Bältros är ett virus som kan sova i kroppen i flera decennier

Men faktiskt aldrig behöver ”vakna”! Visste du att om du har haft vattkoppor så bär du fortfarande på viruset?

När du blir frisk från vattkopporna så betyder det inte att viruset har lämnat kroppen. Det har bara gått och lagt sig och ditt immunsystem har vunnit kampen.

Och där kan det ligga vilande i 20, 30, 40 eller 50 år. Kanske resten av livet.

För alla som har haft vattkoppor får absolut inte bältros! Det tycker jag är en viktig kunskap. För den väcker en spännande fråga:

Vad är det som gör att viruset får möjlighet att vakna hos vissa, men fortsätter sova hos andra?

Vattkoppor och bältros är samma virus

Viruset heter varicella-zostervirus (VZV) och tillhör herpesvirusfamiljen. Första gången vi smittas orsakar det vattkoppor. När infektionen är över drar sig viruset tillbaka och blir vilande i nervganglier, (alltså ansamlingar av nervcellskroppar.) Detta kallas latens.

Om viruset senare återaktiveras kan det orsaka bältros, eller herpes zoster som det egentligen heter.

Så här fungerar det:

  • Första infektionen: vattkoppor.
  • Viruset blir vilande: latens.
  • Viruset återaktiveras: bältros.

Bältros är alltså vanligtvis inte en ny smitta utifrån. Det är ett virus som redan finns i kroppen och som börjar föröka sig igen.

Men är inte herpes något annat?

Jo, och nej!

Herpes är nämligen en hel virusfamilj. Och inom den familjen finns flera olika virus.

Herpes simplex typ 1 (HSV-1) förknippas framför allt med munsår, medan herpes simplex typ 2 (HSV-2) oftare orsakar genital herpes. Båda typerna kan dock förekomma på båda ställena.

I samma familj finns också Epstein–Barr-virus (EBV), cytomegalovirus (CMV) och varicella-zostervirus (VZV), som alltså orsakar vattkoppor och bältros.

De är släkt, men de är inte samma virus. Och vi kan inte automatiskt överföra kunskap om exempelvis lysin och arginin vid herpes simplex till bältros.

Varför vaknar viruset?

Här blir immunförsvaret väldigt intressant. När vi har haft vattkoppor utvecklar kroppen ett immunologiskt minne mot viruset. Framför allt spelar T-celler en central roll för att hålla viruset under kontroll.

Men immunförsvaret förändras genom livet.

Med stigande ålder minskar ofta den specifika T-cellsaktivitet som håller varicella-zostervirus i schack. Därför blir bältros vanligare ju äldre vi blir.

Även sjukdomar och behandlingar som försvagar immunförsvaret kan öka risken för återaktivering.

Och det är här jag tycker att vi ska börja bli nyfikna på kroppens förutsättningar.

För viruset kan ligga vilande i decennier utan att skapa några problem.

Det är inte bara virusets närvaro som är intressant. Det är också kroppens förmåga att hålla det under kontroll.

Ett barn med vattkoppor kan smitta farmor med varicella-zostervirus. Men smittan gör inte att farmors vilande virus automatiskt vaknar och orsakar bältros. Om farmor redan har haft vattkoppor har hon normalt immunitet mot att få vattkoppor igen. Att träffa ett barn med vattkoppor är därför inte i sig en etablerad orsak till att hon skulle få bältros. Det är snarare en feltanke. Så om farmor har haft vattkoppor och har ett normalt fungerande immunförsvar finns det ingen anledning att undvika barnbarnet av rädsla för att få bältros. Det bekräftas faktiskt också uttryckligen av 1177.

Det har faktiskt forskats på om kontakt med barn som har vattkoppor kan stimulera immunförsvarets minne mot viruset och därmed tillfälligt minska risken för bältros. Det brukar kallas exogen immunologisk boostning.

Kan vi hjälpa immunförsvaret naturligt?

Ja, vi kan ge immunförsvaret goda förutsättningar att fungera normalt.

Det handlar om sådant som jag ofta återkommer till (Läs: tjatar om. Ha ha ha):

  • Tillräckligt med sömn och återhämtning.
  • Näringsrik mat som ger kroppen energi, protein, vitaminer och mineraler.
  • Regelbunden rörelse utifrån den egna förmågan.
  • Att undvika långvarig överbelastning och ta hand om stress.
  • Att upptäcka och behandla sjukdomar eller näringsbrister som kan påverka hälsan.

Det här är grundläggande för immunförsvarets normala funktion. Men ja, bältros kan drabba människor som tar mycket väl hand om sin hälsa. Det finns aldrig någon garanti.

Alla som har haft vattkoppor får inte bältros

Det är kanske det viktigaste att komma ihåg. De flesta vuxna som haft vattkoppor bär på viruset, men långt ifrån alla utvecklar bältros under livet. Det visar att en vilande virusinfektion inte automatiskt innebär sjukdom.

Min tanke är denna

Vi pratar ofta om virus som något vi ska bekämpa. Men idet handlar också om att förstå samspelet mellan viruset och vårt eget immunförsvar.

Varicella-zostervirus kan finnas kvar i kroppen under större delen av livet utan att orsaka sjukdom. Det påminner oss om hur fantastiskt vårt immunförsvar är, och varför det är klokt att ta hand om kroppens grundläggande behov även när vi, just nu, känner oss friska.

För hälsa handlar inte bara om att behandla sjukdom när den dyker upp. Det handlar också om att ge kroppen goda förutsättningar varje dag.

 


Discover more from Anna Hallén AB

Subscribe to get the latest posts sent to your email.

8 svar

    1. Det är vattkopps-viruset, men jag håller med om din tanke… den var spännande. Jag får gräva i det.

    2. Det man hävdar är:

      1. Varför glykoprotein E (gE)?
      Inte för att lära immunförsvaret något helt nytt, utan för att återstimulera befintliga virus-specifika T-celler och öka deras funktionella aktivitet. gE är ett viktigt antigen vid virusets aktiva fas.
      2. Vad är AS01B?
      Det innehåller två immunstimulerande komponenter i liposomer:
      – MPL: En modifierad bakteriebeståndsdel som aktiverar TLR4-receptorer i det medfödda immunförsvaret.
      – QS-21: En saponin från växten Quillaja saponaria som bidrar till aktivering av antigenpresenterande celler och förstärkta T-cellssvar.

      Men det är utanför min kunskap, så jag har svårt att granska detta.

      1. Ja oj! Men jag fattar det som att det befintliga naturliga skyddet efter vattkoppor ska sättas lite sprätt på…
        Tack snälla!

  1. Hej Anna, fantastisk tydlig beskrivning. Funderar över det här med vaccin för bältros, hur är det möjligt att det ska fungera?
    Vad jag förstår finns det tre olika slags vaccin, mycket kortfattat, det levande viruset, avdödadat virus med adjuvans och MRNA som genterapi. Vilket slags vaccin skulle då kunna används mot bältros? Får inte ihop det. Mvh Pernilla

    1. Min personlig uppfattning är att aldrig leka med mRNA. Tekniken skrämmer skiten ur mig. Levande virus har bäst effekt men samtidigt finns risken att du blir sjuk. Och då var ju vaccinet helt onödigt. ”Avdödat” virys (fast virus lever aldrig) är ju säkrare, men då åker vi på adjuvansen. Lite vekar vår kropp klara av, men det ahr ju blivit så många vacciner mot allt… så det blir nog för mycket adjuvanser för vår kropp och hjärna. Inte lätt…

      Jag vaccinerar mig om det är mot en dödlig sjukdom eller om jag kan få besående men. Polio och smittkoppor… sen vet jag inte om de var borta eller ej när vaccinationerna kom. Men jag är inte rädd för lite och sällan.

      Dock skulle jag aldrig vaccinera mig för att slippa blir sjuk för ofarliga sjukdomar.

      1. Bältros är kanske inte farligt men en oerhört jobbig sjukdom med långvarig smärta. Min far hade oturen att få utslag i huvudet.
        Dessutom har man sett att det kan finnas en skyddande effekt mot Alzheimers – intressant om man som jag har detta i släkten. Vet dock inte vilken typ av vaccin det gäller.

        1. Ja, bältros är ofta mycket smärtsamt. Och vaccinet har ett visst skydd.

          Om vi utgår från 1 000 personer som är minst 50 år, under cirka 3,2 år:
          – Utan vaccin får ungefär 28 personer bältros.
          – Med vaccin får ungefär 1 person bältros.
          – Vaccinationen förhindrar ungefär 27 fall.
          – Ungefär 972 av 1 000 ovaccinerade får inte bältros under perioden.

          Riskminskningen är alltså cirka 2,75 procentenheter på 1000 personer under 3,2 år.

          Sen, nja, man har inte sett att vaccinet har en skyddande effekt mot Atzheimers. Det är tidningarnas okunnig rapportering.Det finns ett samband ja (korrelation). Inte ett orsaks-samband (kausalitet).OM sambandet är verkligt, beror det då på att man förhindrar virusreaktivering, eller på att vaccinet förändrar immunförsvarets aktivitet? Det finns även forskning som specifikt undersöker om adjuvanset AS01 kan spela en roll.

          Tänk på att det finns samband mellan glassätande och drunkningsolyckor också. (Korrelation). Ju mer glass man äter under en specifik period, desto fler dör i drunkningsolyckor. Faktiskt sant. Men så klart inte orsaks-samband. De hör ihop statiskt men glassätande är inte orsaken till olyckorna. Troligtvis är det sommar, strand och fint väder som gör att vi äter mer glass och badar mer. Och ju fler som badar desto fler olyckor. Så kan äkta forskning också se ut, men då har vi svårare att se att de inte hör ihop.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Discover more from Anna Hallén AB

Subscribe now to keep reading and get access to the full archive.

Continue reading