Många mammor (även pappor) är rädda för att prata hälsosam kost med sina barn, speciellt med döttrarna. Vi är rädda för att de ska börja banta och bli viktfixerade. Är inte detta en feltanke som heter duga?
HUR ska de kunna äta hälsosamt om vi undviker ämnet? Det är HUR du presenterar det som är det viktiga. I USA tror man på fullaste allvar att ungdomar inte har sex om man inte ger dem kunskapen om säker sex, könsjukdomar och respekt. De är alltså helt tysta…. har barn i USA sex? Japp, i massor. Och det blir gravida på löpande band.
Vi ska inte undvika ämnet kost för våra barn. Vi är ju deras förebilder. Vi ska lära dem sund nyttig kost. Är de redan tjocka ska vi ärligt ta upp ämnet. Om inte vi tar ansvar för deras hälsa, vem ska göra det? Och VILL vi verkligen att någon annan fettskrämd person med ett osunt kaloritänk ska få tag i dem innan oss?
Tänk att lära sin lite överviktiga dotter att ÄTA sig normalviktig. Vilken underbar framgång som mamma. För hjälper inte vi tösen kommer hennes kompisar att göra det. Jag lovar. Och deras lösning är alltid – Ät så lite du kan, träna i massor och undvik fett.
Vi ska prata mat, sex, politik, uppfostran, religion mm med våra barn. Ju mer de kan desto bättre beslut tar de sen själva. Vi VILL påverka våra barn. Annars gör någon annan det. Kunskap om mat skapar inga ätstörningar. Tänk bara på vilken uppfattning och inställning du har så du inte för något du inte vill, vidare. OM du ÄTER dig ner i vikt, berätta det. Barn är smarta. Och vill de göra samma sak Grattis. Du är ju bara en underbar förebild. Balanserad LCHF är underbar barnmat. Perfekt för tonåringen!
Däremot kan vi fundera på om vi vill vara förebilder för våra barn om vi lever på barer, shaker och svält? Att som förälder hoppa över att äta eller bara knapra sallad kan inte vara en kunskap vi vill förmedla. Konstigt nog ses detta som något okey i tallriksmodellens värld.
Vad är då LCHF för barn?
Helt vanligt kött, fågel, fisk och ägg.
Massa grönsaker. Ovan jord av alla sorter och färger för den som vill gå ner i vikt. Även rotfrukter.
1 dl fet sås eller grädde per måltid.
Absolut max 5 dl, gärna mindre, med flytande mejeriprodukter.
1 dl blandade nötter var dag.
Och vill du hellre välja PALEO så ta bara bort mejeriprodukterna. (Många låter dock smör finnas kvar)
Här finns allt en växande tonåring behöver för att må strålande. Äggen ger ALLA vitaminer förutom C. Grönsakerna ger C plus håller magen lycklig. Nötterna ger alla mineraler man behöver plus håller magen lycklig, Såsen gör dig pigg och frisk samt håller dina leder ”smörjda”. Fisken ger oss koncentration, smarthet och friskhet.
Det hade varit kul med en balanserad debatt med er som tycker tvärt emot. VAD är det som är så farligt med att ta bort sädesslag, socker och margariner? Vad i gluten och fullkorn (fytinsyra) är viktigt? Berätta inte att det är fel, berätta VAD som är fel.
Är det bättre att äta lite av allt och vara tjock, än att ta bort mackor, godis och vara frisk och normalviktig?
Till dig som kan äta lite av allt, grattis. Njut! Men varför är det så vitkigt för dig, att vi som inte kan, att vi ska äta samma mat som du och bli trötta, tjocka och få problem med mage och värk? Jag förstår uppriktigt inte.
28 svar
varför maximi 5dl mejeriprodukter per dag? jag själv har problem med att hålla vikten så att den inte är under gränsen till normalvikt, och får i mig över en liter mejeriprodukter per dag och motionerar väldigt lite. jag har haft bmi på 17 och kämpat mig upp lite nu, men inte har jag gått upp i vikt av mejeriprodukterna.. mjölk, glass, yoghurt, fil osv. jag kan säga att jag äter glass eller dricker milkshake varje dag före jag går och sova, för att hindra en viktnedgång, men inte gör de att jag går upp i vikt
Jag läser din sida regelbundet och tycker att du har sunda och bra åsikter om mat, motion och måbra.
Jag håller med dig om att man skall prata om mat, äta mat och laga mat med sina barn.
Hej Linda! Max 5 dl är för de som vill NER i vikt eller stå still. Du ska göra tvärt om.
Tack Anki!
Det är inte lätt med tonåringar men jag inbillar mig att om jag tjatar om hur viktigt det är med bra mat och bara erbjuder bra mat här hemma så kanske de hittar tillbaka till det när de blir äldre…just nu känns det som om deras största intresse är att baka kladdkaka och dela på två, det får de dock inte hemma hos oss (usch, vilken tråkig morsa jag är!) eller köpa godis (i mängder)…min dotter är smal och därför går det inte av den anledningen få henne att minska på sötsakerna…har du några tips? Tack för en väldigt inspirerande blogg:)/ Tessasjo
Visst ska vi prata hälsosam livstil med våra barn och ungdomar, hemma hos mig är min sambo och jag dock lite delade, han VILL inte ta till sig av min hälsosamma stil då han arbetar med mat och gjort i hela sitt liv enligt den ”gamla” läran. Men jag inbillar mig att barn gör inte som man säger utan som man gör…det kanske funkar på karlar också…;)ler. Skam den som ger sig! Jag dukar alltid upp den mat jag ”lagar till mig” och låter hela familjen ta förståss, sen får de gärna äta ”sin” mat därutöver om de vill.
Testar igen. Skrev ett långt inlägg igår som försvann i cyperspace.
ovan är lite av min frustation. Hur ska jag få mina tonåringar att äta mat som jag anser vara bra för dom, oss, om de inte kan se någon effekt av hur jag äter, då jag går upp i vikt. Det känns inte särskilt trovärdigt. tyvärr.
Inatt fick jag världens magsjuka och ligger nu i sängen och hämtar mig efter det. Min son, 13 år, sa imorse ”mamma det är nog för att du inte äter potatis som du blir sjuk”. Hmm, vad kommer det ifrån?
Jag var på Maxi, charken, och där stod en kille på ca 10 år som frågade sin mamma vad det vita i skinkan var för något. Expediten svarade att det var helt naturligt fett. Killen såg helt paff ut och mamman undrade om han ville ha lite skinka – ”Usch nej” blev svaret. Hmmm, lite hjärntvättning ang fettet, eller? Det är lättare att få ungdomarna att äta mindre socker då det har varit sådan debatt om det i massmedia och det lyssnar ungdomarna till. Och det är alltid något, ett steg i taget!
Ann-Marie: Om din kommentar försvinner så skriv en ny kort och säg till. Då har den hamnat i spamfiltret och jag släpper den direkt.
Jag får ca 200 skräpkommentarer var dag så jag bara raderar dem. Hinner itne längre kolla alla som jag gjorde från början.
Hej Anna!
Jag har blivit allt för fixerad av min vikt, mitt kroppsfett och mitt utseende. För ca 1 år sedan gick jag ner till 52kg med lågkolhydratskost (är 163 cm). Ungefär ett halvår senare gick jag ner till 49kg, alldeles för lite jag vet. Min kropp var som i en frys – jag hade inte mens, jag växte inte överhuvud taget (är i slutet av tonåren) och jag frös hela tiden. Sedan blev jag lite mer förnuftig och började äta mer, röra på mig mer, leva mer och även äta mer kolhydrater (dvs mer grönsaker och även baljväxter som bönor i små mängder). Det fungerade bra – jag gick upp i vikt och fick tillbaka mensen. Men nu ca 8 månader senare känner jag att jag har börjat tappa kotrollen. Jag har gått upp till nästan 54kg och är inte lika smal som jag var tidigare. Jag vet att det är en bagatell och att det säkert bara är bra för min kropp men…..jag har väldigt svårt att acceptera detta. Jag är väldigt fixerad vid detta, det är jag medveten om.
Jag försöker släppa det faktum att jag har gått upp i vikt och försöker fokusera på att jag ska växa minst 5 cm till. Jag äter ordentligt och sover bra och har nu börjat motionera så att jag blir riktigt svettig men snabba promenader 4-5h i veckan. Jag vet att jag kan gå upp i vikt av muskler och mer blod och mjölksyra :), men jag…vet inte varför jag skriver….jag vill väl bara få någon slags respons så att jag kan sluta haka upp mig på min vikt och försöka slappna av lite mer istället.
Jag önskar jag kunde ge dig allt stöd du behöver… Det känns som att du har kunskapen men skulle behöva en kram. Hoppas att du stannar kvar här på bloggen. Hoppas att du vågar se att du duger och att du står på randen av ätstörning. Att det inte handlar om mat utan om känslor.
Japp, sluta haka upp dig på din vikt. Ler stort. Även om jag skämtar så förstår jag allvaret. Tyvärr är just det mentala det jag kan minst om. Jag skickar iväg alla som behöver hjälp till en underbar psykolog som finns i Helsingborg. Bor man inte nära där har jag tyvärr inga bra samarbetspartners.
Ta väl hand om dig. Glad Påsk!
Du är så galet klok så jag blir helt full av energi när jag läser!! Jag önskar så att jag satt inne med all denna kunskap också… Det är så grymt intressant att läsa!
Tack Amanda. Jag har kämpat med denna kunskap i 10 år. De första em åren mellan 2000-2005 ansägs jag vara en ”knäppis” som hittat ännu en ny metod. (Jag var ju bantningsproffs)
Så stor tid gick åt att läsa in en MASSA kunskap för att alltid kunna försvar mig mot påhopp. Detta gjorde att jag även tvingades hitta logik i alla jag sa. Det måste finnas en röd tråd. Annars håller ingen kunskap i längden eller för tuff granskning.
Sen 2005 har jag arbetat heltid med min kunskap som enda produkt. Jag tgvingas fortfarande läsa in en massa nytt var vecka. Vilket jag stormtrivs med . Passar min personlighet som handen i handsken.
Det som däremot nu är skönt är att jag äntligen har gått från att vara en ifrågasatt knäppis till att vara riktigt inne. Skratt.
Ni läsare ger mig en massa. Kul att jag kan ge lite tillbaka.
Hej Anna.
Jag och min sambo har precis börjat med lchf kosten. Men nu börjar jag bli orolig för vår 2 1/2 åriga dotter. Hon äter alltid samma mat som oss hemma, men på dagis äter hon ju det som serveras, även kolhydrater. Kommer detta resultera i att hon kommer bli överviktig?
Nej det gör det inte. Tänk som så att hemma äter hon nyttigt och då klarar troligtvis hennes insulinsystem fel mat på dagis. Värre hade det ju varit om hon åt fel även hemma.
Vad kan jag tipsa min älskade, vackra tonåring att läsa om kost och hälsa som en del av vägen till välbefinnande och självkänsla? Jag tror, nej – jag VET av erfarenhet – att kosten så starkt påverkar den kemiska balansen i vår kropp. Jag kan se att min fjortonårige son har samma ätbeteende som jag haft innan jag plockade bort socker och kolhydrater (sedan dryga två år) och även om viktminskning (för min del) är fantastiskt efter så många år av lätt övervikt, är FRIDEN i sinnet och frånvaron av tankar på vad jag får äta, och inte, den absolut största vinsten! Det är svårt att förmedla detta till en tonåring som kämpar med sötsuget och samtidigt så gärna vill gå ner i vikt! Hans upplevelse och syn på sig själv är inget jag kan och bör ”vifta bort”, MEN jag vill heller inte låta bli att prata om det. Finns det tips på bra böcker som jag kan köpa och tipsa honom om? Böcker som informerar, visar på fakta och som inspirerar en ung kille? Den ungdomskultur som finns idag påminner väl mycket om om hur det var en gång när en annan var där – men allt är så mycket MER och större. Det räcker inte med en flaska Trocadero och hemmapoppade pop-corn längre. Och hur skulle ett lan-party se ut med en och en halv liter mineralvatten eller grönt te istället för en och en halv liter coca-cola? Inte skam- eller skuldbelägga, men vi måste våga prata om livstil, välbefinnande och vad som kommer utifrån respektive inifrån! Det kan aldrig vara fel! Jag ser det som mitt vuxna ansvar att ta upp denna debatt hemma – men jag önskar det fanns förebilder, unga bloggare, artiklar eller böcker att hänvisa till. Någon som vill dela med sig?
Jag tror att Ola Lauritssons första bok om att gå ner i vikt med GI är en bra väg att nå fram . Den är gammal men ganska så strikt och bäst av alla skriven av en kille med humor. Många män vaknade av denna bok.
Den är baserad på Atkins trots att den heter GI så den är helt ok.
Kopierar in samma svar här som på FB 🙂
Jag har alltid haft inställningen om att berätta sanningen för barn. Varför ska vi ljuga? Använd riktiga ord till barn, bil istället för brumbrum osv och de lär sig tala. När sonen undrade hur bebisen kom in i magen funderade jag kort hur jag skulle säga det enkelt utan att komplicera? Att säga att mamma och pappa kramas känns fel och det mest största felet att säga är att bebisen kommer med storken så hur gör man? Kort och gott: berättar som det är.Nu är det samma sak med maten. Vi förklarar vad som är bra och vad som är sämre. Han undrar nu om viss mat är bra/sämre. En liten nyfikenhet. Och med vårt sätt att äta märker jag att han blir mer medveten, precis som det ska vara. Barn är inte dumma, de fattar betydligt mer än vad vi tror!
Hej!!! Jag har börjat att köra mindre pommes,potatis,pasta, min 8 åriga dotter simmar och gympar, men jag har märkt att hon har fått lite mage…Aldrig sagt något till henne, men när det ska badas i våran pool, byter hon om på toan, jag frågade varför?? Hon svarade, jo jag vill inte visa min tjocka mage.. Det är min plikt som förälder att förändra hennes matvanor, man vet inte så mycket i den åldern. Så jag har börjat så sakteliga med att servera nyttigare mat, typ köttfärsås med pasta, inte pasta med köttfärsås, bara 1 potatis, men mkt grönsaker och kött..!!
Vill bara ge ett bekräftande på att lchf verkligen funkar kanon för barn också 🙂 vår 9-åriga dotter har varit kraftigt överviktig sedan 4-årsåldern och har haft dietist”hjälp” sedan dess. Dietisten har gått bet för länge sedan, och fan for i mig när ungen än en gång hade klättrat ett par kilo högre på vågen. Vi kör nu lchf fullt ut på henne medan vi har semester (svårt annars med skolmaten). Hon började på midsommardagen och för första gången traskar vågens siffror åt andra hållet!!! Hon har tappat 3kg!!! Samtidigt som hon är mätt och belåten. Det är underbart 🙂 Gissa om jag tänker strida för att hon ska få äta lchf som specialkost när skolan börjar igen?!! Varför skulle man inte kunna vara överkänslig/allergisk mot kolhydrater likväl som mot tex nötter och gluten?
Underbart! Stort grattis!
En liten tanke bara. Tänk på risken för näringsbrister om barn tappar i vikt. Drömmen är att de står still och växter i kostymen. Men samtidigt. Denna kunskap med näringsbrister och viktminskning på barn kommer ju från när de svälte sig enr i vikt… kanske inte ens är relevant nu. 🙂
Vi har koll på näringstillförseln (tack för omtanken). Hon får tillskott av d-vitamin och järn bl.a. För säkerhets skull 🙂
Ett mycket intressant inlägg i debatten om mat till barn, av Kostrådgivare Cecilia Blidö, finns idag på KRG.
http://www.kostradgivarna.se/2012/07/provocerande-med-medveten-mat-fo…
Fick de här tankarna efter att ha läst hennes inlägg nu på morgonen.
Är det mer naturligt att ge barn sockrad lightyoghurt, mosad frukt i plastförpackning för 150 kr per kilo, kakor och glass än att ge dem mat som vår farmor, hennes mormor och alla generationer innan ställde fram på bordet?
Bär till filbunken från skogen utanför knuten, grädde och smör från den egna kon, ägg från hönshuset, kött från egen eller grannarnas lagård, älgkött från skogen, fisk från närmaste sjö?
Vad är det som är så farligt idag med sån mat?? Det borde väl vara den mat som kommer från en fabrik, oftast med tillsats av mängder med glukos, fruktossirap och annat socker, billigast tänkbara modifierade majsstärkelse, konsistensgivare, klumpförebyggande medel, transfetter etc…
Som tillbehör till kött och fisk tillkom grönsaker som odlades i små täppor runt huset, självklart åt folk egna grönsaker till maten även förr. Dessutom syrades vitkål och andra grönsaker, inläggningar höll också grönsakerna fräscha i källaren över vintern. Potatis odlades, sorter med betydligt mer näring än de som genmodifierats fram idag för att ge stora skördar.
Men då kunde man hantera den mängden kolhydrater genom hårt arbete, även barnen fick ju jobba ordentligt. Vetebröd som är vardagsmat i nästan alla hem idag, förekom bara till kalas, jul och begravning.
Vi blev hemskickade för att det förmodlingen växer bort och vi går på regelbundna kontroller. Hon följer sina kurvor och längd och vikt är bra. Kramperna blir fler när hon är trött, hungrig eller sjuk. Men även när hon blir arg eller glad. Vad säger du spontant om detta? Behöver jag vara orolig? Är det vanligt att små barn har sånt här?
Sammanlagt drog kampanjen in motsvarande drygt 7,5 miljoner kronor. Pengarna ska ge 450 barn mat i fem år. – Det är toppen, men det här är ett land där 2,5 miljon barn går och lägger sig hungriga. Även om hon låter kritisk så tycker Frida att kombinationen matlagning och välgörenhet är intressant. Förmodligen skulle den funka bra i Sverige, konstaterar hon. – Vi är bra på att skänka pengar och älskar matlagning. Mat är ett bra sätt att göra nytta. För några år sedan var laget Skåne Kulinar med i ett projekt som gick ut på att lära barn i utvalda Malmöskolor att laga mat. – De fick lära sig några rätter som de kunde laga själva efter skolan, i stället för att köpa snabbmat eller godis på vägen hem. Visste du förresten att en svensk lägger fjorton och en halv minut på att laga mat en vanlig dag? Det kan jag inte förstå. Själv älskar Frida att laga långa middagar ihop med vänner. Gärna med riktigt bra grönsaker. Helst närproducerade. – Närproducerat, hellre än ekologiskt. Det känns helt meningslöst att köpa ekologiska varor som har fraktats över hela landet, suckar hon. Miljön är också en viktig fråga för Frida. Frustrerat berättar hon om hur sopor slängdes hejvilt i Sydafrika. – Och här står vi i Sverige och källsorterar allt vi kan. Ibland kan det kännas hopplöst, att det inte spelar någon roll vad en person eller ett land gör. Å andra sidan, om ingen gör något så blir saker aldrig bättre. Vid Ängelholms tegelröda tågstation är det dags att säga hej då. Frida ska hem och förbereda sin flytt till Stockholm där nästa utmaning väntar: den nyöppnade finkrogen Gastrologik. Hon vinkar och går. »Peace, love and cooking«.
Vi lär barnen att äta utan hunger och att dämpa oro med snabba drickbara kolhydrater. Serotoninet ökar och de somnar. Hela tanken måste vara fel. Vi måste hitta andra sätt att dämpa dagens tempo och oro med. Att tugga eller dricka sig lugn vet vi skapar problem för väldigt många vuxna. Här till och med präglar vi ”tröstätning” genom uppfostran. (Jag gjorde likadant, tyvärr).
Vi har nyligen börjat med LCHF i vår familj. Min dotter tycker det är jätte roligt och vill vara med att laga middagsmaten. Dessvärre tycker hon inte om nötter och ägg. Behöver man äta detta?
Hej Cecilia! nej, man behöver inte äta nötter eller ägg. Allt som är bra i ägg finns i fisk, ågel och kött.
Hoppar ni över nötterna så är det mineralerns som kan bli lite svårt att få till. Detta kan enklet kompenseras med mycket skaldjur eller kanske lite pumpafrökärnor.
Gillar hon fröbröd eller mandelbröd? i så fall får hon mineraler därifrån. (Det går att fuska med tillskott. Då är det främst magnesium och selen)
Hej Anna!
Vilken härlig blogg jag nu hittat. Jag kommer definitivt tillbaka 🙂
Jag har två fina söner på 3 & 5 år som är ganska energiska. Pappa var definitivt energisk han med men med hjälp av bra mat och mycket träning under uppväxten lyckades han med sin ADHD light ändå att bli läkare som vuxen.
Jag är alltså fullt medveten med nyttan av sockerreducerad kost och fysisk aktivitet under uppväxten, men funderingen jag har är ändå:
Kan vi rekommendera strikt LCHF till växande barn verkligen? Jag har läst att man blir kortare som vuxen (kanske pga minimal insulinfrisättning som påverkar diverse tillväxt, eller har jag fel?)
Vad tror du om detta? För mig känns det inte lockande att mina söner ska bli signifikant kortare pga att jag får hela familjen med i mina matvanor..
Jag vore mycket tacksam för att få veta din syn på saken 🙂
Vänligen
/Carina
Rent teoretiskt kan du bli lite kortare, men detta är troligtvis marginelt och inte säkerställt.
Insulin är ett tillväxthormon MEN vid en för stor mängd insulin i kroppen så minskar ju de andra tillväxthormonerna. Så dina barns naturliga längd kommer de att uppnå. De kommer inte att bli korta.
Däremot ska barn inte bantas med LCHF, de ska äta naturlig kost. De kolhydraterna de äter är naturliga som grönsaker, rotfrukter, nötter och bär. Även frukt som godis är ett bra val.
Jag rekommenderar lågkolhydratkost med naturliga fetter till alla, även barn.
Lite som min som sa för tio år sen när jag körde omvänd omtanke och serverade honom pasta…. ”Men mamma, varför ska du äta mat så du blir frisk och pigg och så ska jag äta kost så jag blir sur och trött?”