”Det finns inga Bokstavsbarn – bara barn med neuropsykiatriska funktionshinder av olika slag, och det finns följaktligen inga Glasögonbarn – utan barn med synfel/synskador”
”Man är ju inte sitt handikapp, man har det.”
”Om det finns bokstavsbarn, är jag då en bokstavsvuxen?”
Ett barn med funktionshinder är inte per automatik ett handikappat barn,
”Handikappet uppstår när miljön inte är anpassad efter funktionsbristen.”
”Det är ett funktionshinder som man kan bli handikappad av.”
Vi kan inte fostra bort barnets svårigheter eftersom vi inte kan fostra bort ett funktionshinder, lika lite som vi kan fostra bort ett synfel. (Och ändå är det många som försöker just detta. Om och om igen…)
