När vi pratar järn behöver vi hålla tungan rätt i mun.
Det finns Hb-värde, ferritin och transferritin.
Hb är ett järninnehållande protein i röda blodkroppar som transporterar syre. Ferritin är lagret av järn, transferrin är transporten av bundet järn.
Du kan ha lågt ferritin men normalt Hb, då räcker lagret för kroppens behov.
Du kan ha högt ferritin och lågt Hb, till exempel vid inflammation, då finns det järn men kroppen väljer bort att ha det fritt i blodet. (Så du blir trött och vilar så immunsystemet kan få ATP för att vinna kampen.) Mer fysiologiskt korrekt är att järn “låses in” via hepcidin och minskad frisättning från lager.
Vid långvarig stress och låggradig inflammation ser man ofta att inflammationssignalen dominerar länge, vilket ger funktionell järnbrist.
Hepcidin är en ”vakt” som reglerar hur mycket järn vi tar upp från tamen och som läser av vårt lager i levern (Ferritin). Vid stress eller inflammation ökar hepcidin, vilket minskar både upptag från tarmen och frisättning från lager. Jag tar det igen; Vid långvarig stress och låggradig inflammation ser man ofta att inflammationssignalen dominerar länge, vilket ger funktionell järnbrist. Hoppla!
Du kan ha lågt transferrin och lågt Hb vid inflammation för att kroppen vill minska tillgängligheten för tex bakterier eller att du är pigg och stjäl ATP från immunsystemet.
Så Hb berättar hur väl systemet faktiskt levererar syre, inte hur mycket järn som finns i din kropp.
Hb-värde
Hb, hemoglobin, är proteinet i röda blodkroppar som binder och transporterar syre. Det innehåller järn och är det funktionella slutmålet för järnanvändning.
Ferritin
Ferritin är kroppens lagerprotein för järn. En ”påse” gjord av proteiner. Ferritin är alltså själva lagringsformen som håller järnet säkert lagrat i cellerna. Detta ferritin-lager finns främst i lever, benmärg och mjälte. Alltså inte i blodet!
Högt ferritin kan bero på inflammation, infektion, leverskada, cellstress, oxidativ stress, hård träning eller ökad cellnedbrytning, alltså att mer ferritin släpps ut/läcker ut i blodet. Det kan också bero på höga järnlager. Men också insulinresistens.
Så högt ferritin kan betyda många olika saker, inte bara för mycket järn.
Lågt ferritin kan bero på att mindre ferritin bildas, lagras eller läcker ut i blodet, utan att det automatiskt betyder sjukdom. Det är ett lågt signalvärde, inte en direkt mätning av järnlagret. MEN en frisk kropp har normalt lite ferritin i blodet. Det behöver alltså inte betyda att något är fel.
För att göra det lite mer krångligt: Ferritin är alltså ett protein, vilket betyder att vid proteinbrist kan kroppens proteinsyntes (proteinbyggande) påverkas, vilket kan bidra till lägre ferritin.
Det är dock ovanligt att bara ferritin påverkas utan att andra proteiner också påverkas. Till exempel transportproteinet albumin. Så man borde nog även kolla några andra proteiner och inte bara ferritin för att kunna tolka svaren. (Om du har lågt albumin så får du problem med svullnad och ödem, vilket ju faktiskt inte är så ovanligt.)
Stress och sömnbrist (som många har) kommer också att påverka proteinsyntes och vår leverfunktion. Men här ser man oftare motsatsen, alltså högre ferritin, eftersom ferritin också fungerar som ett akutfasprotein vid stress och belastning. Japp, bakvänd logik. Kroppen är inte logisk.
Överkurs!
Ett akutfasprotein är ett protein som kroppen ökar eller minskar snabbt vid inflammation, infektion eller stress. Det är en del av immunförsvarets reaktion. Kroppen ändrar nivåerna för att skydda, binda upp ämnen eller reglera processen. Ferritin är ett sådant protein, därför kan det ”ologiskt” stiga även utan att järnet är högt.
Dock är lågt ferritin ofta en indikator på faktiskt låga järnlager.
Transferrin
Transferrin är ett transportprotein, en budbil, som fraktar järn i blodet. Det ”fylls” med järn från tarmen eller från kroppens lager, åker sen i blodet och lämnar av det till de celler som behöver det, (framför allt benmärgen för bildning av röda blodkroppar.)
Även här finns andra svar förutom nivån av järn.
Högt transferrin kan ses vid ökad produktion i levern, till exempel vid hormonella påverkan av östrogen. Östrogen påverkar levern att producera mer transferrin, därför ses ofta högre nivåer vid högt östrogen, som vid graviditet eller p-piller. Lågt östrogen ger motsatt effekt, alltså mindre stimulans av levern och ofta lägre transferrin.
Överkurs!
Kroniskt högt kortisol sänker östrogen. Japp, det betyder att om du stressar, är orolig, älter och är självkritisk kan du alltså gå lågt transferrin. Vilket betyder att dina celler får för lite järn. inte av järnbrist utan av livsstilspåverkan.
Vi fortsätter. Lågt transferrin kan ses vid inflammation, infektion eller stress, eftersom det är ett negativt akutfasprotein. Vad betyder då det? Jo, Vid inflammation skiftar levern om sin produktion till försvar. Då ökar positiva akutfasproteiner, som ferritin, medan negativa akutfasproteiner, som transferrin, minskar. Syftet är att minska tillgången på fritt järn i blodet, eftersom många bakterier behöver järn. Mindre transferrin innebär ju mindre transport av järn i cirkulationen.
Komprimerad snabbguide, med lösningsfokus:
Hb = syreleverans
Ferritin = lager
Transferrin = transport
Det handlar inte bara om hur mycket järn du har, utan hur det används.
Lågt ferritin → lagret räcker inte.
Högt ferritin → stress, inflammation eller fullt lager.
Lågt transferrin → kroppen bromsar transporten.
Lågt Hb → syreleveransen är otillräcklig.
Hepcidin styr flödet. Stress och inflammation höjer hepcidin
→ minskat upptag + mer “inlåst” järn
Vanligt problem idag är funktionell järnbrist. Järn finns men används dåligt.
Lösningar!
Minska “inlåsning” av järn
Sänk stressbelastning.
Prioritera sömn.
Dämpa låggradig inflammation via kost och livsstil.
Stötta upptaget
Ät järnrik mat såsom rött kött.
Se över magsyra och tarmhälsa.
Undvik att konstant hämma upptag med tex kaffe direkt på måltid.
Stötta transport och användning
Tillräckligt med protein. Kött, fisk, fägel, ägg och skaldjur!
Ät näringsämnen som behövs för blodbildning
För blodbildning behövs bland annat:
• Järn, för hemoglobin
• Protein och aminosyror, för att bygga själva blodproteinerna
• B12 och folat, för celldelning och bildning av röda blodkroppar
• B6, för hemoglobinsyntes
• Koppar, hjälper järn att användas rätt
• Vitamin A, påverkar järnmetabolism och blodbildning
• C-vitamin, förbättrar järnupptag
• Zink, behövs för många enzymprocesser i benmärgen
Och sen förstås
• Tillräckligt med energi, sömn och återhämtning, eftersom blodbildning är energikrävande.
Tänk helhet, inte en siffra
Titta på Hb, ferritin och transferrin tillsammans.
Och alltid i sitt sammanhang!
Och! Kroppen prioriterar alltid överlevnad. Vid stress och infektion prioriteras försvar, inte energi och prestation.
Järn handlar alltså inte bara om att fylla på, utan om att få hela systemet att fungera igen.