Det finns ett dilemma när man går en lång utbildning. Du noterar inte i dina anteckningar källan på allt du lära dig. (Så länge du vet att utbildningsinstistutet har på fötter). Du gör det till kunskap och kompetens. Och fungerar sen din kunskap i verkligheten så ifrågasätter du den vanligtvis inte.
Har då ADDCA underlag för allt de har lärt mig som ADDCA Associate Cert. Coach (AACC)? Ja, jag anser det och försäkringsbolagen i USA anser att de har på fötter då deras utbildning är godkänd där.
Här kommer lite av underlaget från skolan plus lite av det jag samlat på mig. Naturligtvis finns det mer, mycket mer. Men jag tror du kommer hålla dig sysselsatt några timmar i alla fall.
FORSKNING
Autism och ADHD
Mitt privata samlingsdokument över studier och annan information jag samlat på mig och delat under åren. Vill du dela med andra är du välkommen att göra det. Dokumentet kommer att fyllas på efterhand när det dyker upp nya studier. Dokumentet är inte komplett, utan enbart ett axplock av alla studier som i princip säger samma sak – att det finns orsaker till autism och ADHD, vi vet bara inte allt om ”varför” och ”hur” – bara ”att”.
70 miljoner faller inom autism-spektrat i världen: https://news.un.org/en/story/2010/04/334362-greater-awareness-and-understanding-autism-needed-says-un-chief#.U-pOyEiSOcA
Det finns ingen känd orsak eller behandling. Däremot finns mängder av studier som talar om kopplingar. Och därmed faktorer som kan elimineras för att förebygga eller för att lindra redan uppkommen autism eller ADHD.
Exempelvis skiljer sig tarmfloran från andra människors. Faktum är att den inte bara skiljer sig. Den kan vara orsak till beteendet som kopplas ihop med autism.
2013 kunde man se i en musstudie att mössens autism-beteende lindrades av probiotika: https://www.ozy.com/fast-forward/autisms-gut-brain-connection-2/33302/?fbclid=IwAR2zR9tTXrQoXDAcv_PknFTTunPxjZjbIlC4CyMYNmYnqNhrOGQYdXwuaWA.
En rad studier följde som visade samma sak.
2019 kunde man också se att en viss tarmflora kunde kopplas samman med det typiska beteendet. Men man kunde även behandla mössen med goda bakterier och på så vis lindra beteendet. Även om möss skiljer sig från människor är det intressant att titta på.
Fenomenet kallas ”läckande tarm” och innebär att tarmen har en ökad permeabilitet, det vill säga genomsläpplighet. Det innebär att tarmen släpper igenom små molekyler ut i kroppen där de inte ska vara. Även det här har man kunnat se i musstudier, där man matade mössen med fluorescerande kolhydrat-molekyler som man sedan kunde se rymde genom tarmen och ut i blodet.
Hos de här mössen är det 46 gånger vanligare med en viss metabolit, ”4EPS”. Man har inte lyckats hitta den metaboliten hos människor med autism. Däremot har man hittat en snarlik molekyl (p-cresol) i urin hos personer med autism. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21329489) (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22975621) Det här skulle kunna utgöra en biomarkör hos barn med autism. Främst såg man att genom att injicera samma ämne i möss, gav det ett ångestlikt beteende.
90% av alla barn med autism har magproblem: https://www.autismspeaks.org/medical-conditions-associated-autism. De löper 3,5 gånger så stor risk att lida av förstoppning eller diarré: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0891422211003878.
I den här studien lyckades forskare reversera autismsymptom genom att tillföra goda tarmbakterier: https://www.tmc.edu/news/2018/12/can-autism-be-treated-with-a-simple-microbial-based-therapy/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter&fbclid=IwAR0LGA0yI7fp3BZxOnSUCho3UCseiwAv0k8MTrevBnMYowluNpgwttvvemg.
En transplantation av en frisk tarmflora till barn med autism visade att hälften av symptomen försvann: https://asunow.asu.edu/20190409-discoveries-autism-symptoms-reduced-nearly-50-percent-two-years-after-fecal-transplant?fbclid=IwAR04eraL_uHopg5HQhIQ5WD9W-kKoL5RlJEEoRnZV6LRAuVgQMEQxGmB-Wc.
I en finsk studie delade man upp gravida mammor i två grupper. En som fick probiotika och där också bebisen fick tillskott av de här goda tarmbakterierna under sina sex första månader, och en grupp som inte fick probiotika. Efter 13 år kunde man konstatera att ingen i gruppen som fått probiotika hade utvecklat vare sig autism eller ADHD: https://www.nature.com/articles/pr201551.pdf. I placebogruppen hade 17% symptom på ADHD eller autism, vilket motsvarar övriga befolkningen.
Fler studier gör koppling mellan tarmbakterier och ADHD: https://www.rnz.co.nz/national/programmes/afternoons/audio/2018709507/potential-link-between-gut-bacteria-and-adhd.
Främst påverkar vad man äter. I den här studien tittade man på hur en glutenfri och mjölkfri kost med tillägg av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror påverkade, och kom fram till att det kunde vara en avgörande behandling: http://ijp.mums.ac.ir/article_14031_8e2cc89076c71b147c76eea7fd87a1e0.pdf.
Koppling mellan vad man äter och autism: https://www.sciencedaily.com/releases/2015/06/150609092803.htm?fbclid=IwAR2lqJA-bmL2tIvW92JY4ZMkZPAIyrDl6GN0-RSts6wRjWmGUoAMoLIVW_A. Närmare bestämt så kan social ångest minska vid intag av fermenterad mat.
Även den här studien pekar på att en kost utan mjölk, gluten och med fettsyror, prebiotika och probiotika påverkade symptomen positivt, i synnerhet beteenden: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/32006373?fbclid=IwAR3WrhCfU4cnrAFbwYdpSP7ddfXtcsB24PoyNdw-Iz-4ZCVPQ3WcqHJ4FAw.
Många andra saker verkar påverka. Som att mammor som haft influensa under graviditeten får barn med autism dubbelt så ofta som andra. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23147969) Man såg även att användandet av antibiotika skulle kunna utgöra en möjlig riskfaktor.
Även vad vi andas in påverkar. I en studie kunde man se att exponering för luftföroreningar (p
m2,5) förändrade strukturen hos den del av hjärnan som är förknippat med autism och ADHD. (https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935119305316?via%3Dihub)
Dålig luft (luftföroreningar/toxiner) kan ge ADHD. De barn som tillbringade fostertiden i hem med hög halt av partiklar och kvävedioxid visade sig ha tunnare hjärnbark på flera områden. Tunnare hjärnbark förknippas med minskad impulskontroll och ökad risk för bland annat ADHD, enligt tidigare studier: https://fof.se/tidning/2018/4/artikel/adhd-kopplas-till-dalig-luft?fbclid=IwAR21TpPCW_BLnbmZxRywcWs_triGseLozHeAIBVvdL7F6EcFV8Sa09T4XpY.
Luftföroreningar kopplas till ADHD även i den här studien: https://www.eurekalert.org/pub_releases/2017-10/cums-apa092817.php?fbclid=IwAR12JChTa6L5jJltsVusLU7-vQ8zQrnVB7ZbBMuLh2QALzYOvId5BgUIlVA.
Flera studier talar för att det finns en koppling mellan autismspektra-diagnoser och tarmflora. Och att man genom att förbättra sin tarmflora kan påverka sin autism positivt: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5377931/?fbclid=IwAR3Ec6x6XZm1H6i9qPXFfHVQqlcfz8PJ4VngdAbsVqpjwZBYN8S3ZZWjFN8.
I den här studien misstänker man att en rubbad tarmflora hos de här barnen kan komma av svampöverväxt: https://www.nature.com/articles/s41598-019-49768-9?fbclid=IwAR36zbrYlC2v_jjd9dU9czPH2gCJ84NR0SxVAU45soErUGoSEDcqx8noVj4. Av den vanliga husmögelsvampen Aspergillus. Detta kan alltså barn födas med.
Pågående studier visar på lindring av ADHD vid tillförsel av probiotika: https://www.gp.se/debatt/sluta-sprida-osanning-om-hälsoeffekterna-av-probiotika-1.21396489?fbclid=IwAR0-RY74XRGUvE7CQ5wFQ2W9eT7KndwAo9Ktkk0-zUEv6GBPM34YDQsYlks.
Vad vi äter är alltså avgörande för hur tarmfloran påverkas och därmed vad vi får för effekter. Till exempel tillsatser i mat och processad mat: https://www.genengnews.com/news/rise-in-autism-could-be-linked-to-preservative-in-processed-foods/?fbclid=IwAR0hrqlS3DQv06gIRHGY6oprI_Id1iuUAaPQ93BaP8paZLGkLXQJJyhRSvk.
Om mamma ätit processad mat eller skräpmat under graviditeten verkar också risken för ADHD öka: https://www.sciencedaily.com/releases/2016/08/160818085803.htm?fbclid=IwAR0In6gFAZkvB6cCsq214ZRRt-BpTndXbbfWmimOXZZoAvDvJMfLx3XpWOU. Socker och fel fett framhålls som bovar här. Och Omega 3 som avgörande för en positiv neurologisk utveckling.
Psychology Today tar upp att socker och tillsatser förvärrar symptomen vid ADHD: https://www.psychologytoday.com/us/blog/your-genetic-destiny/201410/foods-toxins-and-adhd?fbclid=IwAR0DlJsuszLnvXdSv-tpkJSQe9zzPeDVTu73k2lTP_NHST7WzmlpVMyyoPQ. Men också att allergier eller intoleranser mot gluten, vete, majs och soja kan ge samma symptom som vid ADHD.
När patienter med ADHD avstod 15 olika livsmedel så blev de mycket bättre, inte sällan besvärsfria: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(10)62227-1/fulltext?fbclid=IwAR2pxg_d9YCox6S6ZD2g0vy-n6FS-vM7ES7MaUcTFNf7qarSVVA0PLU1uxY. När de återgick till vanlig kost, kom besvären tillbaka igen.
Barn med autism har rubbad tarmflora, inflammation och problem med immunförsvaret: https://health.ucdavis.edu/health-news/newsroom/immune-system-and-gastrointestinal-deregulation-linked-with-autism/2018/04.
Barn med ADHD har magnesiumbrist i högre utsträckning än andra barn: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9368235?fbclid=IwAR0GXN_oWhJVr5Knv0cZeKt0YiC-62EAdTec7L_ieN87DUpE8p0pLeFajTc.
Kanske måste barn med ADHD ta tillskott av magnesium: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9857546?fbclid=IwAR3opAnfyhacRmnZ5YTzR0GJqC-bFbj1iBhsN3LOxdhyfohOm6K5GV9uvsU. Och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9368236?fbclid=IwAR0HfzYjMQpy73qlqspdRhZR1YXKHOQYBlv5z_4XulJE3h10kfidDnymPkQ.
Behandling med magnesium kan vara effektivt för behandling av ADHD: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23808779?fbclid=IwAR3Q3egEuN-0BUgQvTfrUASHPt3l4Y7IlKA0wESMEcM6bCqzC0ew6eQGsmk.
Däremot kopplas dödsfall ihop med ADHD-medicin: https://abcnews.go.com/Health/MindMoodNews/story?id=7829005&page=1&fbclid=IwAR2NeT75vLxkQdXTNSvPIANn-I4z_n6aYXR9ZiOaPsDjd34WiZqK1h01OT8.
ADHD-mediciner visar sig i studier inte vara hälsosamt alls: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23757186?fbclid=IwAR2u2-sWy9_2zIOoVLgN-OSdV6_L88rFFMx9ltmof0QOlF2_-D3v5y2Hfvk.
Dessutom påverkar medicinen hjärnans utveckling: https://www.aftonbladet.se/family/a/g7yWQ9/adhd-medicin-paverkar-hjarnans-utveckling?fbclid=IwAR2_s6kSuPatm7TIfGLpxifR7cSBDMhp15o9fqvwlmYDiRV5LqpHu_bJE1U.
Och barn med ADHD har även D-vitaminbrist: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24610453?fbclid=IwAR21VB0Vr0xtwA5O8hx27LBUYndrdA_T9FELRbezJCr7wUAZvS10u8EQp3Q och järnbrist: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25364604?fbclid=IwAR0tqrDxl6l2YzG5dHApfJS9GdqaNTtRgdNTraXGxialjK0h4d54RgaNUY4.
Även andra förändringar kan ses hos de här personerna. Neuroinflammation i hjärnan till exempel. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4717322/?fbclid=IwAR0AQtObaW3NWxvUEkHx8YgU27SIXtjSDq-I7cb_QxttFoGc5w2faXCLIZ8) Behandlar man inflammationen, kan man göra framsteg enligt den här studien.
Faktum är att merparten av alla barn med autism har neuroinflammation i hjärnan: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4717322/?fbclid=IwAR0e5sB-AP3GKzujED-QSo85WhvXYS3NPyXYm-f7LpYajnVsl04o3cUk9Yc.
Orsakerna till neuroinflammation kan vara många. Mögel är ett exempel. Den här studien förklarar hur mykotoxiner (mögelgifter) kan ge neuropsykiatriska symptom: https://www.clinicaltherapeutics.com/article/S0149-2918(18)30229-7/pdf?fbclid=IwAR1Cx9FxVA7HRXG_N5RGyCaBFEYkehcgd_EFWRP04VfnZ0SJjOntjhxeMps.
Om mamma har en virusinfektion så som herpes, kan det enligt forskare starta en immunrespons – inflammation, som kan orsaka skada: https://www.nbcnews.com/health/health-news/study-builds-argument-infections-may-cause-autism-n724421. Inflammations”kemikalierna” så som cytokiner kan ta sig igenom moderkakan och påverka hjärnan hos det växande fostret.
Fler studier talar om samband mellan mögel och autism: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19854819?fbclid=IwAR1ze9KR4Mv14X0v4u88-vRsKIxV8UGee7O2W3LyXW8uBnpwF8uxtQZtaEA.
Att exponering för mögelgifter (mykotoxiner som produceras av mögel) kan leda till autism nämns även i den här studien: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/26300312/?fbclid=IwAR0FJ1s7RzghLbTNIsa6D28mT442ZS9tQB14HvYmAHTWrtTsxHUa2oorZRI
Ochratoxin (ett mögelgift) kan trigga autism: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?Db=pubmed&Cmd=ShowDetailView&TermToSearch=25597866.
En italiensk studie visar att barn med autism har betydligt högre halter av mögelgifter än andra: https://knowthecause.com/wp-content/uploads/2019/02/DeSantis2017mycotoxinautismpsotive.pdf.
Och i en senare studie kunde man se mer mögelgifter i urin hos barn med autism än barn utan autism: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28795659?fbclid=IwAR3IGshEVAbHOn1sAnEjotWBGDlJ1KCtAR8XhZlxpTvN1Ke0KjCjbr44u5c.
En del forskare föreslår att mögelgifter (mykotoxiner som ochratoxin) är mer giftigt för män, vilket skulle kunna förklara varför autism är vanligare hos pojkar.
Rökning verkar också utgöra toxiner som påverkar. Om barnets mormor rökte, ökade risken för att barnet utvecklade autism-symptom med 67% och att faktiskt få autismdiagnos med 57%. Det vill säga om mamma utsattes för passiv rökning i magen. (https://www.sciencedaily.com/releases/2017/04/170427091740.htm?fbclid=IwAR3BucfjVlvShPrX8hRdqmJPHXUGGBhRQPFggPtBmefFW-91oxTYHcA9J90)
I den här studien ser man tobaksrök och exponering för bly som risk för ADHD: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1764142/?fbclid=IwAR048Ffn-zMTKE9iuCsmmZ5EBS-pZAwss4IzfT3z2jDsCfBPKGdjydfcMEs.
Även D-vitaminbrist är kopplat till autism. Om mamma hade D-vitaminbrist löpte hon högre risk att få barn med autism. (https://www.nature.com/articles/mp2016213) Det var dock ingen ny information. Flera studier säger samma sak, bland annat den här: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31863882. Bra artikel om detta kan man läsa här: https://www.nordicnutritioncouncil.com/post/adhd-kopplas-till-d-vitaminbrist-hos-mamman.
Senare forskning pekar också mot att autism är en autoimmun sjukdom (https://neurosciencenews.com/immune-cells-autism-15086/amp/?fbclid=IwAR0sKM_U3hrEnXikx0TXwDiUqePvHoEnYEwVAQL7GivwtO2fGLetjoWIyn8).
Många saker kan orsaka autoimmunitet. Mögel till exempel: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5377931/?fbclid=IwAR3Ec6x6XZm1H6i9qPXFfHVQqlcfz8PJ4VngdAbsVqpjwZBYN8S3ZZWjFN8.
Att toxiner, det vill säga miljöfaktorer, påverkar är visat i många studier. Över 21 000 studier pekar på kopplingar mellan olika kemikalier/toxiner och autism: https://ehp.niehs.nih.gov/doi/10.1289/EHP4386?fbclid=IwAR3aRAvNX7EhMOUMOTpwq5I8Rqz7MWO1tY4r5iSDUIPjyd541cm9gaFo-is.
Många experter är oroliga över hur vanliga toxiner i vår vardag påverkar och kan leda till ADHD och autism: https://www.additudemag.com/toxins-causing-adhd/?fbclid=IwAR1l-7XK7e3gxkroX1BkK4xxeQb9rfB44i_HtV1QUyw-tVmQrult7lDkZlU.
Kemikalierna i parfymerade produkter kan vara en bov. Den här studien föreslår att barn som exponerats i magen för kemikalier från parfymer och kosmetika, i högre utsträckning än andra utvecklar beteendeproblem, som är vanliga hos barn med ADHD: https://www.scientificamerican.com/article/children-chemicals-fragrences-cosmetics-pthalate-attention-deficit-womb/?fbclid=IwAR2IHmsaJIhlHO4r2KrcO6Jma2bsyDWLrLQiiSJUCAC1aoqPsj7ivPZp1hI. Det är i synnerhet ftalater som pekas ut som bovar. Om mamman hade höga halter ftalater i kroppen löpte barnet 2,5 gånger högre risk att utveckla ADHD och andra beteendestörningar. Ju mer ftalater, desto mer ADHD kom studien fram till. Av de ftalater som används kunde man inte koppla mjukgörare i plaster till beteendestörningen, utan enbart i parfymerade produkter som deo, schampo, hårspray och andra skönhetsprodukter.
Även den här studien talar för att exponering för parfymkemikalier så som ftalater kan orsaka autism-symptom: https://www.ehn.org/phthalates-autism-2645182384.html?ct=t%28RSS_EMAIL_CAMPAIGN%29&fbclid=IwAR0Ue_TYAiJJJi9mdewjsLeAGyH0ekjRvCPIO9F-h1eqG9emhHYC8uuKe6A.
Kanske inte så konstigt att barn med autism i studier beskrivs få allvarlig och oproportionerligt stor påverkan av parfymerade produkter, även på andra: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6244938/?fbclid=IwAR1CIUriGDNvbrwStNfrWVbBYBtQiPmeJK5ssLxGbu74Eho263lsvJWAxwA.
Även Bisfenol-A som används i plast (i barntänder t ex) kopplas till ADHD: https://www.ehn.org/does-bpa-cause-hyperactivity-adhd-2543584567.html?utm_source=EHN&utm_campaign=48d84b00e7-Science_saturday&utm_medium=email&utm_term=0_8573f35474-48d84b00e7-99015109&fbclid=IwAR1_07MQyJlZMD323dloukqq_Q_p3R77fTfLZ8LOL29HVUghJi7J3_DjRQU. 30 vetenskapliga artiklar visar att tidig exponering för BPA ökar risken för hyperaktivitet och ADHD.
Även om det var längesedan som bekämpningsmedlet DDT användes, finns misstankar om att det kan ha påverkat ofödda barn: https://www.psychologytoday.com/us/blog/caring-autism/201810/new-research-pesticides-associated-autism?fbclid=IwAR1iCtezSlYnzc4y-eHjgsUFLYOe3QPcAZ5qtwxPw7SJYKPLfsXoJFFE-7g. Det vill säga vad mormor utsattes för kanske kan kopplas samman med att barnbarnet utvecklar autism.
Mammor som utsätter sig för målarfärg och lösningsmedel under graviditeten löper högre risk att föda barn med autism: https://oem.bmj.com/content/76/9/644?fbclid=IwAR2CIn3Nsbp6NakQAJo29fp0u7odgAXD5cOKiv6X13K03Ky-EEhCBxSXvdM.
Mammor som lider av den miljörelaterade sjukdomar MCS, Multiple Chemical Sensitivity föder oftare barn med autism än andra mammor: https://www.jabfm.org/content/jabfp/28/4/461.full.pdf. Tre gånger så ofta. De barnen hade också oftare MCS och allergier. Man kan fråga sig varför det är så. Definitionen av MCS innebär att man måste utsatts för toxiner i låg dos under lång tid eller hög dos akut. Med tanke på mängden studier som kopplar ihop miljöfaktorer (toxiner) med autism, så är det kanske fullt logiskt att fler i samma familj drabbas av symptom av olika slag.
Skärmtid kan påverka. Kanadensiska forskare har tittat närmare på hur det kan påverka och kom fram till att bara 2 timmars skärmtid per dag ledde till 7 gånger så hög risk att utveckla ADHD: https://www.dailymail.co.uk/health/article-6932181/Two-hours-screen-time-makes-children-badly-behaved.html?ito=social-facebook&fbclid=IwAR2fpFW26WYNatA2zy3Lc2z_MA2bHuxRF_x9bUBb4hRzlAwoenrL_BhQVf0. Skärmtid har signifikant påverkan på barns utveckling.
Men skärmtid innebär också elektromagnetisk strålning, vilket enligt den här studien faktiskt kan ge neuropsykiatriska symptom: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/26300312/?fbclid=IwAR0FJ1s7RzghLbTNIsa6D28mT442ZS9tQB14HvYmAHTWrtTsxHUa2oorZRI.
Läkemedel kan också ge symptom som förknippas med autism och ADHD. Singulair till exempel kan ge neuropsykiatriska symptom: https://www.dailymail.co.uk/health/article-7490359/Doctors-warned-tell-patients-powerful-asthma-drug-montelukast-cause-suicidal-thoughts.html?fbclid=IwAR3r9wsujcf9mury-n89lWmcgwluiz_milAp0lTEDMlhhEW7PMpDORCKUuE.
Paracetamol under graviditeten har starka kopplingar till ADHD, autism och lägre IQ:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0018506X17304543?via%3Dihub&fbclid=IwAR1oc0MJvGEqB9qJxzUYWkGRM37KZMdN5IUUNgP-t_2yinXokQvGKOo6Twc
Samma gäller läkemedel mot depression (SSRI) under graviditeten:
https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/1107329?fbclid=IwAR10IlCYDquajmkEV8GGglIk74Eu92y-scUeoq3rxse5ttw1T0keguCYYak.
och
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0891422212000807?via%3Dihub&fbclid=IwAR1pEkoEjCcnFNAAYK3NMAlhPzIuY_YYpE4jtFDNUzYqljDEePzf0tajgto
och
https://www.bmj.co
m/content/346/bmj.f2059.long?fbclid=IwAR0OAyHb5ysU5bQ141DqqVdF_ktBTg9-eMI1iqnSZ7v61-STDTP7L2uomcw
och
https://link.springer.com/article/10.1007/s10803-014-2128-4?fbclid=IwAR0Gxnv_sZZJqYybl9y4jtysxkg97YMhqXH41vmsiegkocJAtmIzZiQmEeY
och
https://pediatrics.aappublications.org/content/133/5/e1241?fbclid=IwAR1j0a1jnHqAwVOeX2vWsL-zIBve5vfxuitN1IPfFL2QHaOx1wbkJN98xvE&sso=1&sso_redirect_count=1&nfstatus=401&nftoken=00000000-0000-0000-0000-000000000000&nfstatusdescription=ERROR%3A+No+local+token
och
https://jamanetwork.com/journals/jamapediatrics/fullarticle/2476187?fbclid=IwAR24gAuXt9OlbQDpDhQDt94AjZpw9afEj3JfKeo6LONyl7K-CUTGjCJv9ug
Här kan vi nog räkna in vacciner som läkemedel. Flera studier har jämfört vaccinerade barn med ovaccinerade:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02772240701806501?fbclid=IwAR2jkbaaKiCr3Izji7vaEkyPSFYoqE169OM00bqNMjqm65iKE9nfcfwXJVs&journalCode=gtec20
och
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/15287394.2010.519317?fbclid=IwAR0yYgJKtR9Ze_zLNKkulNBq-lMNQMZPEE6-LCOcjbfBJ3zU-cZ2m8zHdn8
och
https://www.oatext.com/Pilot-comparative-study-on-the-health-of-vaccinated-and-unvaccinated-6-to-12-year-old-U-S-children.php?fbclid=IwAR2qxSmfGuVHrjIWzNg5rD6t9c9zMyhFpzHpMPm6rW3BKVjCAvyErRCcMhs
Apropå läkemedel så kan de också ha positiv effekt. Exempelvis kunde man se att läkemedlet Suramin gav en mätbar effekt hos barn med autism, om än tillfällig: https://www.dh.se/100-ar-gammal-medicin-ger-hopp-till-barn-med-autism/?fbclid=IwAR3Uc_T8OWesKRiFuNyaIbmTRFM-WaKKY6Vv8Lxzn1HL_pqnBPzg0OVMbhk. Det rörde sig om en liten pilotstudie och fler studier behöver göras. Men frågan är varför ett ämne kan dämpa autism-symptom? Det här ämnet är också verksamt mot parasiter (ordineras exempelvis drabbade av Afrikanska sömnsjukan). Innebär det att barn med autism kan ha problem med parasiter…?
Sist men inte minst – är autism ärftligt? Kortfattat kan man säga att eftersom varken forskare eller gemene man förstår begreppet ”ärftlighet”, kan man inte säga att de studier som gjorts presenterar ett trovärdigt resultat. Bara för att många i en familj eller släkt har autism, innebär inte det att gener är orsak till autismen. Utan miljöfaktorer så som infektion, luftföroreningar och näring kan påverka ändå (dessutom mer eller mindre beroende på gener). Mer troligt kan vi säga att gener och miljöfaktorer orsakar autism. Vi vet bara inte hur. Läs förklaringen här: https://www.spectrumnews.org/opinion/viewpoint/autism-heritability-it-probably-does-not-mean-what-you-think-it-means/?fbclid=IwAR14yQpKkeNE9ze6Pju61BceGZoEZjZSqec6ucTnc3X3EpqyzkEws-Xn8eI
Vad kan vi dra för slutsatser av det här? Kanske inte några andra än att vi bör tillämpa försiktighetsprincipen och avhålla oss från kemisk och mikrobiell exponering samt äta bra mat?