Ja, jag har funderat en massa på studier. Naturligtvis måste de finnas och naturligtvis ger de en hel del viktiga svar. Men fungerar koststudier som ett facit på hur JAG eller DU fungerar? Eller visar de på en genomsnittlig grupp?

Och kollar du verkligen upp hur den gruppen ser ut? Hur den levt tidigare? Så du vet att den representerar dig. Eller lyssnar du bara på resultatet?

Forskarna försöker ta bort alla felfaktorer och kompensera för avvikelserna. Men då blir de ju bara en gemensam smet, eller?

OM vi ta mig och Peter så är ingen av oss någon som passar i forskningen. Hur ska jag då förhålla mig om jag ska ge mig eller Peter kostråd. Ska jag individuellt anpassa dem? Trots att jag går emot forskningen, eller ska jag följa färdiga kostråd?

Peter är den typen som kan äta allt. Han är 52 år, ser ut som en tjugoåring och har hälsovärden som en 30 åring. En frisk 30 åring. Han har rökt, bara ätit margariner och vitt bröd blandat med chips.

Jag äter sen tio år tillbaka lågkolhydratkost med mycket naturliga fetter. Jag är också frisk som en 30 åring men jag har en del skvalp runt låren och kan inte göra många undantag innan det sätter sig.

Vi kollade vårt blodsocker för att se om blodsockerkurvan, så som forskningen säger, stämmer. Vaknade och stack oss i fingret. Ungefär samma värde. Lågt och bra. Gick ner till hotellfrukosten. Peter åt 2 vita mackor med smör & apelsinmarmelad, bananyoghurt, 1 stort glas apelsinjuice och kaffe med 2 sockerbitar i. Jag åt äggröra med smör på. Några skivor ost och skinka. Ett glas vatten och en kaffe med mjölk. Så mjölken var i stort sett de enda kolhydraterna jag åt.

Vad hände? Jo, vi stack oss direkt efter frukost, en timme efter och sen två timmar efter. Vi hade i stort sett SAMMA värden hela vägen. Vilket betydde att Peter inte fick en blodsockertopp eller dipp och inte blev sugen på mellanmål och därför var mätt och nöjd till lunch. Precis som jag.  

Hur mår han? Ja, han sover gott, magen fungerar som den ska Han är aldrig eftermiddagstrött och har en massa energi var dag. Precis som jag.

Men alla studier då? Ja, inte passar de in på verken Peter eller mig. Jag tror vi måste börja våga lite på oss själva och kombinera det mer en bred grundkunskap.

Hur fungerar kroppen? Ren näringsfysiologi! Sen får vi fundera på avvikelser och prova oss fram. Hur fungerar jag?

Och eftersom vi gör detta med helt vanlig mat och det inte kan bli fel så varför inte försöka. Jag ber ju er inte att ta ett hemligt piller för att se var som händer med just dig 😉

Om verkligheten inte stämmer överrens med forskningen, är det då rimligt att det är verkligheten som vi ska förändra?