”Antalet barn och ungdomar under 18 år som behandlas med ADHD-medicin i Sverige har ökat avsevärt de senaste åren. Enligt Socialstyrelsen har andelen barn och unga som fått en ADHD-diagnos ökat med uppemot 50 procent mellan 2019 och 2022.”
Det betyder att barn utan ADHD idag får diagnos på sina ADHD-relaterade problem.
Hur får man ADHD-relaterade problem och vad är det för problem?
Jo, man äter utraprocessad mat med mycket kolhydrater tillsamman med energidrycker och spenderar en massa tid framför mobilen och spelen. Detta skapar en ökad tålighet för dopamin vilket innebär att barnen behöver mer och mer för att känna något överhuvudtaget.
Denna nedsatta känslighet kommer ganska snart visa sig som dålig koncentration och motivation, myror i brallan, frustration och kanske även ilska, rastlöshet, svårt att sitta still och lyssna, blir snabbt uttråkade och har svårt att slutföra uppgifter.
Och så ser det ut som ADHD då diagnosmanualen DSM-5 enbart är gjord för att hitta problem som uppstår vid svag dopamin-signalering. Den diagnostiserar INTE ADHD! Enbart problem som man får vid svag information från dopamin, vilket är ETT av dilemmat vid ADHD.
Däremot har dessa feldiagnostiserade barnen inte alla ADHD-fördelar såsom snabbhet, kreativitet, problemlösning utanför boxen, hyperfokus, högintelligens, specialintresse, driv, uppfinningsrikedom, skapande, energi mm.
Kanske dags att börja diagnostisera ADHD och inte ADHD-relaterade problem? Fast då blir ju Läkemedelsindustrin av med ca hälften av sina kunder och det vill de ju inte…