från person till person.
Ketos är som en huvudvärkstablett. Den tar bort symptomen (ett tag). Men den löser inte problemet.
Så snart ”tabletten” slutar fungera kommer problemet tillbaka. Och till slut får vi problem av ”tabletten” som ändå inte funkar längre…
Vi måste lösa orsaken för att lyckas.