Vi håller just nu på att segregeras och polariseras för fullt. Och jag tycker att det är en skrämmande utveckling. Det spelar nästan ingen roll vilket ämne vi pratar om längre. Hälsa. Mat. Klimat. Politik. Vaccin. Krig. Kön. Mediciner. Skola. Diagnoser.
Du förväntas välja sida. Och sen ska du hata den andra. Du ska vara dum, elak, hånande, uteslutande och skriva fula kommentarer i sociala medier.
Och när du väl har valt sida verkar du dessutom förväntas köpa hela paketet.
Åsikter i olika frågor liksom klumpas ihop. ”Jaha, är du en sån där!” Tycker du A i en fråga förväntas du också tycka B, C och D. Annars blir du misstänkt även i ditt eget läger. Flockan ska hålla ihop. Mot en gemensam fiende.
När hände det? När slutade vi vara nyfikna på varandra? När blev en människa som tänker annorlunda någon vi ska besegra i stället för någon vi kan prata med?
Jag kan tycka att du har fullständigt fel och ändå vilja höra hur du tänker. Jag kan ändra mig när jag får ny kunskap. Jag kan hålla med dig om tre saker och säga emot dig om den fjärde. Det borde inte vara särskilt revolutionerande. Det borde vara det normala. Som det var för inte så många år sedan.
Men polarisering fungerar precis tvärtom. Ju tydligare vi delar upp världen i VI och DOM, desto mindre behöver vi lyssna. Den andra sidan blir inte längre människor med erfarenheter, rädsla, kunskap, okunskap, drömmar och argument. De blir ”de andra”. Och här kommer frågan jag tycker att vi behöver ställa oftare:
Vem gynnas? Vem vinner på detta? För alla som går med på polariseringen är lurade. Alla som hoppar på tåget att hata ”de andra” är lurade och manipulerade.
Konflikt skapar uppmärksamhet. Ilska skapar klick. Rädsla håller oss kvar. Algoritmer lär sig snabbt vad som får oss att reagera och det mest upprörande får ofta betydligt mer fart än det nyanserade. Och när vi människor är upptagna med att hata varandra blir vi dessutom ganska dåliga på att tillsammans granska idéer, makt, beslut, företag, myndigheter, medier och andra institutioner.
Vi bråkar med varandra i stället. Vi missar det som egentligen händer. Vi följer flocken och blir blinda. men eftersom alla i flocken håller med alla så tror man att man har rätt. För inga andra vinklingar når fram. Och alla som tänker utanför boxen komemr att tillhöra ”de andra”, de dumma och hotfulla. De som ska hatas och uteslutas. De som man inte ska lyssna på.
Jag tror inte att lösningen är att alla ska tycka lika. Tvärtom.
Jag vill ha oliktänkande människor omkring mig. Jag vill kunna bli motsagd. Jag vill kunna säga ”det där tror jag inte på, visa mig hur du tänker”. Jag vill kunna upptäcka att jag hade fel utan att det betyder att jag förlorade. Kanske är det just där vi behöver börja.
Inte med att bli överens. Utan med att vägra bli fiender bara för att vi inte är överens i alla frågor. Precis som det var förr, då vi umgicks över politiska gränser, över intressegränser och över kunskapsgränser. Visst hade vi diskussioner, men det var om sakfrågan. inte om person.
Du var inte dum i huvudet för att vi tyckte olika. Du hade fel i frågan. Men du var okey. Och du tyckte att jag hade fel i frågan, men jag var okey.
Beter du dig i sociala medier såsom du vill vara en förebild för dina barn och skapar du en miljö runtomkring dig som du upplever är trevlig att leva i om du möttes av samma beteende?
Jag hoppas det. Mitt mål är att somna stolt.
Inte att vinna i diskussion och äga sanningen. Och absolut inte att hänga budbäraren i brist på egna argument.
Kram Anna – det empatilösa missfostret, den självutnämnda google-experten, foliehatten, konspirationsteoretikern mm.
Discover more from Anna Hallén AB
Subscribe to get the latest posts sent to your email.
15 svar
Jag håller med om vartenda ord! Precis så är det och det är läskigt. Vi och dem när det borde vara ”ett vi”.
Och de som är lurade och inte ser detta, ja…. För dem är det ”vi mot dem”. Sorgligt.
Jätte bra skrivet och håller med dig ! Jag såg Anders Hansen på tv 1 om just detta – och det var så bra beskrivet . Så här var det inte för 20 år sen och det känns som man springer andras ärrenfen utan att förstå och blund för allt som sägs och gör … önskar att vi kom ihop oss igen och fortfarande ha olika åsikter men fortfarande ett vi💛💙
Tack Anna
Ja, det verkar som de mest polariserande och äldre åsiktskillnaderna ”Vi och dom” – ”Vi mot dom”, ”Vi har rätt och de andra fel” inom de religiösa falangerna, har spridit sig till många olika områden och tänkesätt. Är det lättare att leva, skydda sig och förskansa sig inom den absolut egna bubblan, gruppen, åsiktsbildningen där man inte behöver stå för annat än det som man gömt sig inom och bakom. RÄDSLAN för att avvika, att granskas och att utsättas, ja i grunden en upplevelse av att inte duga som man är, styr mångas liv idag. Det kan kännas befriande att träffa och diskutera med andra folkgrupper, där yvigheten och bevakandet och vägandet av varje ordval inte alltid är lika utpräglat. Men likriktningar och rädslor griper och tar sig an våra fria val och ord, våra försök till ansatser att formulera och pröva oss fram, våra oförvägna och spontana uttryck hinner gå igenom många återhållsamma inre granskningar, innan de vågar sättas på pränt eller uttalas. Det är trist och begränsande och förnedrande för ens personlighet som helhet. Visst kan det finnas förtjänster med att vänta in, känna efter och ge uttryck för något just genomtänkt. MEN att lägga sordin på sina åsikter, känslomässiga och samhälleliga tillhörigheter av rädsla för att bli påhoppad är TRIST och kan vara farligt för barn, växande och vuxna. Framför allt banar rädslan vägen för farliga marknadskrafter och politiska odiplomatiska klimat.
Gunnel Solgärde
KRAM
Gunnel Solgärde
Du är så rätt Anna ! Den fråga du ställer är så relevant ! ”Hur blev det så här?”….Nej jag har inget svar….däremot en fråga.
Hur kan vi rätta till detta ? Är det möjligt ?
Varför skola männskor strida… Sven Bertil Taube,
Lyssna på den !
Ja men du har så rätt. Det är ju bättre att lösa saker tillsammans och vara öppen för olika infallsvinklar på det mesta . Det där med vi och dom skapar ju bara osämja och tråkigheter.
Hej!
Jag rekommenderar varmt Anders Hansens serie Din flock, det var så många poletter som trillade ner hos mig att det lät som vinst i en spelautomat 😂 Verkligen intressant!
Varma och vänliga hälsningar Åsa
Hej Anna,
Tack för alla dina kloka ord! Precis vad det handlar om.. och jag tror och hoppas att debatten böjar föras på flera håll.. och det kan förhoppningsvis bli en isbrytare.. 🙏🏻
Hej!
Jag rekommenderar att se Anders Hansens serie Din flock på Svt. Det var så många poletter som trillade ner att det lät som när man vinner i en spelautomat!
Varma hälsningar Åsa
Så fantastiskt skrivet Anna! Jag röstar på ett parti men håller ju inte med dem på alla punkter ( handen på hjärtat så tror jag inte det är många som gör det) .Jag har själv diagnoser och barnen med men vidhåller starkt att man inte får använda det som en ursäkt och att det faktiskt heter funktionshinder inte funktions-stopp, Gud vad diagnosvärlden tittar snett på mig😂 Hallå! Det är ju när vi tycker olika och vågar diskutera som nya idéer och lösningar föds! Vågar du inte se och lyfta problemet kan du aldrig hitta lösningen! Uttrycket agree to disagree finns av en anledning! Jag har vänner som röstar helt motsatt mot vad jag gör och jag älskar det!
Håller med 100%. Mycket bra inlägg.
Håller med det är illa att vi inte kan låta alla ha en åsikt. Det är man inte dum för. Tack för tipset på programmet Åsa.
Ha en bra kväll.
Precis så känns det! Det blev ännu tydligare när jag såg det nya programmet Flocken pånSVT. Har du sett den?
Kram Liselotte
Japp, såg den igår. Och hoppas att hela Sverige ser den.
Så jätte bra skrivet. Du har en så bra förmåga att uttrycka dig i skift. Du få med alt utan att bli för lång randig. Jag är numera pensionär, men när jag jobbade. Brukade personer på min arbetsplats säga. tänk du sätter aldrig i hopp dina tem med folk som tycker lika. Mitt svar var då ett jag går efter kompetens två om alla tycker lika drivs inte verksamheten framåt.
Jag om ger mig fortfarande med folk som tycker olika om alla i min omgivning skulle tycka lika skulle jag bli uttråkad.