Fungerar kost vid autism?

Enligt Claude Marcus och Mats Reimer så gör det inte det. Det måste betyda att alla föräldrar har fel och inte kan eller känner sina barn. Det måste betyda att föräldrarnas upplevelser inte finns… eller? Kan det vara så enkelt att Mats och Claude bara tror på forskning och att en studie faktiskt alltid har en sämre kvalité än en verklighet?

Kan det vara så att studier är designade för mediciner? Inte för kost och livsstil? Ja, ja, herrana har i alla fall snöat in och verkar inte hitta ut. Att lyfta blickan kan vara något av det svåraste som finns. Speciellt om man då upptäcker att man missat världen, sagt fel då man bara studerade sina fötter… och drog slutstser från detta.

Jag fick ett mail igår, ännu ett av alla dessa mail som gör mig så evinnerligt glad. Här kommer det :

Hej Anna!

Tack än en gång för ditt svar. Det här var vad jag behövde höra 🙂

Fick diagnosen autism på min son för 15 mån sen och ändrade kosten för 13 mån sen och resultaten lät inte vänta på sig 😉

Vi kunde direkt sluta med lavemang, han har varit förstoppad sen födslen ( nu snart 7), magen inte svullen längre, efter 3 v frågade han efter mat för första gången, han sa han var hungrig…. Talet kom igång som aldrig förr och på dagis undrade dom vad som hänt, då han för första gången var med i leken och sökte kontakt med sin kompisar. Konflikterna minskade, kan till viss del bero på att vi sen diagnosen nu visste vikten av förberedelse. ev minskade också hyperaktiviteten, där vet vi inte riktigt, då han började leka på ett annat sätt.

Så vi har kosten att tacka för mycket, under julen gjorde vi bara ett undantag, han fick julmust till maten och där gjorde vi en tabbe, vi hade Dr Jekyll & Mr Hide hemma i ett par veckor…..

Vi provade som en sista utväg sömnhormonet melantonin, då hans sömn är under all kritik,(det var pga den jag gjorde kostomläggningen) men samma visa där ett par veckor av en scitzofren person här hemma, så dom två misstagen gör vi inte gärna om 🙂  Har fått för mig att kanske kolhydratern kan vara boven till hans sömnsvårigheter, men vet inte om jag har ork att testa, men det är ju brisen på sömn som gör mig orkeslös, så ingen lätt situation….

Vad tror du om kolhydrater och sömnsvårigheter?”

Hela mitt hjärta smälter när jag läser detta. Nu ska vi försöka hitta en kostväg som mamman orkar genomföra. Att aldrig få sova OCH göra en livsstilsförändring är extremt tufft. Jag är så full av beundran för allt hon har gjort.

Vad har hon gjort för att få dessa fantastiska resultat?
Bort med mejeriprodukter (kasein)
Bort med så många E nummer det bara går
Minimalt med socker
Och bort med all gluten.

Nu ska vi se hur vi enklast ska minska mjölmaten. Jag är övertygad om att den påverkar båder serotoninet och melatoninet så att sömnen påverkas negativt.

Har du kunskap och erfaranhet att dela med dig? Vid autism är det mycket viktigt att ta hänsyn till motviljan till förändringar. 

När min bok kom ut så blev det enorma diskusioner på Kostdoktorn där många var upprörda över att jag inte stod för att ”allt” skulle förändras. Jag öppnade för en mellanväg…  Att orka förändra ”allt” är näst intill en omöjlighet då problemen hemma är för stora och orken för liten. Kräver man ”allt” blir det ofta ”inget”. Detta mail visar med stor tydlighet det jag vill förmedla: Gör allt du orkar. Ha inte dåligt samvete för det du inte orkar. Alla förändringar kommer att ge resultat. Ju fler du orkar desto fler reasultat. Stegvis kan vara ett bra sätt.