Kortisol är i grunden vårt stresskyddande hormon. Det är antiinflammatoriskt och ska balansera mot vårt turbohormon adrenalin, som är inflammatoriskt. Men kortisol har många fler arbetsuppgifter. Det är ett vakenhetshormon så när det sjukner undan på kvällen så somnar du (det finns inget sömnhormon) och när det stiger på morgonen så vaknar du.
Kortisol gör också så att du orkar mer än vad som är bra för dig. Kanon om vargen jagar dig… för du kan ju återhämta dig när du sen är i säkerhet. Kortisol är ett hormon som kan öka ditt blodsocker genom att nedmontera dina muskler och bygga om aminosyror till glukos (det heter glukoneogenesen).
Ja, kortisol gör en massa andra saker också men jag tänkte titta på sambandet mellan kortisol och inflammation.
Kortisol är alltså ett kroppens viktigaste stresshormon och har en tydligt antiinflammatorisk effekt. När något händer i kroppen som infektion, skada eller stress aktiveras stress och kortisol frisätts. Kortisol ska nu dämpa inflammationen så att den inte blir för stark. Helt enkelt balansera den till en perfekt nivå. För inflammation är kroppens försvar och det so gör att du läker. Inflammationen ska alltså inte bort utan hållas på en perfekt nivå. Kortsiol kommer även att hjälpa kroppen att avsluta inflammationen när den inte längre behövs. Kroppen är smart!
Problemet uppstår när systemet är belastat länge. Vid långvarig stress kan kortisol ligga för högt för länge och våra celler (receptorerna = öronen för att lyssna på hormoner) blir mindre känsliga för kortisol. Cellerna hör helt enkelt inte informationen från kortisolet. Vi blir kortisol-resistenta. (Så funkar faktiskt alla våra hormoner. Överdoseras de under lång tid uppstår en ökad tålighet, en minskad känslighet och detta kallas hormonresistens).
Tillbaka till för mycket kortisol över tid. Detta kommer att innebära att kortisolet tappar sin förmåga att bromsa inflammation.
Resultatet blir nu en låggradig inflammation trots att kortisol egentligen ska dämpa den. Så att behålla orsaken till inflammationen och enbart dämpa inflammation kommer att skapa problem. Även att ständigt gå omkring med stress i kroppen, då det till slut kommer att bli ”orsaken” till inflammation.
Vi behöver ha koll på skillnaden mellan kortvarig och låggradig kronisk inflammation.
Kortvarig inflammation är kroppens försvar. det som räddar oss. Den är akut och kontrollerad och uppstår vid infektion eller skada. Tydliga symtom, svullnad, värme, rodnad och smärta. Tänk dig en stukad fot. Den har ett tydligt syfte, den ska läka dig och skydda dig från överbelastning. Inflammationen försvinner när kroppen är hel igen.
Låggradig kronisk inflammation är mångas problem och detta är en låg men ihållande aktivering av immunsystemet. Du känner mer diffusa tecken som trötthet, stelhet, håglöshet, dimhjärna, oro, teflon-hjärna, molande värk, obalans och pågår under lång tid. Det är inte inflammationen som är problemet. Utan att orsaken finns kvar som triggar kortisol och att orsaken är kvar som triggar ditt immunsystem att bygga inflammation.
Viktig kunskap både vid värk, klimakteriet, utbrändhet och trötthet.
Mer om värk – Fibroterapeut
Mer om klimakteriet – Klimakterieterapeut
Mer om stress – Stresscoach