Till dig som är läkare!

4 svar

1. Det finns flera aspekter att överväga när det gäller varför traditionell medicin ofta föredras framför naturliga eller alternativa behandlingar. Detta är en komplex fråga som berör allt från vetenskaplig forskning och bevis till regulatoriska godkännanden, säkerhet och effektivitet samt praktiska överväganden inom sjukvården. Jag ska försöka belysa några av dessa punkter i relation till de exempel du nämnt:

   1. Gestagen vs. Progesteron: Gestagener är en grupp syntetiska hormoner som liknar det naturliga hormonet progesteron. De används på grund av deras förutsägbara effekt och stabilitet. Naturligt progesteron används också men har olika absorptions- och metabolismvägar som kan påverka dess effektivitet och doseringskrav.

   2. Sömntabletter vs. Melatonin, Glycin, CBD: Melatonin är faktiskt godkänt och används som ett naturligt alternativ för att behandla sömnproblem. Glycin och CBD undersöks för sina potentiella effekter på sömn, men mer forskning behövs för att bekräfta deras säkerhet och effektivitet jämfört med etablerade sömnmediciner.

   3. Waran/Trombyl vs. Omega 3: Warfarin och trombyl (aspirin) är blodförtunnande medel som används för att förhindra blodproppar. Omega-3-fettsyror kan bidra till en viss blodförtunnande effekt, men de kan inte ersätta dessa läkemedel i alla sammanhang, särskilt inte för personer med hög risk för trombos.

   4. Blodtrycksmediciner vs. Näsandning: Näsandning och ökning av kväveoxid kan bidra till lägre blodtryck, men denna effekt är vanligtvis inte tillräcklig för personer med måttlig till svår hypertoni, där medicinering är nödvändig för att kontrollera blodtrycket effektivt.

   5. Metformin/Insulin vs. Diet och Tillskott: För personer med diabetes typ 2 kan livsstilsförändringar som lågkolhydratkost och tillskott bidra till bättre blodsockerkontroll. Dock kan vissa individer fortfarande behöva mediciner som metformin eller insulin för att upprätthålla kontrollen.

   6. SSRI vs. KBT/ACT + Andning & Kost: Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är effektiva behandlingar för vissa psykiska störningar och kan användas som ett alternativ eller komplement till SSRI. Livsstilsförändringar kan också spela en roll i behandlingen.

   7. Cellgifter vs. Alternativa Behandlingar: Vid behandling av cancer är cellgifter en del av standardbehandlingen på grund av dess bevisade effektivitet i att döda cancerceller. Alternativa metoder som nämns kan stödja det allmänna välbefinnandet men saknar ofta starkt vetenskapligt stöd för att effektivt behandla cancer.

   8. Astmamediciner vs. Alternativa Åtgärder: Astma kräver ofta användning av inhalatorer för att kontrollera inflammation och förhindra astmaanfall. Alternativa åtgärder kan förbättra symtomen men ersätter inte behovet av medicinering i allvarliga fall.

   9. Värktabletter vs. Orsaksutredning: Det är alltid viktigt att identifiera och behandla orsaken till smärta. I vissa fall kan detta eliminera behovet av smärtlindring. Dock kan smärtlindring vara nödvändig i väntan på långsiktiga lösningar eller för akut smärtlindring.

   10. Kemiska värktabletter vs. CBD-olja: CBD-olja undersöks för dess potentiella smärtlindrande egenskaper och kan vara ett alternativ för vissa personer. Men mer forskning behövs för att förstå dess effektivitet jämfört med traditionella smärtstillande medel.

   Vad skiljer forskning och forskning?

   Skillnaden i ”forskning och forskning” kan ofta handla om kvalitet, omfattning och bevisvärde. Läkemedelsbaserade behandlingar genomgår rigorösa kliniska prövningar för att fastställa deras säkerhet och effektivitet innan de godkänns av reglerande myndigheter. Denna process är omfattande, dyr och tidskrävande men nödvändig för att säkerställa att medicinerna är säkra och effektiva. Naturliga och alternativa behandlingar har inte alltid undergått lika rigorös utvärdering, vilket kan göra det svårare att bedöma deras säkerhet och effektivitet på ett liknande sätt.

   Vad är det jag inte förstår?

   En viktig aspekt att förstå är att även om naturliga eller alternativa behandlingar kan vara effektiva för vissa tillstånd eller individer, krävs det ofta mer omfattande och högkvalitativ forskning för att dessa behandlingsformer ska bli allmänt accepterade och rekommenderade inom den traditionella medicinen. Regulatoriska godkännanden, doseringsriktlinjer, och långsiktiga säkerhetsdata spelar också en stor roll i detta. Det finns också en tendens att förlita sig på beprövade behandlingsmetoder inom medicinsk praxis, särskilt när det gäller allvarliga tillstånd som cancer, diabetes, och hjärtsjukdomar, där riskerna med att inte behandla effektivt kan vara mycket höga.

   Svara

   1. Stort varmt tack för ditt svar och tack för att du tog dig tid. Dock känner jag mig inte övertygad.

      1. Gällande gestagen ”De används på grund av deras förutsägbara effekt och stabilitet.” – Detta är ju för att industrin valt att forska på det syntetiska valet för att kunna tjäna pengar. Hade vi lagt lika mycket tid och pengar på att forska om progesteron så hade alla läkare haft underlag för effekt av progesteron och miljontals kvinnor hade sluppit må dåligt. Gestagen fungerar mot graviditet men kan de allt annat som progesteron gör? såsom att förstärka serotoninets receptorer, själ fungerar som en lugnande signalsubstans, vara delaktig i levern konvertering av T4 till T3 samt fungera som byggsten till kortisol? Att det finns forskning gör inte all ett val blir bra. Vi kvinnor föredrar våra naturliga hormoner. Biverkningarna vi får är ju helt onödiga och dessa får vi enbart för att industrin valde att bara forska på en kassako och läkare måste följa forskningen.

      2.”..men mer forskning behövs”. Jag studerar biovetenskap just nu. Är 58 år men älskar att plugga. Under våra 3 år har vi läst en hel del studier och jag uppmärksammade mina klasskompisar (runt 20-30 år) på att alla studier just avslutar med ”men mer forskning behövs”. Det blev ett stående skämt. När är ”tillräckligt”? Forskningen från industrin är alltid större, fler till antal och längre i tid – för de har de ekonomiska resurserna. Forskning på naturliga medel som fungerar och inte ger skador men inte heller kan bli en kassako ligger alltid efter – och kommer alltid göra. Nu när vi har kunskapen om glymsystemet (se 2013) och hur djupsömn ”tvättar” vår hjärna från plack samt att sömntabletter förhindrar djupsömn så bör vi snabbt leta efter nya alternativ. Vi läste precis farmakologi och flera föreläsare sa samma sak, sömntabletter är endast godkända under kort tid. De var både förvånade och oroliga över att det fanns förpackningar med 100 tabletter. Det är inte kort tid.

      Och jag vet att läkare har orimligt lite tid med patienterna – men varför sover patienten dåligt? Borde vi inte söka orsak? Tänk om vi med akademisk utbildning som arbetar komplementärt fick vara en del av vården när det kommer till livsstilssjukdomar. Nu belastar ju patieneter med funktionella störningar vården och skapar enorma köer.

      3. Gällande blodförtunnanade i akuta lägen håller jag med dig fullt ut. Men jag upplever att vi använder akutmedicin som en livslång behandling. Jag vet att det finns patienter som inte vill ta sitt anavar och hellre knaprar piller trots kommande biverkningar. Men jag önskar att läkare gav informationen om att det finns alternativ och att livsstilsförändringar påverkar! Men så kommer vi till ”men mer forskning behövs” och få läkare vill/vågar göra detta. Jag har under mina snart 20 år hört ”nu när min läkare skulle gå i pension så fick jag detta råd…” ett hundratal gånger – och då är det just de ”alternativa” råden de fått. Varför dyker de råden upp precis innan läkaren går i pension? De flesta har uttryckt ”för att nu vågar jag”.

      4. Forskningen visar tydligt att hypertoni påverkas av det sympatiska nervsystemet och hyperglykemi. Patienten borde i alla fall erbjudas psykolog (utan piller) och kunskap i hälsosam lågkolhydratkost med massor med grönsaker innan medicin. Sen vet jag att vissa vägrar ta eget ansvar, men valet borde finnas. Men ”men mer forskning behövs”. Ibland undrar jag om det inte är industrin som skapat detta mantra för att fortsätta att sälja sina piller. Och läkare har uppfostrats i den akademiska världen att följa detta för går du utanför ramarna kan du bli av med ditt legitimation. Om den felaktiga kosten och stress skapar högt blodtryck så är vi båda nog överens om det inte är det enda som påverkas. Ska patienten äta piller för allt som påverkas av kroniska högt blodtryck och kroniskt stress med båda adrenalin och kortisolpåslag? Går det? Eller blir patienten snabbt kronisk multisjuk med massor av piller? Plus några för biverkningarna? Låt första behandlingen vara orsaksinriktad och vägrar patienterna så okey ge dom ett piller. Men så länge läkare säger att kosten spelar ingen roll och du har fått en sjukdom – så sitter vi fast i detta pillerknaprandet. Patienten blir ”kroniskt sjuk” med orsaken kvar och en massa piller för symtomen.

      5. ”För personer med diabetes typ 2 kan livsstilsförändringar som lågkolhydratkost och tillskott bidra till bättre blodsockerkontroll. Dock kan vissa individer fortfarande behöva mediciner som metformin eller insulin för att upprätthålla kontrollen.” Håller helt med dig. Men ”vissa individer” känns som ”de flesta” och det vet jag inte stämmer. Av de ”tvåor” som jag mött under alla dessa år (och som jag INTE behandlat för det får jag inte) så har alla, utan undantag, berättat att det ska äta ”bättre” enligt läkaren. Men den kost de blir informerad om gör ingen frisk. Informationen är helt fel från läkare och dietist och det slutar ända med att de behöver medicin. De får ett allmänt råd med kunskap om ”handmodellen” baserat på lågkolhydratkost och med sin läkares stöd upptäcker de att de inte behöver medicin efter bara 3-6 månader. Stabilt blodsocker och ofta en viktminskning på köpet. Denna kunskap borde komma från vården. Eller i alla fall uppmuntras av vården.

      6. Idag skrivs SSRI ut till unga tonåringar när de är olyckligt kära. Det är inte ok. Vi måste akut göra något snabbt. Utsättning av SSRI verkar inte vara läkares starka sida. Många verkar inte ens känna till att serotoninreceptorerna minskar sin känslighet efter långvarigt användande, utan ger då i stället diagnosen ”kronisk” och så får patienten knapra kemiska piller i hela livet. Vilket inte fungerar.

      7. Cancer är svårt och ja akutmedicinen behövs. Men jag frågade Cancerfonden var forskningen fanns som visade på förebyggande – alltså att slippa få cancer. Det fanns ingen, eller i alla fall inte sammanfattad. Jo, sluta rök, ät bättre och rör på dig. Men det har vi vetat i 30 år. Inget om strålning, aspartam, kroniskt högt blodtryck, långvarig stress, kemikalier mm. Men nej, detta är inte läkarens ansvar. Dock borde alla veta att vi ger inte en cancerpatient socker! (Vilket sker på alla sjukhus i Sverige idag) Detta finns det forskning på. Många läkare verkar tror att socker ger energi för att bli frisk på. Någon som inte finns i någon forskning. Pateinen känner sig pigg av dopamin från socker, cancern göds och det har inte blivit mer energi för att bli friska av. Kcal används inte av vår kropp. Kcal är ett mått på värmen i bindningar i molekyler, inget annat. Pinsamt att dietister använder detta mått. Kroppen använder ATP. Det finns massor av forskning på socker och cancer och det finns massa forskning på att en cancerpatient som äter en kost som ger stabilt blodsocker har stööre chans att bli frisk. Ändå serverar vi saftkräm och bulle till våra cancerpatienter på sjukhuset!

      8. ”Astma kräver ofta användning av inhalatorer för att kontrollera inflammation och förhindra astmaanfall.” Detta stämmer inte om du tar bort orsaken till anfallen. Men industrin som säljer medicinen har skapat forskning som visar detta. Kassako! Däremot är det extremt viktig att ha medicin OM ett anfall akut dyker upp.

      9. Kortsiktig smärtbehandling är både viktig och nödvändig. Men patienten får sällan en alternativ plan för att bli av med orsaken. De som kan smärta kallas ju ”alternativa” och hånas inte allt för sällan. Så om det som fungerar ses som bluff med foliehatt så blir patienten inte bra och läkaren upplever att man provat ”allt”. Vi behöver vidga våra vyer. Vi behöver se på vilka alternativ som faktisk skapar skillnad. Beroende på var du jobbar som läkare idag så använder man olika forskningar. Jag upplever (och kan ha fel) att Region Skåne inte använder den alternativa forskningen från KI. Så i Skåne får du inte rådet yoga eller andning medan i Stockholm kan du få det. Dålig hållning, svaga muskler och spänning ger ryggvärk. Den dåliga hållningen, de svaga musklerna och spänningen behandlas inte och efter några ”försök” så klassas ryggsmärtan som kronisk och medicin skrivs ut. Vi måste ta ansvar för orsaken. Och ja, vi patienter måste också börja ta ansvar. Tyvärr får vi allt för ofta höra att vi är drabbade, allt är genetiskt och sjukdomen är kronisk. Och så blir vi en bra piller-kund för alltid.

      10. ”Men mer forskning behövs..” Det är här du och jag är lurade. Vem betalar för forskning? Vem har lärt oss detta mantra? Och vilken forskning produceras?

      ”Denna process är omfattande, dyr och tidskrävande men nödvändig för att säkerställa att medicinerna är säkra och effektiva. Naturliga och alternativa behandlingar har inte alltid undergått lika rigorös utvärdering, vilket kan göra det svårare att bedöma deras säkerhet och effektivitet på ett liknande sätt.” Forskning är designad för att lägga till en kemikalie. Ännu ett smart drag. Vilket gör att forskning på livsstil blir mer svårtolkad och svårdesignad. Och vi köper detta? Om det finns en gratis alternativ, med lite forskning, och helt utan biverkningar – varför välja bort och vänta på ”mer forskning”? Det är inte logiskt. Speciellt när hundratals ”anekdoter” berättar att det fungerar.

      Du skriver avslutningsvis ”krävs det ofta mer omfattande och högkvalitativ forskning för att dessa behandlingsformer ska bli allmänt accepterade och rekommenderade inom den traditionella medicinen.” Och HÄR har vi problemet och industrins lycka. Detta kommer aldrig att hända, vilket de vet. De har fått en hel läkarkår att köpa detta argument. Och så kommer piller för alltid vara enda lösningen. Högkvaitativ forskning med golden standard går bara att göra på ett kemiska piller, inte på livsstilsfaktorer. Det är omöjligt.

      Forskningsdesignen har sett till att livsstilsforskningar alltid är av sämre kvalitet. De går inte att blinda och coctaileffekter går inte att utesluta.

      Livet är en sockerkaka. Ska du bara en sockerkaka kan du inte prova en ingrediens i taget, då blir det ingen sockerkaka…

      Än en gång, stort tack för ditt svar. Jag uppskattar det i massor.

      Svara

2. Kära Anna,

   Tack för ditt engagemang och de viktiga frågor du lyfter. Jag vill ge dig ett genomtänkt svar som bygger på nuvarande vetenskaplig förståelse och de diskussioner som pågår inom medicinsk vetenskap och praktik.

   Forskning på Syntetiska vs. Naturliga Ämnen
   Ditt påpekande om att forskningen tenderar att fokusera på syntetiska substanser på grund av ekonomiska drivkrafter är relevant. Läkemedelsindustrins intresse av att utveckla patentmöjliga, och därmed ekonomiskt lönsamma, behandlingar är välkänt. Dock växer också intresset och forskningen kring naturliga substanser och deras potentiella hälsofördelar. Utmaningen här är ofta de omfattande kostnader som storskaliga, rigorösa kliniska prövningar medför – en kostnad som är svår att bära utan ekonomiskt stöd. Trots detta, strävar forskarsamhället efter att utforska och förstå både naturliga och syntetiska substansers roll i medicinen.

   ”Mer Forskning Behövs”
   Din reflektion över frasen ”mer forskning behövs” belyser en viktig aspekt av den vetenskapliga processen. Denna fras återspeglar vetenskapens iterativa natur, där varje upptäckt bygger på tidigare kunskap och ofta leder till nya frågeställningar. Det är ett erkännande av vetenskapens dynamiska karaktär och en ödmjukhet inför det faktum att vår förståelse kontinuerligt utvecklas och fördjupas.

   Livsstilsförändringar vs. Medicinering
   Din poäng om överanvändning av ”akutmedicin” som en långsiktig lösning utan tillräcklig fokus på livsstilsförändringar är en viktig observation. Den medicinska världen erkänner alltmer betydelsen av livsstilsförändringar som en central del i förebyggande och behandling av kroniska sjukdomar. Det är dock kritiskt att förstå att för vissa individer är medicinering en oumbärlig och ibland livsräddande del av behandlingen. Balansen mellan dessa två är komplex och måste anpassas efter varje individs unika behov och omständigheter.

   Forskningens Ekonomiska Drivkrafter
   Du har rätt i att ekonomiska faktorer spelar en stor roll i forskningens inriktning. Detta är dock inte hela bilden. Det finns ett växande engagemang och finansiering kring forskning av integrativ och komplementär medicin, vilket utvidgar vår förståelse för olika behandlingsmetoders värde och plats inom hälsovården.

   Ditt engagemang och din kritiska syn bidrar till de viktiga diskussionerna som formar framtidens hälsovård. Det påminner oss om vikten av att ständigt ifrågasätta, utforska och utvärdera alla aspekter av vården för att erbjuda behandlingar som är både effektiva och anpassade till individen.

   Med värme och respekt,

   Svara

   1. Tack! Tänk om alla diskussioner fördes som dialoger som denna. Det hade varit intressant att föra den live. Många diskussioner blir tyvärr istället en kamp om att ha rätt. Jag vet att det är mycket jag ännu inte kan, insikter jag inte har och rutiner jag inte känner till. Jag lär mig nytt var dag.

      Det behövs samtidigt fler som du.

      Min dröm är att den komplementära medicinen inte kallas för alternativt humbug och förses med foliehatt plus att vi skulle få samarbeta med läkare och vården. Så många som hade kunnat vara klienter istället för patienter. Och så mycket bättre arbetsförhållande det hade blivit för vårdpersonalen om ni slapp ta hand om funktionella störningar (som inte är livshotande så klart). Ett samarbeta över gränserna. Det finns ingen konkurrens, vi gör helt olika saker men med samma syfte.

      Svara